Psykopati (från psyche "själ", "liv" och pathos "lidande") är en generell beteckning på en störd personlighet ifråga om empati, känsloliv och vilja att följa sociala normer. Många begår till följd av tillståndet handlingar som av majoriteten uppfattas som onda; psykopaten är ofta ytligt charmig men i grunden totalt självisk och oempatisk, oförmögen att känna ånger, utan kan tvärtom skryta med att ha kommit strafflöst undan. Andelen psykopater uppskattas till omkring ett par procent av befolkningen.Freedman, Lauren, A cause for compassion: Understanding and applying neurobiological factors associated with psychopathy, SIMON FRASER UNIVERSITY , 2008, s. 1 Psykopati är ett väletablerat och mycket beforskat begrepp inom psykiatrin och rättspsykiatrin trots att tillståndet inte återfinns som en diagnos i någon standardiserad manual.Se ICD-10 och DSM-IV Psykopati associeras ofta med kriminalitet men personen behöver inte vara oförmögen att leva laglydigt för att uppfylla kriterierna.
Medan människor med psykossjukdomar ofta har bisarra beteenden och uppförande är personen med psykopati istället väl medveten om att föra sig rätt, vara trevlig och att ge ett gott intryck. Uppförandet kan dock vara teatraliskt eller tillgjort, personen kan uttrycka uppfattningar om sin egen förträfflighet, simulera känslor som anses passande, allt i syfte att manipulera för att uppnå bestämda personliga målsättningar. En person med psykopati har som regel svårt att förstå nyansskillnader i känslor, till exempel skillnaden mellan sexuell attraktion och äkta kärlek. I kombination med detta har psykopater ofta drag av impulskontrollstörningar samt saknar tålamod; de söker sig till äventyr och beter sig ansvarslöst.Freedman, Lauren, A cause for compassion: Understanding and applying neurobiological factors associated with psychopathy, SIMON FRASER UNIVERSITY , 2008, s. 2f
Ett begrepp som till del överlappat psykopati och numera anses förlegat är sociopati Ottosson, Jan-Otto: Psykiatri, andra upplagan, Almqvist & Wiksell 1983, sid. 509.
Historia Psykopati beskrevs första gången av Philippe Pinel såsom "galenskap utan delirium", och som en karaktär som fullständigt saknade skuldkänslor. Det moderna begreppet för psykopati, det vill säga en karaktär som kännetecknas av sådan avsaknad av skuldkänsla men också bedräglig charm, skamlöshet, manipulation, inadekvat motivation och oansvarigt beteende, skapades 1941 av Hervey Cleckley i dennes bok The Mask of Sanity. Cleckley beskrev tillståndet som en psykisk diagnos, och betonade att sådana personer både saknade personliga värden och förmåga att förstå sådant, vilket yttrade sig i att personen inte skilde mellan skönhet och fulhet, godhet och ondska, kärlek och skräck. Psykopatin var som en känslomässig färgblindhet, ansåg Cleckley, varigenom den drabbade också var inkapabel att se sådana nyanser hos andra. Därvidlag kunde en psykopat upprepa inlärda fraser, men saknade förmåga att bilda sig djupare begrepp om värden.Ian Pitchford, The Origins of Violence: Is Psychopathy an Adaptation?, The Human Nature Review 2001 Volume 1: 28-36
Såsom psykiatrisk diagnos har psykopati aldrig funnits, dock antogs diagnosen "antisocial personlighetsstörning" av DSM och ICD för att täcka en likartad karaktär. I synnerhet inom rättspsykiatrin har termen trots detta använts vid forskning, där Robert Hare utgav banbrytande böcker i ämnet från 1970-talet, efter flera års studier. Att rättspsykiatrin länge exklusivt använde termen betydde inte att man ansåg att vare sig alla kriminella vore psykopater, eller att alla psykopater vore kriminella.
