Rostock är den största staden i förbundslandet Mecklenburg-Vorpommern i nordöstra Tyskland. Staden är belägen nära floden Warnows mynning i Östersjön.
Rostock är ett regionalt centrum, på tyska "Regiopole", och fördelaktigt beläget nära storstadsregionerna Hamburg, Berlin, Öresundsregionen och Stettin, och de närliggande städerna Lübeck och Schwerin.
Rostock var under medeltiden en viktig del i Hansans handelsimperium. Hamnen i Rostock är idag landets tredje största Östersjöhamn, med bland annat färjetrafik till Trelleborg i Skåne. Under DDR-tiden var hamnen med uthamn vid Warnemünde landets absolut viktigaste. Här finns bland annat varv, maskin- och motorindustri, kemisk produktion och fiskförädling.
Historia Rostock grundas Grundandet av Rostock är samtidigt historien om grundandet av den mecklenburgska härskarätten. Båda går in i varandra. Långt före grundandet av staden Rostock slog sig slaviska stammar ner i området kring Warnow, bland annat vender. Konkreta bevis om vilka bosättningar och befästningar som existerade fram till 1100-talet är oklara. Källor är slavernas krönikor och den isländska Knytlingasagan som berättar om Knut den stores landstigning vid Raudstokk.
Vid samma tid som Rostock grundades ägde strider med saxare och abodriterna rum, även Danmark var inblandat. 1159–1185 ägde regelbundna sjöslag mellan danskar under kung Valdemar I och venderna rum som hotade de syddanska öarna. Det första belägget för Rostock återfinns i Saxo Grammaticus 16 band om Danmarks historia och danskarnas dåd (Gesta Danorum).
Hansastaden Rostock miniatyr|Rostock 1598. miniatyr|Kuhtor.
Hansastaden Rostocks utveckling börjar med Fredrik II:s död 1250 och det staufiska kejsardömets nedgång och Konrad IV:s korta regeringstid varpå ett interregnum följde. Detta ledde till en starkare ställning för städer och territorier och under interregnum skapas Rostocks första stadsbok (1254–1273).
Rostock fick sina stadsrättigheter 1218. 1251 fick Rostock samma handelsprivilegier som tidigare Lübeck av den danske kungen Abel. 1252 fick staden också tullfrihet och stärkte sin maktställning bland annat genom köpet av Rostocker Heide (ett hedområde) som innebar säkra träprodukter, byggmaterial och jakt. När Rostock, Lübeck och Wismar hade möten angående ekonomiska och politiska frågor bestod Rostock fortfarande av tre skilda stadsdelar som förenades först 1265. 1262 beslutade fursten Burwin III tillsammans med sina söner om sammanslagningen. Neuer Markt blev Rostocks centrum och en stadsmur byggs för stadens skydd. Muren hade som högst en höjd på sju meter och hade en bredd på en meter. Runt om Rostock byggdes stadsportar av vilka Kröpeliner Tor, Kuhtor och Steintor fortfarande existerar. Kuhtor räknas som norra Tysklands äldsta bevarade stadsport. Vid samma tid fick även Warnemünde stadsrättigheter, men det handlade inte om dagens Warnemünde som långt senare blev en del av Rostock. Vid Neuer Markt byggdes ett rådhus. Danmarks drottning Margarete Sprenghest, systern till Burwin III, grundade 1270 cistercienserklostret. 1277 var Burwin III:s styre slut, han hade styrt med hjälp av sina söner Johann och Waldemar. Borwin överlät 1266 styret av Rostock till Waldemar. Vid denna tid fick Rostock en större självständighet genom att man försökte få furstarna ur deras dominerande position.
Den hanseatiska handeln för Rostock bestämdes utifrån handelsrutterna mellan hansakontoren i Brygge och London med hansastäderna Visby och Novgorod. På grund av handel med Norge koncentrerade sig Rostock i motsats till Lübeck inte på Brygge utan på kontrollen av handeln i Oslo och Tønsberg. Handeln med sill vid Skanör och Falsterbo i Skåne var av stor betydelse. Viktig för Rostocks ställning i regionen var grundandet av Rostocks universitet 1419.
