mini|150px|Kungliga Vetenskapsakademien i Stockholm mini|150px|Fullskalemodell av satelliten Freja. I rymden hölls ovansidan med solpanelerna hela tiden riktad mot solen. I mitten av ovansidan syns en av raketdysorna för banmanövrer. mini|150px|Olof Rudbeck d.ä., porträtterad år 1696. mini|150px|Christopher Polhem porträtterad år 1741. mini|150px|Carl von Linné, porträtt av Alexander Roslin. mini|150px|Berzelius målad år 1843. mini|150px|Alfred Nobel efter en målning av Emil Österman mini|150px|Adolf Erik Nordenskiöld porträtterad år 1902. mini|150px|Theodor Svedberg. mini|150px|Svante Arrhenius.
Svensk vetenskapshistoria beskriver den svenska vetenskapshistoriska utvecklingen samt svenska forskare och uppfinnare.
Botanikern Carl von Linné är den kanske mest kände svenske vetenskapsmannen i historien. Han är fader till den moderna systematiken för växter och djur. Bland övriga framstående svenska vetenskapsmän genom historien kan nämnas Olof Rudbeck d.ä., Carl Wilhelm Scheele, Emmanuel Swedenborg, Jacob Berzelius, Anders Jonas Ångström, Anders Celsius, Svante Arrhenius och Hannes Alfvén. Några samhällsvetare som har gjort särskilda insatser är ekonomhistorikern Eli Heckscher och ekonomen Bertil Ohlin som utvecklat modern handelsteori, liksom ekonomen Gunnar Myrdal. Flera svenskar har verkat som framstående ingenjörer eller uppfinnare; bland dessa märks Alfred Nobel - dynamitens uppfinnare och grundare av Nobelpriset - liksom Christopher Polhem, John Ericsson, Gustaf Erik Pasch, Carl Edvard Johansson, Sven Wingquist, Gustav de Laval och Carl Munters. Sammanlagt har 28 nobelpris tilldelats svenskar, varav 17 för vetenskapliga insatser.
Historik 1700-talet Den Kungliga Vetenskapsakademien bildas 1739 efter västeuropeisk modell. Dess mål var att "i Sverige upparbeta och kringsprida kunskaper i matematik, naturkunnighet, ekonomi, handel och nyttiga konster och manufakturer." Bland akademiens första ledamöter fanns Carl von Linné, Anders Celsius, Anders Johan von Höpken och Christopher Polhem. Den nuvarande strukturen hos akademin skapades på 1820-talet av kemisten Jöns Jakob Berzelius.
1900-talet Matematik och naturvetenskap År 1902 publicerar oceanografen Vagn Walfrid Ekman en viktig avhandling om den inverkan som friktion från vindar har på ytliga havsströmmar, tillsammans med Corioliseffekten. Den spiral som kan uppstå som resultat, kallas för Ekmanspiral. Ekmanspiralen har stor betydelse för förståelsen av vindens inverkan på uppvällningar och strömmar. Vid sekelskiftet verkar även matematikern Ivar Fredholm. Fredholm grundade den moderna teorin bakom integralekvationer. Hans artikel från 1903 i Acta Mathematica anses vara en av de stora landmärkena vid utvecklandet av operatorteori inom funktionsanalysen. Två ekvationer och en månkrater är uppkallade efter Fredholm. Något senare var Bertil Lindblad (1895-1965), en framstående svensk astronom. Lindblad var den som först föreslog att Vintergatan roterar på så vis att de mest perifera stjärnorna roterar snabbare än stjärnorna i centrum. Teorin att rotationshastigheten beror på avståndet till galaxens centrum kallas för differentialrotationsteorin.
Filosofi och samhällsvetenskap De senaste hundra årens filosofi har haft fyra filosofiska huvudriktningar: marxism, nythomism, kontinental filosofi och analytisk filosofi. Bland de mest betydande filosoferna från 1900-talets traditioner är Ludwig Wittgenstein från den analytiska traditionen och Martin Heidegger från den kontinentala. Filosofiskt har påverkan på svensk filosofi under modern tid varit större från analytisk filosofi än från kontinental filosofi. Av svenskspråkiga filosofer är kanske Georg Henrik von Wright, Axel Hägerström och Ingemar Hedenius de för allmänheten mest kända. Det finns dock ett flertal som gjort sig kända internationellt inom respektive specialområden.
