höger|miniatyr|Kärnvapenexplosion från ett amerikanskt kärnvapentest Det tredje världskriget är ett hypotetiskt världskrig som utkämpas efter det andra världskriget. I de flesta sammanhang där termen används ingår även bruket av massförstörelsevapen såsom kärnvapen.
Under den senare halvan av 1900-talet ansågs de militära konfrontationerna mellan supermakterna utgöra ett extremt hot mot uppnåendet av världsfred, i och med att det kapitalistiska USA konfronterades med det kommunistiska Sovjetunionen i det Kalla kriget. Ifall denna konfrontation hade eskalerat till ett fullskaligt krig ansågs det i vida kretsar att konflikten skulle utvecklas till ett "tredje världskrig". Slutresultatet befarades bli en utrotning av människan eller, i en mildare tolkning den partiella kollapsen av den mänskliga civilisationen med förluster i människoliv som skulle överstiga 500 miljoner.
Detta scenario rankas tillsammans med asteroidkollisioner, utomjordiska invasioner, fientliga teknologiska singulariteter och katastrofala klimatförändringar som ett av de stora scenarierna för massutdöende som skulle kunna hota mänskligheten.
Termen det tredje världskriget används ibland i USA för att beskriva 1900-talets kalla krig, medan det nuvarande kriget mot terrorismen i sådana fall beskrivs som inledningen till det fjärde världskriget. I eran efter den 11 september 2001 har termen det tredje världskriget även använts för att beskriva kriget mot terrorismen.
Historiska scenarier thumbnail|250px|Ett svampmoln, en arketypisk bild av det tredje världskriget. Detta foto är från atombombningen av Nagasaki vid slutet av det andra världskriget. När Albert Einstein tillfrågades med vilka vapen det tredje världskriget skulle utkämpas, svarade han:
Inte alla tredje världskrigsscenarier har inletts med brukandet av kärnvapen. Operation DROPSHOT, en avklassificerad amerikansk plan från 1947, antog att ett längre konventionellt krig skulle utkämpas mellan Nato och Sovjetunionen innan kärnvapen skulle sättas in av båda sidor. I de vanliga övningsscenarier som Nato använde anföll Sovjetunionen Västtyskland, i dessa scenarier skulle kärnvapen endast brukas ifall Natos styrkor höll på att förlora. I de flesta krigsspel hade Nato-styrkorna extrema svårigheter att försvara Västtyskland och använde därmed kärnvapen, ett så kallat "first strike-scenario".
Historiska nära-ögat-incidenter Före Sovjetunionens kollaps och före slutet på det kalla kriget ansågs ett apokalyptiskt krig mellan Förenta staterna och Sovjetunionen som troligt. Kubakrisen år 1962 anses allmänt vara den historiska punkt där världen varit närmast ett utbrott av ett tredje världskrig. Andra potentiella inledningar inkluderar de följande (se Externa länkar nedan för ytterligare exempel):
26 juli 1956 – mars 1957 — Suezkrisen: konflikten ställde Egypten mot en allians av den Franska fjärde republiken, Storbritannien och Israel. Sovjetunionen hotade att ingripa till Egyptens hjälp. Eftersom USA räddes ett större krig framtvingade de ett tillbakadragande av brittiska och franska styrkor. 24 oktober 1973 — När Jom Kippurkriget utkämpades orsakade ett sovjetiskt hot om ingripande på Egyptens sida ett beslut från USA:s sida att gå till DEFCON 3. 9 november 1979, när USA gjorde nödförberedelser för ett hämndangrepp efter att NORAD såg indikationer på sina datorskärmar att ett fullskaligt sovjetiskt angrepp hade påbörjats. Inga försök gjordes att använda den "heta linjen" för att klargöra situationen med Sovjetunionen och det var inte förrän fjärradar bekräftade att ingen sådan avfyrning skett som NORAD insåg att ett systemtest hade orsakat felen på datorskärmarna. En amerikansk senator som befann sig vid NORAD vid denna tidpunkt beskrev atmosfären som absolut panikartad. En undersökning utförd av GAO ledde till bildandet av en avskild testanläggning för att förhindra liknande framtida misstag. En filmatiserad version av denna incident heter Wargames, i vilket ett testsystem omedvetet aktiveras av en tonårig hackare som tror sig spela ett datorspel. 26 september 1983, när den sovjetiske officeren Stanislav Petrov vägrade att avfyra de sovjetiska ICBM-missilerna trots datorindikationer att USA redan hade avfyrat sina missiler. 25 januari 1995, när Ryssland nästan påbörjade en kärnvapenattack efter att en norsk missiluppskjutning noterades från Spetsbergen. Detta troddes vara ett angrepp på Ryssland - ett angrepp som påbörjats endast fem minuter från Moskva. Norge hade meddelat världen att de skulle utföra den vetenskapliga avfyrningen men det ryska försvarsministeriet hade underlåtit att meddela dem som bemannade Rysslands försvarssystem mot kärnvapen.