Tidigt konstaterades att män mycket oftare var psykopater än kvinnor, att kriminella psykopater oftare återföll i brott, att deras brott var allvarligare och grymmare, och att psykopater ofta använde psykoterapi för att förbättra förmågan till psykologisk manipulation. Detta har studerats från olika håll, bland annat i ljuset av personlighetsutvecklingen, anknytningsprocesser, och etologi. Hos djur finns en våldshämmande mekanism (violence inhibition mechanism), till exempel att lugna ner sig när någon blottar strupen, som psykopater saknar. Olika forskare har också koncentrerat sig på antingen psykopatiska beteenden (behaviorism) eller på psykopatiska personlighetsdrag (psykodynamiska skolan), eller i samband med personlighetsgenetikens framsteg studerat biologiska avvikelser. Inom evolutionspsykologin har psykopati granskats med hänseende till personlighetens eventuella fördelar eller nackdelar i evolutionär överlevnad.
Psykopati som diagnos Psykopati är ett välkänt begrepp inom psykiatrin och rättspsykiatrin, det förekommer dock inte som enskild diagnos i DSM-5 eller ICD-10. Den närmaste motsvarigheten till psykopati i standardiserade diagnosmanualer torde vara "antisocial personlighetsstörning", som dock ej täcker in syndromets komplexitet. Beröringspunkterna med "narcissistisk personlighetsstörning" och "borderline-personlighetsstörning" blir endast tydliga i Robert D. Hares PCL-R.
Tillståndet diagnostiseras ofta efter Robert Hares PCL-R. I de allra flesta fall där tillståndet kan konstateras bedöms sällan personen som "sjuk" i enlighet med FN:s definition av begreppet. För att de psykopatiska dragen ska betraktas som en sjukdom bör personen ifråga ha nått över ett bestämt mätvärde i psykologisk testning av olika personliga egenskaper och därtill utgöra en fara för sig själv eller andra människors liv och hälsa.
De tjugo frågeområdena i Hares psykopatikriterier Vid användning av Hares lista över kriterier för psykopati tilldelas patienten eller brottslingen 1 poäng för de egenskaper som överensstämmer väl med personligheten och 2 poäng för de som överensstämmer mycket väl. Summan av dessa poäng kan bli som mest 40. Gränsen för psykopati går vid ett sammanlagt poängtal på 30 eller mer.
Talför/ytlig charmig Förhöjd självuppfattning/grandios Behov av spänning/blir lätt uttråkad Patologiskt lögnaktig Bedräglig/manipulativ Saknar ånger och skuldkänslor Flackt, ytligt känsloliv Kall/bristande empatisk förmåga Parasiterande livsstil Bristande självkontroll till exempel lättväckt aggressivitet Promiskuöst och egoistiskt sexualliv Tidiga beteendeproblem (före 12 års ålder) Saknar realistiska, långsiktiga mål; agerar kortsiktigt och kan inte planera på lång sikt Impulsiv Ansvarslöshet, till exempel som förälder eller chef Tar inte ansvar för sina handlingar Många kortvariga äktenskapsliknande förhållanden Ungdomsbrottslighet (före 15 års ålder) Överträdelse av villkorad frigivning/utskrivning, begår till exempel nya kriminella handlingar under permission Kriminell mångsidighet, flera typer av lagbrott bland de följande 10: inbrott, rån, narkotikabrott, olaga frihetsberövande, mord/mordförsök, olaga vapeninnehav, sexualbrott, grov oaktsamhet, bedrägeri, rymning från fångvårdsanstalt (är ej ett lagbrott i sig)
Beteende Robert D. Hare beskriver psykopater som "mänskliga rovdjur som använder charm, manipulation, provokation och våld för att kontrollera andra och tillfredsställa sina egna själviska behov. Med en brist på samvete och medkänsla för andra, tar de kallblodigt vad de vill ha och gör som de själva vill, och bryter mot sociala normer och förväntningar utan den minsta skymt av skuld- eller ångerkänslor".
Psykopatens karaktär är i allmänhet mycket manipulativ. De psykopater som inte kan hantera sin personlighetsstörning kan vara mycket farliga för sina medmänniskor och samhället. Vissa psykopater kan klara att i arbetslivet följa normer, regler och lagar, åtminstone på ett ytligt plan. Ofta är dock psykopatisk personlighetsstörning förknippat med normlöshet, oförmåga att behålla en anställning och inblandning i konflikter på arbetsplatsen. Missbruk och kriminalitet är vanligt, detta delvis beroende på att en av de dominerande särdragen för en psykopat är brist på impulskontroll.