Svensk forskning idag Sverige spenderar den högsta andelen av BNP på forskning och utveckling av alla stater. Tidningen Economist har till och med kallat Sveriges forskningsutgifter för excessivt höga. Från och med slutet av 1900-talet har Sverige även utfärdat ett av världens högsta antal patent per capita. Sverige har även mycket högt satta mål för andelen av en årskull som förväntas erövra en högskoleexamen. Äldre svenska universitet som Karolinska Institutet, Uppsala Universitet, Lunds Universitet och Handelshögskolan i Stockholm placerar sig ofta högt på internationella rankinglistor över världens främsta universitet. Kritiker menar dock att utbyggnaden av universitetsväsendet har gått för snabbt och har genomförts utan motsvarande tillskott av pengar.
Tidslinje Främst baserad på Bunch & Hellemans (2004), The History of Science and Technology, samtliga svenskar och svenska företeelser som tas upp i boken listas nedan.Bunch, Bryan. & Alexander Hellemans (2004). The History of Science and Technology. New York: Houghton Mifflin.
1201: Kalmar slott, en ö-fästning började byggas ungefär då 1652: Olof Rudbeck d.ä. demonstrerar upptäckten av lymfkärlen 1661: Johan Palmstruch på Palmstruchska banken börjar tillverka den första papperssedeln i Europa 1697: Christoffer Polhem bygger ett laboratorium för att studera enkla maskiner 1700: Christoffer Polhem förbättrar valsverket, inklusive en vals som producera metalldelar med profiler 1716: Emanuel Swedenborg låter trycka den första artikeln som beskriver en flygande farkost tyngre än luft 1730: Georg Brandt upptäcker grundämnet Kobolt 1733: Anders Celsius publicerar sina observationer om polarskenet 1734: Emanuel Swedenborg publicerar verket Opera philosophica et mineralia i tre delar 1735: Carl von Linné publicerar Systema naturae och skapar ett klassificeringssystem för alla levande ting 1738: Peter Artedi grundar postumt iktyologin med en systematisk klassifikation 1739: Carl von Linné med flera skapar det som skall bli Kungliga Vetenskapsakademien 1742: Anders Celsius uppfinner Celsius-skalan 1751: Axel Fredrik Cronstedt upptäcker grundämnet Nickel 1762: Samuel Klingenstierna prisas av Ryska vetenskapsakademin för den bästa metoden att undvika kromaberrationer i optik 1770: Anders Johan Lexell blir den förste att beskriva en kort-periodisk komet 1770: Johan Gottlieb Gahn och Carl Wilhelm Scheele upptäcker att fosfor är en central komponent i skelett 1774: Johan Gottlieb Gahn upptäcker grundämnet Mangan 1774: Carl Wilhelm Scheele upptäcker grundämnena Syre, Barium och flera andra ämnen 1774: Torbern Bergman publicerar Essay of Electric Attractions 1778: Petter Jakob Hjelm isolerar först grundämnet Molybden 1778: Torbern Bergman gör den första ingående analysen av mineralvatten, samt etablerar kvantitativ analys 1794: Johan Gadolin upptäcker grundämnet Yttrium 1802: Anders Gustaf Ekeberg upptäcker grundämnet Tantalum 1803: Wilhelm Hisinger och Jöns Jakob Berzelius upptäcker grundämnet Cesium 1817: Johan August Arfwedson upptäcker grundämnet Litium, men lyckas inte isolera det 1820: Jöns Jakob Berzelius var världens dominerande kemist under stora delar av sin livstidMillar et al (2002). Cambridge Dictionary of Scientists. 2nd Edition, Cambridge:Cambridge University Press., han introducerade många av dagens kemiska begrepp 1821: Elias Magnus Fries publicerar Systemia mycologicum, vilken blir ett standardverk om svampar 1831: Nils Gabriel Sefström återupptäcker grundämnet Vanadin 1833: John Ericsson bygger en luftdriven motor som genererar fem hästkrafter 1836: John Ericsson uppfinner och patenterar en skruvdriven propeller 1839: Carl Gustaf Mosander upptäcker grundämnena Lantan, Erbium och Terbium 1842: Anders Retzius introducerar en teori om huvudformer för att skilja på olika folkgrupper 1853: Säkerhetständstickan uppfinns av Gustaf Erik Pasch i Sverige 1862: Anders Jonas Ångström upptäcker grundämnet Väte i solens spektrum 1862: Alfred Nobel börjar experimentera med nitroglycerin och patenterar en