Östersunds garnison var en garnison inom svenska Försvarsmakten som verkade i olika former åren 1893–2006. Garnisonen bestod av flera olika kasernetablissement på olika platser i Östersund. Garnisonens historia sträcker sig tillbaka till när kaserner till Norrlands artilleriregemente uppfördes 1893.Högberg, Ohlsson (2006), s. 222 Flertalet av de ursprungliga byggnaderna är förklarade som statliga byggnadsminnen. Östersunds garnisonschef var tillika Jämtlands fältjägarregementes chef. Garnisonen sträckte sig över hela staden och inkluderade även Frösön utanför Östersund. { "type": "FeatureCollection", "features": [
"type": "Feature", "properties": { "marker-symbol": "-number", "marker-color": "302060" }, "geometry": { "type": "Point", "coordinates": [ 14.485216, 63.193109 ]
},
"type": "Feature", "properties": { "marker-symbol": "-number", "marker-color": "302060" }, "geometry": { "type": "Point", "coordinates": [ 14.646181, 63.176101 ]
}, { "type": "Feature", "properties": { "marker-symbol": "-number", "marker-color": "302060" }, "geometry": { "type": "Point", "coordinates": [ 14.642898, 63.196612 ]
},
"type": "Feature", "properties": { "marker-symbol": "-number", "marker-color": "302060" }, "geometry": { "type": "Point", "coordinates": [ 14.642168, 63.182738 ]
},
"type": "Feature", "properties": { "marker-symbol": "-number", "marker-color": "302060" }, "geometry": { "type": "Point", "coordinates": [ 14.639207, 63.175095 ]
},
"type": "Feature", "properties": { "marker-symbol": "-number", "marker-color": "302060" }, "geometry": { "type": "Point", "coordinates": [ 14.645494, 63.203186 ]
},
"type": "Feature", "properties": { "marker-symbol": "-number", "marker-color": "302060" }, "geometry": { "type": "Point", "coordinates": [ 14.656234, 63.178043 ]
},
"type": "Feature", "properties": { "marker-symbol": "-number", "marker-color": "302060" }, "geometry": { "type": "Point", "coordinates": [ 14.639187, 63.183415 ]
},
"type": "Feature", "properties": { "marker-symbol": "-number", "marker-color": "302060" }, "geometry": { "type": "Point", "coordinates": [ 14.63939, 63.177517 ]
},
"type": "Feature", "properties": { "marker-symbol": "-number", "marker-color": "302060" }, "geometry": { "type": "Point", "coordinates": [ 14.654179, 63.164804 ]
},
"type": "Feature", "properties": { "marker-symbol": "-number", "marker-color": "302060" }, "geometry": { "type": "Point", "coordinates": [ 14.455562, 63.189407 ]
},
"type": "Feature", "properties": { "marker-symbol": "-number", "marker-color": "302060" }, "geometry": { "type": "Point", "coordinates": [ 14.834129, 63.112052 ]
},
"type": "Feature", "properties": { "marker-symbol": "-number", "marker-color": "302060" }, "geometry": { "type": "Point", "coordinates": [ 14.718976, 63.212398 ]
},
"type": "Feature", "properties": { "marker-symbol": "-number", "marker-color": "302060" }, "geometry": { "type": "Point", "coordinates": [ 14.79875, 63.126539 ]
] }
Historia Åren 1893–1911 uppfördes två kasernområden i centrala staden, vilka ritades av arkitekten Erik Josephson. Garnisonen har representerats av förband ur både Armén och Flygvapnet. Förutom utbildningsregementena och flygflottiljen fanns skolor, garnisonssjukhus och staber. Garnisonen har en byggmassa som spänner från förläggningar, administrationsbyggnader, verkstäder till enkla förråd. Fram till sommaren 2005 fanns samtliga truppslag inom Armén representerade inom garnisonen. Från den 1 september 2005 utgörs garnisonen av Norrbottens regemente samt Artilleriregementet.
När garnisonen var som störst innehöll den A 4, F 4 och I 5 samt militärområdes- och fördelningsstab. Garnisonens olika förband/staber/skolor har varit hotade i olika försvarsbeslut under 1990-talet och fram till 2004. I försvarsbeslutet 1996 beslutades att Norrlands artilleriregemente skulle läggas ner, och att Jämtlands försvarsområde (Fo 22) skulle slås samman med Västernorrlands försvarsområde (Fo 23). I samband med detta tillkom Jämtlandsgruppen inom garnisonen.