Familjelivet kan vara en etablerad katastrof med partners som fallit för charmen, skrivit alla sina ägodelar på den store charmören och lever mer eller mindre i daglig skräck för nya hot eller utövat våld. Psykopatitillståndet finns i alla socialgrupper - även i samhällets toppskikt. En svensk dokumentär om psykopater i arbetslivet kom fram till "En del psykopater blir extremt framgångsrika chefer eller företagsledare. Med charm, karisma, kyla och en manipulativ förmåga tar de sig fram i de flesta situationer."TV4: Ondskans ansikten - om psykopater
Uppkomsten av psykopati Uppkomsten av psykopati kan dels studeras biologiskt, dels socialt. Psykopati i vuxen ålder korrelerar ofta med uppförandestörning och ADHD under barndomen. Det kan dock ifrågasättas huruvida detta bör ses som en komorbiditet utan essentiellt samband, eller om störningarna under barndomen föregriper psykopatin. Som regel ser man det dock som samband utan relevans för förståelsen av psykopatin.Carolyn S Abramowitz et al, The relationship between childhood Attention Deficit Hyperactivity Disorder and conduct problems and adult psychopathy in male inmates, Personality and Individual Differences Volume 36, Issue 5, April 2004, Pages 1031–1047
Personer som är benägna att betona sociala faktorer till uppkomsten av avvikelser har som regel förklarat psykopatin med dålig social och känslomässig uppväxtmiljö. I den tolkningstraditionen ersattes psykopati ett tag med termen sociopati, för betona samhällets inverkan på personlighetsutvecklingen. Därmed kunde ondskan som psykopatin förknippas med placeras i samhället, och inte i någon enskild människas karaktär.David Eberhard, Normalt? Från vansinnesdåd till psykoser, Stockholm 2011, s. 17
En annan förklaringsmodell utgår från personlighetsgenetiken med dess reglering av hormoner och signalsubstanser som påverkar personlighet, viljeliv, känslor och humör. Ett argument för den förklaringsmodellen är att psykopater återfinns i alla sociala miljöer, och att olika sociala miljöer endast påverkar uttrycken för psykopatin.Se till exempel David Eberhard, Normalt? Från vansinnesdåd till psykoser, Stockholm 2011, s. 20f
De olika synsätten på psykopatins uppkomst leder till olika uppfattningar om huruvida psykopaten själv är ett offer eller ej. Genom att förklara psykopatin med samhällsstrukturer blir brottslingen eller den onde själv ett offer, medan att betona det biologiska förlägger orsaken till beteendet till psykopaten själv.Se till exempel David Eberhard, Normalt? Från vansinnesdåd till psykoser, Stockholm 2011, s. 16-24
Begreppet psykopati
Psykopati som sjukdom Psykopatin är ett från det normala personlighetsutvecklingen hos människan avvikande tillstånd. De psykopatiska karaktärsdragen uppfattas inte som orsak till lidande av psykopaten. Psykopaten kan erkänna att det finns ett lidande i sitt liv, som psykopatin har orsakat. Däremot saknar psykopaten insikt om lidandets orsaksförhållande, att skulden ligger i den egna karaktären. Det är vanligt att de utvecklar missbruk av olika slag eftersom de ofta anser att de kan hantera och tåla alkoholdrycker och droger. Det är också vanligt att psykopaten framställer sig som ett offer när det är gynnsamt.Se David Eberhard, Normalt? Från vansinnesdåd till psykoser, Stockholm 2011, s. 16-24
Psykopati, som nästan uteslutande drabbar män, har förmodligen i stor utsträckning en biologisk etiologi, bland annat genom testosteronreglering. Av samtliga med dessa biologiska förutsättningar riskerar de som växt upp i socialt utsatta miljöer i högre grad att utvecklas till våldsbrottslingar, det vill säga att uttrycken för psykopatin blir handgripliga och direkta. De som är fostrade i miljöer där våld är oaccepterat tenderar att oftare manipulera andra och begå andra former av brott till följd av psykopatin.Se Janet I. Warren et al, Psychopathy in women: Structural modeling and comorbidity, International Journal of Law and Psychiatry 26 (2003) 223–242
Neurobiologiska och andra fysiologiska kännetecken