detonator 1874: Martin Wiberg bygger en förbättrad version av Charles Babbages differensmaskin 1878: Nils Adolf Erik Nordenskiöld påbörjar resan som upptäcker nordostpassagen och blir den första människan att segla runt hela Asien 1879: Lars Fredrik Nilson upptäcker grundämnet skandium 1879: Per Teodor Cleve visar att Scandium är ett av elementen som försägs av Mendelevs periodiska system 1879: Gustav de Laval patenterar en separator för mejeriproduktion 1882: Lars Magnus Ericsson introducerar den första telefonen med mikrofon och högtalare i samma del 1884: Svante Arrhenius lägger fram disassociationsteorin om positiva och negativa poler 1890: Johannes Rydberg utvecklar en empirisk ekvation för att beskriva positionerna av linjerna i spektrum, oberoende av Balmerekvationen 1899: Allvar Gullstrand påbörjar sin forskning om astigmatism och utvecklar glasögon för att bota det 1900: Johan August Brinell utvecklar ett test för att bestämma metallers hårdhet 1901: Gustaf Dalén påbörjar uppfinningen av solventilen, som möjliggör automatiska fyrar 1903: Svante Arrhenius vinner Nobelpriset för disassociationsteorin 1904: Hans von Euler-Chelpin studerar enzymer i relation till katalys 1907: Ernst Alexanderson uppfinner en högfrekvent elektrisk generator som möjliggör radiofrekvenser av 100 kHz 1911: Robert Bárány undersöker innerörat och utvecklar metod att diagnostisera yrsel 1911: Allvar Gullstrand vinner Nobelpris i medicin för forskning om ögats dioptrik 1923: Theodor Svedberg utvecklar ultracentrifugen för mätning av molekylers vikt 1924: Manne Siegbahn blir den förste att bryta röntgenstrålar med prisma, får Nobelpris 1926: Bertil Lindblad utvecklar en dynamisk modell av Vintergatan 1929: Hans von Euler-Chelpin vinner Nobelpris för enzymer verksamma vid jäsning av sockerarter 1930: Arne Tiselius introducerar elektrofores, en metod för att separera proteiner med elektrisk ström 1931: Ulf von Euler upptäcker substans P, en neurotransmittor 1932: Hugo Theorell lyckas isolera myoglobinkristaller 1932: Carl-Gustav Rossby introducerar Rossbydiagrammet 1939: Hannes Alfvén publicerar teorin som korrekt relaterar polarsken till jordens magnetfält 1941: Bengt Edlén visar att corona-linjer på solen orsakas av joniserade metaller 1948: Arne Tiselius vinner Nobelpris i kemi för serumproteiner 1953: Baltzar von Platen och Anders Kämpe framställer världens första syntetiska diamanter 1955: Hugo Theorell vinner Nobelpris i medicin för studier av oxideringsenzym 1957: Sune Bergström isolerar prostaglandiner från får 1958: Åke Senning opererar in historiens första pacemaker för hjärtat, lycklig patient är Arne Larsson 1958: Kai Siegbahn utvecklar elektronspektroskopi för kemisk analys 1965: Bengt Samuelsson upptäcker betydelsen av endoperoxider 1968: Thorsten Wiesel avslutar tio års forskning om visuella receptorer i hjärnan 1970: Hannes Alfvén får delat Nobelpris för arbete i plasmafysik 1970: Ulf von Euler vinner delat Nobelpris för upptäckter rörande de humorala neurotransmittorerna 1972: Sverker Åström organiserar världens första FN-sanktionerade miljökonferens i Stockholm 1975: Lars Terenius och Agneta Wahlström upptäcker peptider som påverkar opiatreceptorer i hjärnan 1977: Thomas Hökfelt finner att de flesta neuroner innehåller flera olika neurotransmittorer 1981: Kai Siegbahn vinner delat Nobelpris 1982: Bengt Samuelsson och Sune Bergström vinner delat Nobelpris för prostaglandiner 1985: Svante Pääbo extraherar DNA från en mumie som dog 6 000 år tidigare 1992: Satelliten Freja skjuts upp för att studera jordens magnetosfär 2000: Arvid Carlsson vinner delat Nobelpris för upptäckten av hur hjärnceller signalerar 2015: Tomas Lindahl vinner delat Nobelpris i kemi för mekanistiska studier av DNA-reparation
Se även Sveriges historia Kultur i Sverige Vetenskapshistoria Teknikhistoria Sveriges järnvägshistoria
Referenser
Externa länkar Centrum för vetenskapshistoria vid Kungl. Vetenskapsakademin Kungliga Vetenskapsakademien Svensk historisk bibliografi - digital (SHBd)