Garnisonen lades ned genom försvarsbeslutet 2004 och levde sedan fram till den 30 juni 2006, då den tretungade örlogsflaggan halades för sista gången i staden. När beslutet om att garnisonen skulle läggas ned, hade den drygt 1400 anställda vilket motsvarade cirka 5 % av arbetskraften inom Östersunds kommun. En del kritiker menar att garnisonen var unik och en av Sveriges bästa, då de olika verksamheter Försvarsmakten hade inom garnisonen skapade stora möjligheter för samordning.
Genom försvarsbeslutet 2004 kom riksdagen bland annat att besluta om en avveckling av Jämtlands flygflottilj och Jämtlands fältjägarregemente. Inför försvarsbeslutet ställdes regementet mot Södra skånska regementet (P 7), Södermanlands regemente (P 10) och Gotlands regemente (P 18), där regeringen var angelägen om att skapa rationella produktionsförutsättningar och en långsiktigt hållbar organisationsstruktur. Den nya organisationen skulle svara mot de krav som den nya strukturen med insatsförband och utvecklings- och kompetensresurser ställer. Samtliga regementen utbildade mekaniserade förband och hade goda produktionsförhållanden samt goda verkstadsresurser. Regeringen ville att Försvarsmakten skulle utvecklas till ett insatsförsvar, med en större tonvikt på internationalisering, något som kom att medföra att regeringen föreslog en avveckling av bland annat Jämtlands fältjägarregemente. Kvar av de tre regementena blev Södra skånska regementet, vilket regeringen ansåg ha den mest fördelaktiga lokaliseringen med närhet till ett övningsfält som var av central betydelse för Försvarsmakten. Regeringen fäste även stor vikt vid att ha ett militärt utbildningsförband med markstridsinriktning i Skåneregionen, med korta avstånd både till Öresundsbron och Barsebäcksverket.
I propositionen inför försvarsbeslutet fanns det fyra flygflottiljer inom Flygvapnet och en skulle avvecklas. Då den övergripande dimensioneringen av grundorganisationen angav att Flygvapnet borde bestå av tre flygflottiljer. Regeringen ansåg att både F 7 och F 17 skulle bibehållas och ställde F 4 och F 21 i Luleå mot varandra. Dock så ansåg regeringen att F 4 skulle avvecklas, då F 21 hade bättre förutsättningar i form av bättre övningsbetingelser med en närhet till flygövningsområden, miljötillstånd för tre divisioner och tillgång till egen flygverkstad med kompetens för JAS 39 Gripen. Visserligen ansågs det att F 4 även de hade en närhet till sin flygövningsområden, men till flygövningsområden över hav var det cirka 20 minuters flygtid enkel väg. Men det miljötillstånd som flottiljen hade för tre divisioner menade man skulle skapa begränsningar gällande skjutmål i flottiljens närhet. Från den 1 januari 2005 övergick samtliga förband inom garnisonen till en avvecklingsorganisation, där alla avvecklingsåtgärder skulle vara slutförda senast den 30 juni 2006. Efter att garnisonen avvecklats återstod Fältjägargruppen, vilken lokaliserades till östra delen på det före detta flottiljområdet på Frösön.
Våren 2018 framkom det att Fältjägargruppen önskade att flytta sin verksamhet från Frösön, där verksamheten led av vissa säkerhetsbrister i form av avsaknad av staket samt ett föråldrat inpasseringssystem. Istället planeras verksamheten flyttas till Lugnvik i norra Östersund. Målet med köpet är försvaret ska lämna Frösön och flytta till Lugnvik i november 2022.
Den 14 maj 2019 överlämnade Försvarsberedningen sin slutrapport till regeringen, där man föreslog hur det militära försvaret skulle utvecklas åren 2021–2025. Försvarsberedningen föreslog bland annat att två nya regementen skulle etableras för utbildning av territoriella förband. Som förslag till var dessa skulle förläggas föreslogs Falun, Härnösand, Sollefteå och Östersund. I Försvarsmaktens budgetunderlag för 2021 till regeringen föreslog Försvarsmakten återhållsamhet med att upprätta nya organisationsenheter på grund av stora investeringskostnader och långa ledtider gällande miljötillståndsprövning.
