Riksdagsval i Sverige är de allmänna val till Sveriges riksdag, där alla svenska medborgare som någon gång har varit folkbokförda i Sverige, och som har fyllt 18 år, får delta och välja riksdagens ledamöter och ersättare. läst 2013-10-12https://www.val.se/svenska-valsystemet.html Läst 2018-09-08.
Allmänt
Allmänna val i Sverige för val av ledamöter av riksdagen kallas för riksdagsval. Andra allmänna val hålls på europeisk, regional och lokal nivå, och kallas då Europaparlamentsval, regionval respektive kommunval.
Väljarna röstar på ett parti och har möjlighet att samtidigt ge en kandidat en särskild personröst.
Hur valen går till regleras i vallagen. Valsystemet är nästan helt proportionellt. Det innebär att riksdagen ska sättas samman så att platserna, de så kallade mandaten, fördelas proportionellt mot hur väljarnas röster fördelats mellan partierna. Samtidigt ska mandaten fördelas så att varje valkrets blir representerad med ett antal mandat som är proportionellt mot antalet röstande i valkretsen. För att åstadkomma det används den jämkade uddatalsmetoden och en kombination av fasta mandat och utjämningsmandat. Riksdagsvalet 2010 visade dock att Sveriges valsystem inte var helt proportionellt.
Ordinarie val till riksdagen, region- (tidigare landstings-) och kommunfullmäktige hålls sedan 2013 andra söndagen i september varje valår (SFS 2013:1159). Dessförinnan hölls valet på tredje söndagen i september (SFS 2005:837). Sedan mandatperioden 1994–1998 infaller val åter igen vart fjärde år, efter en tid av treåriga mandatperioder 1970–1994. Nästa ordinarie val hålls den 8 september 2030.
Valmyndigheter Valmyndigheten Valmyndigheten som är central förvaltningsmyndighet för val planerar och samordnar genomförandet av valen. Valmyndigheten framställer röstlängder och röstkort, fördelar mandaten mellan partierna och utser ledamöter och ersättare vid riksdagsval. Myndigheten får ett särskilt anslag som bekostar bland annat valmaterial (blanketter, kuvert med mera), information till allmänheten och postens medverkan i valet.Choe, Yonhyok. 1997. How to Manage Free and Fair Elections. Göteborg: Göteborg University.
Länsstyrelser Länsstyrelsen är regional valmyndighet. Länsstyrelsen beslutar om valdistrikt, svarar för den slutliga sammanräkningen i alla val och fördelar mandaten vid region- och kommunfullmäktigevalen.
Valnämnder Valnämnden i varje kommun är lokal valmyndighet. Valnämnden utser valförrättare, ser till att det finns vallokaler och svarar för den preliminära räkningen av rösterna dels på valkvällen, dels onsdagen i veckan efter valdagen (bland annat förtidsröster som inte kunnat sändas ut till vallokalen under söndagen). Kommunen svarar för kostnaderna för valförrättare och vallokaler.
Valprövningsnämnden Valprövningsnämnden avgör beslut som överklagats. Nämnden består av sju ledamöter. Ordföranden ska vara eller ha varit ordinarie domare och får inte samtidigt vara riksdagsledamot. Riksdagen utser ledamöterna.
Rösträtt och röstlängd Rösträtt vid val till riksdagen har svensk medborgare som fyller 18 år senast på valdagen och som är eller någon gång varit folkbokförd i landet.
Rösträtt vid val till region- och kommunfullmäktige har de som Fyller 18 år senast på valdagen Är folkbokförda inom regionen respektive kommunen samt Är svensk medborgare Eller är medborgare i något av EU:s medlemsländer Eller är medborgare på Island eller i Norge Eller har varit folkbokförd i Sverige i tre år i följd före valdagen
För att få rösta måste man finnas i en röstlängd. Det finns inget annat som kan frånta en person rösträtten, som till exempel fängelsedom eller mentalt tillstånd, vilket förekommer i andra länder.
Röstlängd upprättas inför varje val och innehåller endast de personer som har rösträtt vid det aktuella valet. När flera val hålls samtidigt är röstlängden gemensam för alla val. Röstlängd upprättas för varje valdistrikt och används i vallokalerna.