Förutom dessa finns det två andra tidpunkter under det kalla kriget som kunde ha resulterat i ett världskrig. Dessa är dock inte allmänt listade eftersom de inte relaterar till den amerikansk-sovjetiska rivaliteten, utan kan snarast tillskrivas de händelser som följde den kinesisk-sovjetiska splittringen år 1960. Den ideologiska splittringen mellan maoistiska kommunister (huvudsakligen representerade av Kina) och de stalinistiska kommunisterna (huvudsakligen representerade av Sovjetunionen) delade hela den kommunistiska rörelsen på världsnivå – de bägge politiska inriktningarna kontrollerade regeringar eller signifikanta rebellfraktioner på de flesta kontinenter. Därmed skulle ett krig mellan Kina och Sovjetunionen väl ha kunnat utvecklats till ett världskrig, vilket nödvändigtvis inte skulle ha krävt USA:s och den kapitalistiska västvärldens inblandning (fastän USA eventuellt skulle ha ingripit opportunistiskt medan dess två kommunistiska rivaler var distraherade av kriget med varandra). De två tillfällen när de båda kommuniststaterna nästan kom ihop sig var:
Mars 1969, när gränsstridigheter bröt ut mellan sovjetiska och kinesiska trupper över Zhen Baoön vid Ussurifloden. Sammanlagt led de sovjetiska trupperna omkring 90 förluster mot 800 för kineserna. Vid denna tidpunkt fanns det nästan en och en halv miljon trupper placerade längs gränsen. 1978 och 1979, när det prosovjetiska Vietnam invaderade det prokinesiska Kambodja och tvingade bort Pol Pot från makten. Det hämndlystna Kina invaderade å sin del Vietnam. Sovjetunionen fördömde kraftigt denna aktion men tog inga aktiva åtgärder. Nästa år invaderade Sovjetunionen Afghanistan och kineserna påstod att detta var en fortsättning på den strategi som innebar en inringning av Kina med sovjetiska allierade – en strategi som hade påbörjats föregående år med den vietnamesiska invasionen av Kambodja.
Krigsplaner OPLAN (Operations Plan) 1000 var USA:s standardplan för de första timmarna eller dagarna vid en nationell nödsituation såsom ett tredje världskrig. Icke hemligstämplade bilagor beskrev internerandet av allt civilt flyg i USA samt övertagandet av kontrollen över alla navigationsfyrar. Detta inkluderade även CONELRAD (Control of Electronic Radiation) på 1950- och 1960-talet, en åtgärd där alla radiostationer som sände i USA skulle operera på låg styrka på två frekvenser för att förhindra att ryska bombplan använde dem för navigation. Vissa utvalda delar av OPLAN 1000 realiserades i och med terroristattackerna den 11 september 2001. Den verkliga amerikanska kärnvapenresponsen var utförligt beskriven i flertaliga "Single Integrated Operational Plan"-planer från 1960 till dags dato.
Vissa källor nämner också att Eisenhowers Interstate Highway-system var specifikt konstruerat för att innehålla flera sektioner som var platta och raka, så att dessa skulle kunna användas som nödlandningsbanor för kärnvapenbestyckade bombplan. Det amerikanska transportministeriet har dock alltid starkt förnekat att ett sådant syfte existerar i det interstatliga motorvägssystemet. Det oaktat har flera andra nationer, såsom Finland, Sverige och Taiwan sådana system. De ursprungliga motorvägarna som producerades i Tyskland under den nazistiska regimen byggdes med krigstida flygtrafik i åtanke.