Den 26 maj 2020 meddelade Östersunds kommun att man avsåg att köpa lägerområdet på Grytans skjutfält från det privata företaget Grytan Invest AB. Bakgrunden till att kommunen köpte lägret är etableringen av ett eller två nya regementen i Sverige, där Östersund är en av fyra orter som konkurrerar om en militär återetablering. Affären omfattade 40 hektar mark och 27 byggnader, varav ett hotell till ett värde av 14,5 miljoner kronor. Tilläggas kan göras att Fortifikationsverket sålde lägerområdet för 2,5 miljoner kronor. Den 7 juli 2020 meddelade regeringen att man begärde in kompletterande budgetunderlag för 2021 från Försvarsmakten. I uppdraget skulle Försvarsmakten justera budgetunderlaget för 2021, där bland annat genom militärstrategiska motiv som regeringen vill återetablera ett regemente till Östersund. Den 17 juli 2020 svarade Försvarsmakten på regeringens uppdrag, där man gällande grundorganisationen föreslog att inrätta Jämtlands fältjägarregemente (I 5) i Östersund vilket man beräknade skulle tynga anslagsposten "Förbandsverksamhet och beredskap" med cirka 1.200 miljoner kronor under perioden 2023–2030. Någon större analys av de potentiella skjutfältens förutsättningar och miljötillstånd för att möjliggöra relevanta utbildningsförutsättningar hade Försvarsmakten inte kunnat genomföra på grund av regeringens givna tidsförhållanden. Dock avsåg Försvarsmakten att inför budgetunderlaget för 2022 redovisa ett fördjupat beslutsunderlag gällande etablering av en organisationsenhet i Östersund för utbildning av en till två lokalförsvarsskyttebataljoner.
Planerade förband Enligt försvarsbeslutet 1914 avsågs att förlägga Norrlands ingenjörkår (Ing 5) och även genom ett beslut 1916 avsågs Fjärde intendenturkompaniet (Int 4) till staden. Dock kom dessa aldrig att sättas upp, utan planeringen av Ing 5 avvecklades helt i samband med försvarsbeslutet 1925 och Int 4 förlades till Sollefteå. Inför försvarsbeslutet 1936 föreslog regeringen att Jämtlands fältjägarregemente avvecklas, vars etablissement delvis skulle övertas av Norrlands ingenjörkår, vilket skulle bildas av huvuddelen av Svea ingenjörkår. Återstoden av etablissementet skulle reserveras för bland annat vinterförläggning av skolor. Dock kom antogs aldrig förslaget av riksdagen.
Frösön
På Frösön har den militära närvaron funnits sedan 1682 och var ursprungligen lägerplats åt Jämtlands regemente. Åren 1802–1893 var Jämtlands hästjägarkår förlagda till lägret. När sedan Jämtlands fältjägarregemente flyttade in 1910 till Fältjägargränd blev lägret remontdepå för kavalleriet. År 1926 övertogs lägret av vad som blev Jämtlands flygflottilj. Fram till 1926 hade ett 60-tal byggnader uppförts och med flygflottiljen tillkom ett 50-tal byggnader. Byggnaderna inom flottiljområdet är uppförda i flera olika stilar, bland annat funkisstil och senare efter 1940 års militära byggnadsutrednings typritningar. År 1958 öppnades flygplatsen även för civil passagerartrafik. År 2006 flyttade Fältjägargruppen från Fältjägargränd ut till Frösön.
Förband vid Frösön 1682-??-?? – 1911-09-30 1926-07-01 – 2004-12-31 1999-01-01 – 2001-12-31 2005-01-01 – 2006-08-31 2006-07-01 – 2022-01-16 –
Fyrvalla (Genvägen 35)
Under 1960-talet tillsattes Armén en utredning, Teknikerutredning 67 (TU 67), vilken skulle utreda att sammanföra de tre tekniska skolorna Tygförvaltningsskolan (TygS), Mekanikerskolan vid Arméns stabs- och sambandsskola (StabSbS) och Arméns radar och luftvärnsmekanikerskola (RMS) till en teknisk skola vilken kom att gå under arbetsnamnet ATS. Utredningen kom fram till att Stora Frösunda i Solna var en lämplig lokaliseringsort till skolan.