En persons rösträtt avgörs av uppgifterna i skattemyndigheternas folkbokföringsregister 30 dagar före valdagen. Det innebär att väljare bosatta i Sverige tas upp som röstberättigade i det valdistrikt där de var folkbokförda 30 dagar före valdagen.
Utlandssvenskar tas automatisk med i röstlängden till riksdagsvalet om det har gått mindre än 10 år sedan de utvandrade från Sverige. Därefter måste man anmäla sig för en ny tioårsperiod. Anmälan görs genom att utlandssvensken sänder in en adressuppgift till skattemyndigheten. Det finns en särskild blankett för utlandssvenskar som vill anmäla sin adress och anmäla sig till röstlängden. En röst från en utlandssvensk som kommer in före klockan 12.00 dagen före valdagen medför att den röstande kan tas upp i röstlängd om han/hon i övrigt uppfyller rösträttskraven. En röst från en utlandssvensk som kommer in senare tas som en anmälan om att bli upptagen i röstlängd för kommande val och omröstningar.
De som anser att röstlängden innehåller felaktiga uppgifter om dem måste skriftligen begära att uppgifterna rättas. Begäran ska ha kommit in till länsstyrelsen senast 12 dagar före valdagen.
Valmyndigheten ser till att röstlängderna trycks och levereras till valnämnderna torsdagen före valdagen.
Det är också Valmyndigheten som svarar för att trycka och skicka ut röstkort så att de beräknas nå väljarna innan förhandsröstningen börjar. Den som tappat bort sitt röstkort kan få ett nytt hos valnämnden, länsstyrelsen eller Valmyndigheten.
Valdistrikt och vallokaler Varje kommun är indelad i valdistrikt, och större kommuner dessutom i valkretsar omfattande ett antal valdistrikt. Ett valdistrikt omfattar dem som bor i ett område omkring en vallokal. Länsstyrelsen beslutar om indelningen i valdistrikt på förslag av kommunfullmäktige. Valdistriktens storlek varierar men som regel omfattar de 1200–1500 personer som har rösträtt. Det finns ingen absolut undre eller övre gräns för valdistriktens storlek. De minsta omfattar bara några hundra röstberättigade och de största över 2000. Dock är strävan att inga valdistrikt ska vara större än 2000 röstberättigade.
Om ett valdistrikt är omfattande till ytan eller om det finns andra skäl att öka servicen för de boende i området kan valnämnden begära hos länsstyrelsen att utöver vallokalen få ha ett eller flera särskilda röstmottagningsställen i ett valdistrikt.
Länsstyrelsen ska besluta om indelningen i valdistrikt senast den 1 december året före valåret.
Valnämnden ordnar vallokaler och utser minst fyra personer att vara valförrättare i varje distrikt. Vid röstningen måste minst tre valförrättare vara närvarande.
Om valnämnden till vallokal vill använda en lokal som inte är tillgänglig för personer med fysiska funktionsnedsättningar måste valnämnden först samråda med länsstyrelsen och i praktiken visa att det inte finns någon annan lokal som är lämplig som vallokal.
Röstning Röstning inom landet Väljarna ska på valdagen rösta i vallokalen i det distrikt där de finns i röstlängden. Vallokaler ska som regel vara tillgängliga för personer med fysiska funktionsnedsättningar. Om en väljare på grund av fysisk funktionsnedsättning ändå inte kan ta sig in i vallokalen kan valförrättare hämta upp rösten utanför vallokalen.
Vallokalerna är i regel öppna klockan 08.00–20.00 (vid val till EU-parlamentet till klockan 21.00). Valnämnden kan besluta om röstning under kortare tid.
Väljare som av någon anledning inte kan eller vill rösta på valdagen i sin vallokal kan rösta i förväg på särskilt röstmottagningsställe inom landet eller hos utlandsmyndighet. De som befinner sig utomlands kan också brevrösta. Förhandsröstningen börjar 18 dagar före valdagen. På valdagen är minst ett särskilt röstmottagningsställe i varje kommun öppet för röstning i annan kommun.
