Händelser 1 juni - James Clark Ross upptäcker läget för magnetiska nordpolen på Boothiahalvön. 27 december - Charles Darwin reser ut med HMS Beagle. Heinrich Schwabe ritar den första detaljerade bilden av stora röda fläcken på Jupiter. A. A. Bussy publicerar Mémoire sur le Radical métallique de la Magnésie, som beskriver hur magnesium kan isoleras.
Allmänt 27 september - British Association for the Advancement of Science håller i York sitt första möte.
Astronomi 7 januari - Stora kometen 1831 (C/1831 A1, 1830 II) observeras första gången av John Herapath. 7 mars - Royal Astronomical Society får Royal Charter.
Teknik 29 augusti - Michael Faraday demonstraterar Elektromagnetisk induktion för Royal Society.
Pristagare Copleymedaljen: George Biddell Airy, brittisk astronom Wollastonmedaljen: William Smith, brittisk geolog, "engelska geologins fader".
Födda 26 januari - Anton de Bary (död 1888), tysk kirurg, botaniker, mikrobiolog och mykolog. 28 februari - Edward James Stone (död 1897), brittisk astronom. 3 mars - George Pullman (död 1897), amerikansk uppfinnare, industriman. 16 maj - David E. Hughes (död 1900), brittisk-amerikansk uppfinnare. 13 juni - James Clerk Maxwell (död 1879), skotsk matematiker och teoretisk fysiker. 20 augusti - Eduard Suess (död 1914), brittisk geolog. 6 oktober - Richard Dedekind (död 1916), tysk matematiker. 29 oktober - Othniel Charles Marsh (död 1899), amerikansk paleontolog.
Avlidna 27 juni - Sophie Germain (född 1776), fransk matematiker.
Källor Fotnoter