Dionysosvivesläktet (Dionysia), alternativt kuddvivor, är ett släkte i familjen viveväxter som beskrevs av Eduard Fenzl 1843. Dionysosvivorna växer i bergen i Iran, Irak och Afghanistan.
De flesta arter av dionysosvivor är kuddväxter som växer i torra bergsmiljöer, men några arter är mer högväxta och föredrar fuktiga miljöerThe Genus Dionysia, av Christopher Grey-Wilson, utgiven 1989 av Alpine Garden. . Bladen är hos många arter täckta av ett aromatiskt vax och flera av artnamnen syftar på doften (odora, saponacea, balsamea)Chemodiversity of exudate flavonoids in Dionysia (Primulaceae): a comparative study. 2010. Phytochem 71(8-9):937-47. Valant-Vetschera K M, Bhutia T D, Wollenweber E.. Bladen är mycket torktåliga hos vissa arter och är förstärkta med stenceller (sklerider) antingen runt nerverna eller fritt i bladvävnaden.Foliar sclereids in Dionysia (Primulaceae) from a phylogenetic perspective. 2006. Trift I. Anderberg A. A. Edinburgh Journal of Botany (2006), 63: 21-48
Arterna blommar tidigt på våren rikligt med gula, lila, violetta eller rosa blommor, ofta blir de helt täckta av blommorna. Blommorna har mycket lång pip och är liksom många andra i samma familj heterostyla för att försvåra självpollinering.
Etymologi Namnet Dionysia är taget från det grekiska namnet (Dionysos) på den romerska guden Bacchus.
Taxonomi Dionysosvivornas fylogeni visar att släktet är monofyletiskt men borde ingå i vivesläktet (Primula). En sådan formell ändring (revidering) är ännu inte gjord och tills vidare består därför släktesnamnet.Phylogeny and Biogeography of Dionysia (Primulaceae). 2004. Int. J. Plant Sci. 165(5)845-860. Trift I, Lidén M, Anderberg A A.
Taxonomisk historia Den första arten i släktet att få en vetenskaplig beskrivning var Dionysia aretioides under namnet Primula aretioides vilket gjordes av Johann Georg Christian Lehmann 1817. Det materialet hade insamlats redan 1770 i norra Iran. Det dröjde dock till 1843 innan släktet blev beskrivet vilket då gjordes av Eduard Fenzl baserat på material av Dionysia odora som var insamlat av Carl Georg Theodor Kotschy i Kurdistan. 1846 flyttade Pierre Edmond Boissier D. aretioides till Dionysia. Däremmellan hann Jean Étienne Duby 1844 lägga arterna av Dionysia i släktet Gregoria, en synonym till Douglasia som inte är nära släkt. Duby hade samma år också instiftat släktet Macrosyphonica till vilken han flyttade arten Gregoria caespitosa, nuvarande D. caespitosa. 1871 erkände Alexander von Bunge Dionysia som ett släkte skiljt från Primula.
Arter Släktet består av 49 arter, men man tror att det finns fler arter som ännu inte är upptäckta, främst i Afghanistan. Bland de 49 är inte gandzhinae, kossinskyi eller wendelboi medräknade eftersom viss osäkerhet råder kring deras status. Släktet kan delas in i en östlig och en västlig del där man tror att den ursprungliga utbredningen var i den östra delen. Följande grupper av arter med närmare släktskap, baserat på molekylära och fysiologiska studier är föreslagen:
Östliga arter Polyfyletisk gruppD. balsamea, hissarica, lacei, paradoxa, saponacea D. sect. Dionysiastrum Smoljan D. subsect Tapetodes WendelboD. denticulata, tapetodes, kossinskyi D. subsect Involucratae WendelboD. freitagii, gandzhinae, hedgei, involucrata, microphylla, wendelboi, viscidula D. subsect Aghanicae Grey-WilsonD. afghanica D. subsect Heterotrichae WendelboD. lindbergii Västliga arter D. sect. Dionysiopsis PaxD. archibaldii, aretioides, assadii, bornmuelleri, esfandiarii, leucotricha, mira, oreodoxa, revoluta, rhaptodes, teucrioides, viva, zschummelii D. sect. Zoroasteranthos LidénD. curviflora, janthina, khatamii D. sect. Mucida LidénD. lurorum D. sect. DionysiaD. bryoides, caespitosa, cristagalli, diapensiifolia, gaubae, haussknechtii, iranica, iranshahrii, khuzistanica, lamingtonii, michauxii, mozaffarianii, odora, robusta, sarvestanica, sawyeri, tacamahaca, termeana, zagrica, zetterlundii
Lista över arter Dottertaxa till Dionysia i alfabetisk ordning:
Odling
Dionysosvivor är svåra att odla men trots det odlas åtskilliga arter, främst hos specialister eller i botaniska trädgårdar. Sammanlagt finns 44 av de 49 kända arterna i odling. Det är de kuddlika arterna som är populärast för odling, då de kan ha en så riklig blomning att själva tuvan blir helt dold av blommor. En art, Dionysosviva (D. aretiodes), odlas som trädgårdsväxt i Sverige, men många fler är härdiga i Storbritannien. Dionysosviva finns också som flera namnsorter, t. ex 'Paul Furse' och 'Gravetye'.
Referenser Noter Dionysia Fenzl in Flora 26: 389. 1843 ≡ Primula sect. Dionysia (Fenzl) Kuntze in Post & Kuntze, Lex. Gen. Phan.: 406. 1903. – Type: D. odora Fenzl
Externa länkar
Kategori:Viveväxter Kategori:Di Växtindex