Tidigast söndagen före valdagen kan särskilda röstmottagningsställen inrättas på sjukhus, ålderdomshem och andra vårdinrättningar för alla som inte har möjlighet att själva ta sig till vallokal på valdagen. I de flesta kommuner är det valnämnden som ordnar röstningen. Kostnaden för institutionsröstningen ersätts av statliga medel.
På valdagen kan särskilda röstmottagningsställen vid behov anordnas också på andra platser, till exempel i geografiskt stora distrikt eller i distrikt där det annars finns skäl att förstärka servicen för väljarna. Röstningen går till som på särskilda röstmottagningsställen för röstning i annan kommun.
Den som har ett funktionshinder, är sjuk eller gammal och inte kan komma personligen till en röstningslokal kan låta ett bud lämna fram sin röst. Intagna på häkte eller kriminalvårdsanstalt kan också budrösta. Lantbrevbärare kan vara bud.
I en röstningslokal ska det finnas skärmar där väljarna i avskildhet kan stoppa ner en valsedel för respektive val i valkuvert. Detta för att ingen ska se vad man röstar på. Väljaren lämnar därefter sina valkuvert till valförrättare.
Sedan ordföranden i valdistriktet kontrollerat att väljaren finns i röstlängden för distriktet och att en valsedel har lagts i respektive kuvert lägger han/hon ner valkuverten i respektive valurna. Samtidigt markeras i röstlängden att väljaren röstat.
Vid förhandsröstning tar postpersonal hand om rösterna och skickar dem i speciella fönsterkuvert till valnämnden. Den som röstar på något särskilt röstmottagningsställe måste ha sitt röstkort med sig.
Röstning på utlandsmyndigheter Valmyndigheten beslutar efter förslag från Utrikesdepartementet om vilka svenska utlandsmyndigheter som ska ha röstmottagning. Röstningen börjar 24 dagar före valdagen och pågår på vissa orter bara en kort tid. Röstningen måste avbrytas i så god tid före valet att rösterna senast klockan 12.00 dagen före valdagen har nått Valmyndigheten. Alla röster från utlandsmyndigheterna sänds till Valmyndigheten som sorterar dem och sänder dem vidare till valnämnderna.
Brevröstning Från och med valet år 2002 kan de röstberättigade som vistas utomlands brevrösta i vilket land de än befinner sig. Sjömän på fartyg i utrikes fart kan också brevrösta. Brevrösten anses lämnad den dag den poststämplats. Rösten får inte vara poststämplad tidigare än 45 dagar före valdagen och måste skickas i så god tid att den är framme hos Valmyndigheten senast dagen efter valdagen. Valmyndigheten sänder i början av augusti ut brevröstningsmaterial till alla utlandssvenskar som kan antas vara röstberättigade vid valet i september. läst 2013-10-12
Ångerröstning
Det är möjligt att ångerrösta (rösta om) ifall man har förtidsröstat. Det sker genom att man röstar på nytt i sin vallokal på valdagen. Man kan inte ångerrösta genom att förtidsrösta flera gånger, då blir den röstandes samtliga förtidsröster ogiltiga.
Partier och valsedlar
mini|Svenska väljare som kommer till en vallokal utan att ha med sig valsedlar själva måste ta sina valsedlar, oftast ur tråg med en sådan här utformning. Från 2019 skyddar en skärm mot insyn.
Det finns inga regler om hur man bildar ett parti eller hur ett parti måste vara organiserat. Ett parti är vanligen en förening och bör som andra föreningar ha valt styrelse och antagit stadgar.
För att få ställa upp i val från och med det ordinarie valet 2018 måste ett parti ha anmält sig senast 30 dagar före valdagen, eller senast en vecka efter beslut om extra val.
Ett parti kan skydda sin partibeteckning så att inte obehöriga använder partibeteckningen genom att ansöka hos Valmyndigheten om att registrera partibeteckningen. Ett parti behöver dock inte ha partibeteckningen registrerad för att få anmäla sig till val.
För att Valmyndigheten ska kunna registrera en partibeteckning för ett parti måste ansökan bland annat stödjas av ett visst antal väljare och beteckningen får inte vara så lik en annan registrerad partibeteckning att de kan antas bli förväxlade. Det krävs bland annat också att partiet visar att stadgar antagits och att man valt en styrelse. läst 2013-10-12