miniatyr|Christodoulos av Aten och hela Grekland var ärkebiskop över Greklands kyrka från år 1998 till sin död år 2008. Ärkebiskop (av grekiska αρχή, arche, "ursprunglig", "förste", och επισκοπος, episkopos, "tillsynsman", "förman"; förkortas ibland ÄB) är en biskop med högre rang än de andra biskoparna inom ett visst område eller en viss kyrka.
Ärkebiskopstiteln är normalt knuten till ett ärkestift. Ärkebiskopstiteln förekommer inom den Romersk-katolska kyrkan samt en del av de Östortodoxa och Protestantiska kyrkorna.
Om ärkebiskopen har underordnade biskopar (så kallade suffraganer eller suffraganbiskopar), så kallas denne ärkebiskop i bland annat den Romersk-katolska kyrkan och Anglikanska kyrkogemenskapen för metropolit. En sådan metropolit-ärkebiskop kan även ha underordnade ärkebiskopar av historiska skäl (tidigare metropoliter eller en vanlig biskop som fått högre rang historiskt utan att bli metropolit). Området med underlydande biskopars stift inklusive metropolitens ärkestift kallas för kyrkoprovins eller provins.
Ibland kan en ärkebiskop vara självständig från andra ärkebiskopar men sakna underlydande biskopar ändå, till exempel Strasbourgs ärkebiskop som lyder direkt under påven och inte under en annan ärkebiskop eller under Frankrikes primas i Lyon (kallad "gallernas primas" sedan år 1079Se artikeln Primate (på engelska) i Catholic Encyclopedia från år 1913 på engelska Wikisource.). Först efter 1988 blev Strasbourgs biskopsstift dock ett ärkestift. Ett annat exempel på ett katolskt stift med en biskop som inte lyder under en vanlig ärkebiskop är Stockholms katolska stift som också lyder direkt under påven.miniatyr|Martin Modéus samtalar utanför Uppsala domkyrka iförd sin mitra och bärande sin kräkla. Uppsala domkyrka är sätet för ärkebiskopen (primasen) av Svenska kyrkan.En ärkebiskop är en biskop som är primus inter pares – främst bland dem av samma rang – och saknar direkt jurisdiktion över övriga biskopar, men har vissa plikter och rättigheter till översyn över de övriga biskoparna. I princip finns det inget högre ämbete än biskopens inom den kristna kyrkan. På motsvarande sätt är katolska och ortodoxa patriarker i princip jämbördiga fast biskopen av Rom, påven, är primus inter pares; det är åtminstone Östkyrkans inställning till påvedömet.
Ärkebiskopsämbetet inrättades vid första konciliet i Nicaea (325). Detta föranleddes av att stiften hade blivit många och i vissa fall stora (även om de med dagens mått mätt var relativt begränsade i omfång).
Romersk-katolska kyrkan Inom den Romersk-katolska kyrkan är en ärkebiskop den ledande biskopen i en kyrkoprovins. Vissa ärkebiskopar är också primater.
Östortodoxa kyrkan Även inom den Östortodoxa kyrkan förekommer benämningen ärkebiskop. Överhuvudet för Ortodoxa kyrkan i Finland tituleras ärkebiskopen av Karelen och hela Finland.Finlands ortodoxa kyrka
Anglikanska kyrkogemenskapen Engelska kyrkan har två provinser med varsin ärkebiskop, en i York och en i Canterbury. Den senare är den Anglikanska kyrkogemenskapen främste biskop.
Lutherska kyrkor Svenska kyrkan
Svenska kyrkan har en ärkebiskop i Uppsala som varit ärkebiskopssäte sedan 1164, först inom katolska kyrkan och från och med 1531 inom den evangelisk-lutherska Svenska kyrkan. Ärkebiskopen är Svenska kyrkans högste ledare inom riket och internationellt. Uppgifterna sedan reformationen består bland annat i att viga nya biskopar (vilket sker i Uppsala domkyrka). Ärkebiskopen har dock ingen beslutsfunktion över andra biskopar utan är den främste av likar, primus inter pares. Ärkebiskopen är i dag Svenska kyrkans främste företrädare och är ordförande i Kyrkostyrelsen, Kyrkomötets läronämnd, Biskopsmötet, och Uppsala stifts domkapitel. Ärkebiskopen har vidare biskoplig tillsyn över Uppsala kontrakt samt leder de årliga prostmötena.Uppsala stift Antje Jackelén, tidigare biskop i Lund, tillträdde 2014 ärkebiskopsstolen efter Anders Wejryd och blev därmed den första kvinnan i ämbetet.Marie Ström (15 oktober 2013) "Antje Jackelén ny ärkebiskop" UNT. Hämtad 15 oktober 2013. Den 4 december 2022 togs Jackeléns efterträdare biskop Martin Modéus från Linköping emot som ny ärkebiskop.
Ärkebiskopslängd
Nedan är en lista över ärkebiskopar i Sverige.