Användning av termen Kalla kriget Vissa, däribland Subcomandante Marcos och Jean Baudrillard anser att det kalla kriget (kapitalism mot kommunism) är det tredje världskriget och att globalisering (kapitalism mot icke-kapitalism) är det fjärde. Vissa kommentatorer refererar till Kriget mot terrorismen som det "fjärde världskriget".
Termen "tredje världskriget" används av Project for the New American Century (PNAC) för att beskriva 1900-talets Kalla krig, medan Kriget mot terrorismen, vilket inkluderar Irakkonflikten, har kallats det fjärde världskriget av PNAC-medlemmar. PNAC har flera medlemmar som är äldre tjänstemän i George W. Bushadministrationen i USA samt på andra inflytelserika poster i de förenta staterna. James Woolsey, en av PNAC:s medlemmar från begynnelsen, sade det följande i inledningen av sitt tal den 2 april 2003 som hölls i en paneldiskussion vid UCLA under rubriken "America, Iraq and the War on Terrorism, UCLA".
Kuwaitkriget Under en presskonferens strax efter begynnelsen av 1991 års Kuwaitkrig refererade Kung Hussein av Jordanien direkt till konflikten mellan USA och dess koalition av allierade mot Irak som det "tredje världskriget" men det finns inga indikationer att några andra av världens ledare skulle ha accepterat denna definition.
Kriget mot terrorismen Några historiker har föreslagit att Kriget mot terrorismen, som hämndaktion för attackerna den 11 september 2001, kan komma att bli kända av framtida generationer som det tredje av världskrigen på grund av dess globala effekt samt antalet länder som är involverade. Det oaktat säger andra att detta är en överdrift och argumenterar att det är högst otänkbart att den nu pågående militära konflikten i Mellanöstern och Centralasien skall eskalera till den punkt att USA skulle bli engagerad militärt mot åtminstone en annan större militär allians, såsom Ryssland eller Kina i samarbete med Iran och/eller DPRK (Nordkorea).
Teknologiska orsaker till det tredje världskriget Termen Gigadödskrig, som myntades av Hugo De Garis och som beskriver en konfrontation, inte mellan nationer och religioner, utan mellan Jordbor och Kosmister, som båda bestämt försöker motstå eller avancera en artilekt ("artificiell intelligens" på en gudlik skala) evolution bortom mänskligheten - en "teknologisk singularitet" utom mänsklig kontroll. Detta är inte ett isolerat koncept - det sena 1900-talets apokalyptiska litteratur framhöll bristen av mänsklig kontroll över (krigs)maskinerna, till exempel Terminator-serien, A.I., Artificiell intelligens och Matrix.
Deltagarna i Förenta Nationernas Millennieprojekt, som hölls år 2001, rangordnade teknologiska rymlingar (gener, prioner, virus, robotar, mjukvaror eller nya molekyler som verkar som någon av de nämnda eller alla) som större risker för den mänskliga överlevnaden än avsiktliga aktioner av människor. Det tredje världskriget har också blivit degraderat sannolikhetsmässigt bland de scenarier som beskriver utrotandet av mänskligheten av futurologiska författare (såsom Sir Martin Rees).
Konstnärliga urval
Det finns ett brett urval av apokalyptisk och post-apokalyptisk science fictionlitteratur som beskriver den möjliga utvecklingen av historien och resultatet efter nyttjandet av massförstörelsevapen. Inga av dessa historier beskriver en särskilt lycklig värld. Många science fictionverk utspelar sig också i en fjärran framtid där en tredje världskrigslik konflikt har hänt tidigare i historien.
Den post-apokalyptiska genren använder ofta scenarier från efter ett tredje världskrig. Dessa historier återfinns mestadels i västvärldens science fictionpublikationer; Sovjetiska författare anmanades att inte skriva sådant.
Film och television Ett flertal filmer har varit baserade på det tredje världskriget, de följande representerar ett urval: