Newfoundland och Labrador (; ; iriska: Talamh an Éisc) är en provins i Kanada. Provinsen består av ön Newfoundland och fastlandsregionen Labrador på Labradorhalvön och har cirka 530 000 invånare. Huvudstad är St. John's.

Geografi Se respektive Newfoundland och Labrador

Historia vänster|stående|miniatyr|Vinland Mänsklig bebyggelse i Newfoundland och Labrador kan spåras tillbaka ca 9000 år. De maritima arkaiska folken var grupper av arkaiska jägarkulturer som jagade havsdäggdjur i det subarktiska området. De blomstrade från omkring 7000 f.Kr till 1500 f.Kr. (9000–3500 år sedan) längs Nordamerikas atlantkust. Deras bosättningar inkluderar långhus och tillfälliga hus och hyddor för säsongsboende. De hade långväga affärskontakter och använde en sorts vita stenar som betalningsmedel. Den maritima arkaiska perioden är bäst känd från en begravningsplats på Newfoundland vid Port au Choix. De maritima arkaiska folken kom att gradvis ersättas av folk från Dorsetkulturen (den sista stora paleo-eskimå-kulturen) och sedan av inuiter i Labrador och av beothukfolket på ön Newfoundland. Dorsetkulturen (800 f.Kr.–1500) var väl anpassad till att leva i ett mycket kallt klimat, och mycket av deras mat kom från jakt på havslevande däggdjur genom hål i isen. Den storskaliga minskningen av havsis som den medeltida värmeperioden gav upphov till blev förmodligen katastrofal för deras sätt att leva. Beothukfolket migrerade till ön omkring början av vår tideräkning. Innufolket bebodde delar av Labrador.

Omkring år 1000 upptäckte den isländske sjöfararen Leif Eriksson som förste europé nutida Newfoundland och kallade ön för Vinland. Christofer Columbus reste till Amerika den 12 oktober 1492. Mellan 1500 och 1610 använde europeiska fiskare Newfoundland som bas för torskfiske. Mi'kmaqindianerna kom till Newfoundland på 1600-talet sedan europeiska fiskare fördrivit beothukerna från kusten. Där var de franska allierade under de fransk-indianska krigen. Från 1610 började England hävda överhöghet över delar av ön genom att området förlänades till John Guy. Delar av ön förvaltades sedan som en engelsk förläning till 1728. Andra delar förvaltades som en fransk besittning från 1655 till 1713, då området avträddes till Storbritannien genom freden i Utrecht. Från 1729 till 1824 förvaltades Newfoundland av chefen för den flottilj från Royal Navy, som årligen uppehöll sig i öns farvatten. Denne utövade sitt guvernörsämbete endast under sommartiden då flottan befann sig vid ön. Först 1825 inrättades en egentlig kolonialförvaltning med en civil guvernör. Newfoundland blev 1854 en självstyrande brittisk besittning vilken 1907 fick ställning som dominion. Under första världskriget deltog trupper från Newfoundland i slaget vid Gallipoli och under slaget vid Somme utplånades i stort sett den newfoundländska kontingenten på slagets första dag. Depressionen undergrävde landets ekonomi och 1933 återvände man frivilligt till ställningen som brittisk koloni. Kolonin hade inte självstyrelse utan styrdes av en regeringskommission utnämnd av Londonregeringen. Därigenom kom en stor del av statsutgifterna att finansieras av de brittiska skattebetalarna. Den 31 mars 1949 förenades Newfoundland - som då var kolonins officiella namn - med Kanada. Namnet på provinsen ändrades officiellt till Newfoundland and Labrador den 6 december 2001.

Demografi Befolkningsutveckling 1951-2011 ÅrBefolkningsstorlekFemårsvis % förändringTioårsvis % förändring1951 361 416 n/a n/a1956 415 074 14,8 n/a1961 457 853 10,3 2,71966 493 396 7,8 18,91971 522 100 5,8 14,01976 557 720 6,8 13,01981 567 681 1,8 8,71986 568 350 0,1 1,91991 568 475 0,02 0,11996 551 790 −2,9 −2,92001 512 930 −7,0 −9,82006 505 469 −1,5 −8,42011 514 536 +1,8 +0,3 Source: Statistics Canada

Befolkningsmässigt största kommuner Kommun 2006 2011St. John's100 646106 172Conception Bay South21 96624 848Mount Pearl24 67124 284Corner Brook20 08319 886Paradise12 58417 695Grand Falls-Windsor13 55813 725Gander9 95111 054Labrador City8 5729 228Torbay6 2817 397Happy Valley-Goose Bay7 5197 572 Table source: Statistics Canada

Språkförhållanden RangordningSpråkRespondenterAndel i % 1.Engelska443 405892.Franska46 88510,43.Innu-aimun1 5850,34.Kinesiska1 0800,25.Spanska6700,16.Tyska6550,157.Inuktitut5950,18.Urdu5500,19.Arabiska5400,110.Nederländska300< 0,111.Ryska225< 0,112.Italienska195< 0,1 Religion

Statsskick miniatyr|höger|Viceguvernörens flagga. Kanada är en konstitutionell monarki enligt Westminstermodellen och ett samväldesrike, vilket innebär att samma person som är Storbritanniens monark också alltid är Kanadas monark i ett separat ämbete. Viceguvernören () är monarkens vicekungliga representant i provinsen och utövar de flesta av dennes befogenheter som statschef på provinsnivå. Statsmakten betecknas officiellt som the Crown in Right of Newfoundland and Labrador.

Regeringsmakten utövas av provinsens premiärminister (Premier) genom ett statsråd (). Viceguvernören är formellt statsrådets ordförande och utnämner formellt dess ledamöter. I praktiken är statsrådet en regering där ministrarna tillsätts av premiärministern (), som leder regeringsarbetet och i sin tur skall ha provinsparlamentets förtroende. Premiärminister är sedan 2014 Paul Davis, som tillhör Progressive Conservative Party. Newfoundland och Labradors lagstiftande församling ) består av en kammare. Dess ledamöter väljs genom pluralitet i 48 enmansvalkretsar.

Politik Unionen med Kanada Genom två folkomröstningar 1948 fastställdes Newfoundland och Labradors politiska framtid i form av en union med Kanada. Ett alternativ som aldrig uppträdde på röstsedlarna var en ekonomisk union med USA. + Folkomröstningarna 1948 Alternativ Första omgången Andra omgången Utfall Självständig medlem av Samväldet 69 40071 334AVVISADES Union med Kanada 64 06678 323 ANTOGS Fortsätta som brittisk koloni 22 331AVVISADES Sammanlagt 155 797149 657

+ Väljarstödet vid andra omgången 1948 Alternativ Väljargrupper som stödde alternativet Union med KanadaFattiga fiskare, landsbygdsbor, protestanter Självständighet Avalonhalvöns invånare, katoliker

Nutida politik Newfoundland och Labrador har ett tvåpartisystem, men med förekomsten av ett icke obetydligt tredje parti. De två dominerande partierna var traditionellt Progressive Conservative Party och Newfoundlands liberala parti. Men vid valet 2011 blev dock Nya demokratiska partiet näst största parti i antalet avgivna röster. Partiet fick dock bara 5 mandat, mot liberalernas 6 och de progressiv-konservativas 37. Progressiv-konservativa och liberaler saknar en klart definierad ideologisk skillnad. Bland deras väljare finns heller inga utpräglade skillnader vad gäller samhällsklass eller religion. De progressiv-konservativa var traditionellt mer skeptiska till statliga interventioner i ekonomin, var mer värdekonservativa och hade ett mer utpräglat anti-federalistisk drag. Det liberala partiet stod traditionellt mer till vänster och var mer utpräglat federalistiskt inriktat. Idag samlas bägge partierna kring mitten och partipolitiken drivs i stor utsträckning av partiledarnas personliga popularitet, även om de progressiv-konservativa är mer socialkonservativa och liberalerna mer federalistiska.

Referenser

Noter [ Newfoundland and Labrador] at [ GeoNames.Org (cc-by)]; post uppdaterad 2014-06-25; databasdump nerladdad 2015-12-29

Externa länkar

Kategori:Kanadas provinser och territorier Kategori:Stater och territorier bildade 1949