Rostock under Nordiska kriget och sjuåriga kriget miniatyr|Rostock kring 1650 Under trettioåriga kriget (1618–1648) som innebar det slutgiltiga försvinnandet av hansan led Rostock starkt under de ständigt växlande härskare och under olika plundringar. Även tullen som Gustav II Adolf krävde från staden minskade Rostocks ekonomiska framgång. Slutet av det 30-åriga kriget innebar inte ett slut för Rostock vad gäller förlorandet av makt och styrka. Staden försvagades av nordiska kriget och sjuårskriget. Furstarna utnyttjade Rostocks svagheter och säkrade makten långsiktigt genom fördrag 1755 och 1788 (Die landesherrlichen Erbverträge). Först i slutet av 1700-talet kunde Rostock sakteliga komma tillbaka till sin gamla position. En starkt bidragande orsak var Storbritanniens blockad mot det revolutionära Frankrike som innebar att Rostock kunde ta del av den brittiska marknaden som Frankrike utestängdes från. Men 1806 blev Rostock ockuperat av Frankrike och dess general Michaud och Rostock måste därmed följa kontinentalspärrens förordningar och männen i Rostock tjänstgöra i den franska armén.
Industrialiseringen miniatyr|Karta över Rostock 1910. Först på 1800-talet fick staden ny rikedom med den omfattande industrialiseringen som tar vid. Rikedomen visade sig tydligt i byggnader från denna tid. 1830 började man bygga utanför stadsmuren och villaområden (till exempel Steintor-Vorstadt) och arbetarkvarter (Kröpeliner-Tor-Vorstadt) uppstod. 1832 revs delar av stadens befästning som blivit onödig och man anlade istället en trädgård vid Steintor. Vid samma tid utvecklade sig Warnemünde till en av Tysklands mest populära kurorter. 1834 uppfördes de första baden och badställena utvecklade sig genom de goda tågförbindelserna till Berlin och färjan till Gedser. 1870 stod Rostocks universitets nuvarande huvudbyggnad klar. 1891 grundades Neptunvarvet - Neptun Schiffswerft und Maschinenfabrik AG som var Mecklenburgs första storindustri. Andra industrier som växte fram är lantbruksmaskintillverkning, kemiska fabriker och byggindustri. Rostock utvecklades också till en viktig förvaltnings- och bankort.
Första världskriget Den snabba industrialiseringen förde inte bara gott med sig. Bland arbetarna rådde stor fattigdom vilket ledde till oroligheter och krav på ett slut på kriget och de halvfeodala förhållandena i Mecklenburg. Rostockborna spelade en stor roll i demokratiseringen och störtandet av Mecklenburgs storhertig. Den första demokratiska författningen upphävde den gamla förordningen från 1788 som under århundraden hindrat en fri utveckling. Industrialiseringen fortsatte och 1922 grundade Ernst Heinkel Ernst Heinkel Flugzeugwerke i Rostock.
Andra världskriget Under Nazitysklands krigsförberedelser blev Rostock som industristad en del av den allmänna upprustningen. Till en början tillverkades krigsfartyg vid Neptunvarvet och Rostock utvecklades sedermera till en viktig produktionsort för det tyska ubåtsbyggandet. Från 1933 byggdes Heinkel-Werke ut och nya fabriker byggdes i stadsdelen Marienehe. Heinkel blev den största arbetsgivaren i Mecklenburg med 14 000 anställda. Under kriget använde Heinkel tvångsarbetare och de viktiga rustningsfabrikerna i staden ledde till att Rostock bombades av allierat flyg.
I slutet av kriget hade 47,7 % av bostäderna förstörts och 42,2 % av företagsbyggnaderna. 204 personer hade dödats och 89 skadats. De relativt få offren beror på att bombningarna varit kända innan de genomförts. Under bombningarna förstördes Jakobikyrkan, Kuhtor, Nikolaikyrkan, Petrikyrkan, stadsteatrarna och Steintor. Offentliga byggnader som domstolarna, post- och telegrafverken, skolor och sjukhus bombades liksom gator och infrastrukturen.