Ärkebiskopar i Uppsala kyrkoprovins under påven i Rom Stefan 1164–1185 Johannes 1185–1187 Petrus 1187–1197 Olof Lambatunga 1198–1206 Valerius 1207–1219 Olof Basatömer 1224–1234 Jarler 1236–1255 Laurentius 1257–1267 Folke Johansson (Ängel) 1274–1277 Jakob Israelsson 1278–1281 Magnus Bosson 1285–1289 Johan 1290–1291 Nils Allesson 1295–1305 Nils Kettilsson 1308–1314 Olof Björnsson 1315–1332 Peter Filipsson 1332–1341 Heming Nilsson 1342–1351 Peter Tyrgilsson 1351–1366 Birger Gregersson 1367–1383 Henrik Karlsson 1383–1408 Jöns Gerekesson 1408–1422 Johan Håkansson 1422–1432 Olof Larsson 1432–1438 Nils Ragvaldsson 1438–1448 Jöns Bengtsson (Oxenstierna) 1448–1467 Jakob Ulvsson 1469–1515 Gustaf Trolle 1515–1521 Johannes Magnus 1523–1528
Evangelisk-lutherska ärkebiskopar Laurentius Petri Nericius 1531–1573 Laurentius Petri Gothus 1574–1579 Andreas Laurentii Björnram 1583–1591 Abraham Angermannus 1594–1599 Nicolaus Olai Bothniensis 1599–1600 Olaus Martini 1601–1609 Petrus Kenicius 1609–1636 Laurentius Paulinus Gothus 1637–1646 Johannes Canuti Lenaeus 1647–1669 Laurentius Stigzelius 1670–1676 Johannes Baazius d.y. 1677–1681 Olof Svebilius 1681–1700 Erik Benzelius den äldre 1700–1709 Haquin Spegel 1711–1714 Mattias Steuchius 1714–1730 Johannes Steuchius 1730–1742 Erik Benzelius den yngre 1742–1743 Jakob Benzelius 1744–1747 Henric Benzelius 1747–1758 Samuel Troilius 1758–1764 Magnus Beronius 1764–1775 Carl Fredrik Mennander 1775–1786 Uno von Troil 1786–1803 Jacob Axelsson Lindblom 1805–1819 Carl von Rosenstein 1819–1836 Johan Olof Wallin 1837–1839 Carl Fredrik af Wingård 1839–1851 Hans Olof Holmström 1852–1855 Henrik Reuterdahl 1856–1870 Anton Niklas Sundberg 1870–1900 Johan August Ekman 1900–1913 Nathan Söderblom 1914–1931 Erling Eidem 1931–1950 Yngve Brilioth 1950–1958 Gunnar Hultgren 1958–1967 Ruben Josefson 1967–1972 Olof Sundby 1972–1983 Bertil Werkström 1983–1993 Gunnar Weman 1993–1997 K.G. Hammar 1997–2006 Anders Wejryd 2006–2014 Antje Jackelén 2014–2022 Martin Modéus 2022–
Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland Den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland löd under ärkebiskopen i Uppsala fram till år 1809 då Finland avträddes till Ryssland. Därefter konstituerades den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland inom det ryska storfurstendömet och 1817 upphöjdes Åbobiskopen till ärkebiskop av Åbo och Finland. Sedan år 2018 är Tapio Luoma ärkebiskop. Ärkebiskopen fungerar, förutom som en av två biskopar i Åbo ärkestift, även som ordförande för kyrkomötet, kyrkostyrelsen, biskopsmötet och kyrkans utrikesråd.http://evl.fi/arkebiskopen Jakob Tengström 1817-1832 Erik Gabriel Melartin 1833-1847 Edvard Bergenheim 1850-1884 Torsten Thure Renvall 1884-1898 Gustaf Johansson 1899-1930 Lauri Ingman 1930-1934 Erkki Kaila 1935-1944 Aleksi Lehtonen 1945-1955 Ilmari Salomies 1955-1964 Martti Simojoki 1965-1978 Mikko Juva 1978-1982 John Vikström 1982-1998 Jukka Paarma 1998-2010 Kari Mäkinen 2010-2018 Tapio Luoma 2018-
Estniska evangelisk-lutherska kyrkan Ärkebiskopen för den estniska evangelisk-lutherska kyrkan residerar i Tallinn. Nuvarande ärkebiskop är Urmas Viilma.
Lettlands evangelisk-lutherska kyrka Ärkebiskopen för Lettlands evangelisk-lutherska kyrka residerar i Riga. Nuvarande ärkebiskop är Jānis Vanags.
Lutherska kyrkorna i Norge och Danmark De lutherska kyrkorna i Norge och Danmark använder inte benämningen ärkebiskop men biskopen av Köpenhamn har en jämförbar ställning med ärkebiskopen i Sverige och Finland. I Norge finns sedan 2011 en fast preses för biskopsmötet och ledamot av kyrkostyrelsen samt en av två biskopar i Nidaros stift, den medeltida ärkebiskopsstolen. Den nuvarande innehavaren är Olav Fykse Tveit.
Se även Apostolisk succession Lista över biskopar i Uppsala stift Lista över Finlands ärkebiskopar Ärkebiskopsvalet i Svenska kyrkan 2006 Ärkebiskopsvalet i Svenska kyrkan 2013 Ärkebiskopsvalet i Svenska kyrkan 2022
Referenser
Externa länkar
Ärkebiskopen – Svenska kyrkan
Kategori:Kyrkliga titlar