Rostock efter 1945 miniatyr|Rostock var DDRs största hamn. miniatyr|Gamla staden i Rostock efter Tysklands återförening Första maj 1945 tog andra världskriget slut i Rostock då Röda armén tog kontrollen över staden. Rostock blev bundet att betala sovjetiska krigsskador men Sovjetunionen kom även att investera i återuppbyggnad av hamnen och staden. Bland annat byggde man upp en oljehamn som stod klar 1951 och markerade Rostock som DDR:s viktigaste hamn. Rostocks stad byggdes upp under de kommande åren (bland annat återställdes Steintor och Kuhtor) men staden förlorade mycket av den gamla prägel som funnits. 1952 genomförde DDR en förvaltningsreform som innebar att Rostock blev huvudstad i distriktet Rostock (Bezirk Rostock). Från 1950-talet och framåt utvecklades Rostock till DDR:s varvscentrum genom Warnow- och Neptunvarven. Rostock växte till att ha över 250 000 invånare. I utkanterna av staden byggdes nya miljonprogramsområden.
I samband med Tysklands återförening 1990 upplevde Rostock sina viktigaste förändringar under de senaste 50 åren. Rostock har kunnat stabilisera invånarantalet efter att under 15 år förlorat nästan 50 000 invånare. Man har kunnat riva flera av de gamla miljonområdena i utkanterna av staden. Återföreningen har inneburit en nystart för den under den gamla tiden stagnerade staden. En symbol för detta är renoveringen av S:t Petrikyrkan.
I augusti 1992 utbröt främlingsfientliga oroligheter i stadsdelen Lichtenhagen som svärtade ner bilden av Rostock under de kommande åren. Staden startade kampanjen Bunt statt Braun för att motverka främlingsfientligheten. Händelserna och deras bakgrund har ännu inte till fullo utretts.
2003 arrangerade Rostock den internationella trädgårdsutställningen Internationale Gartenschau (IGA). 2003 öppnades även Warnowtunneln. Rostock ansökte tillsammans med Leipzig om de olympiska sommarspelen 2012 men föll tidigt vid IOK:s omröstning 2004. Rostock skulle arrangera segeltävlingarna under olympiaden, staden har arrangerat tävlingen Hanse Sail flera gånger. OS-kampanjen skapade dock en starkare identitet för staden med sloganen Ich bin ein Rostock-Olymp. Rostocks innerstad har också renoverats vilket lett till en imageförbättring och trevligare stadskärna.
Historiska minnesmärken miniatyr|Nya Torget (Neuer Markt) i Rostock. miniatyr|Stadsdelen Warnemünde ligger vid Östersjön. Ett stort antal gotiska gavelhus och medeltida kyrkor finns att beskåda, även om mycket skadades svårt under Andra världskriget: Mariakyrkan, från 1200-1400-talet. S:t Jakobikyrkan, från 1300-1400-talet. S:t Nikolaikyrkan, från 1300-1400-talet. S:t Petrikyrkan, från 1300-1400-talet. Rådhuset i tegel tillkom under 1200-talets mitt, samt 1300-talets senare del, då de sju tornen tillfördes. År 1727 uppfördes på fasaden en förbyggnad i barock. Stadsmuren med torn finns delvis kvar.
Rostocks stadsvapen, flagga och logotyp miniatyr|vänster|stående|Rostocks stadsflagga. Rostock har haft tre olika stadsvapen: Signum, Secretum och Sigillum. Dagens vapen går tillbaka till 1367 och har använts som stadsvapen sedan dess. Vapnet består av en gyllene grip med en svans och uträckt röd tunga på blå botten och går tillbaka till Rostocks furstars vapen. Ett sammanhang med den röda gripen i vapnet av hertigdömet Pommern är inte känd. Färgerna silver (vit) och rött är Hansans färger. Rostocks flagga är skapad utifrån vapnet. Stadsflaggan har förändrats ett flertal gånger i historien och fick sin nuvarande utformning 1991. Vapnet är vanligt i Rostock, det används på hus, hållplatser, kanaler, trädgårdsgrindar, broar, restauranger och båtar. Sedan 1993 använder Rostock även en modern logotyp.
Stadsutveckling miniatyr|Stadsutveckling sedan 1200-talet.