Ljusdals kommun är en inlandskommun i nordvästra delen av Gävleborgs län. Centralort är Ljusdal.

Området som utgör Ljusdals kommun är kuperat med höjder på 400–600 meter över havet. Genom kommunen rinner Ljusnan. I början av 2020-talet var kommunen själv den största arbetsgivaren. En förhållandevis stor andel var sysselsatta inom jord- och skogsbruk och besöksnäringen höll på att utvecklas, främst området kring Järvsö.

Sedan kommunen bildades 1971 har befolkningstrenden varit negativ.

Socialdemokraterna har varit största parti i samtliga val. Sedan 2025 styrs kommunen av en koalition mellan Socialdemokraterna, Moderaterna, Vänsterpartiet och Kristdemokraterna.

Administrativ historik Kommunens område motsvarar socknarna: Färila (från 1923 Färila-Kårböle socken/landskommun), Järvsö, Ljusdal, Los och Ramsjö. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

Ljusdals municipalsamhälle inrättades 28 juni 1889 och upplöstes årsskiftet 1913/1914 när Ljusdals köping bildades genom utbrytning ur Ljusdals landskommun

Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området. 1963 uppgick Ljusdals landskommun i Ljusdals köping.

Ljusdals kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Ljusdals köping samt landskommunerna Färila, Los, Järvsö och Ramsjö.

Kommunen ingick från bildandet till 1 oktober 2000 i Ljusdals domsaga och sen dess i Hudiksvalls domsaga.Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Ljusdals tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)

Geografi Kommunen ligger huvudsakligen i landskapet Hälsingland, men en mindre del (Hamra distrikt) räknas till Dalarna.

Ljusdals kommun är Sveriges tjugonde största kommun till ytan och erbjuder många skilda naturer. Längs Ljusnan finns drygt 40 kilometer av vattenvägar, Ljusnan är en av Sveriges vattenkrafttätaste älvar.

Topografi och hydrografi

Området som utgör Ljusdals kommun är kuperat med höjder på 400–600 meter över havet. Berggrunden av urberg är till största del täckt av morän klädd med skog. I västra delen är moränen ofta stor- och rikblockig och inslaget av myrmark är stort. Oftast hittas isälvsmaterial i dalgångarna. Där höjderna är under högsta kustlinjen är isälvsmaterialet täckta av finkorniga, ibland uppodlade jordar. Ljusnan har skurit sig ned i de finkorniga sedimenten i dalgången vilket bildat upp till 30 m höga nipor. Näsbergsfältet är ett exempel på ett isälvsdelta bildat vid högsta kustlinjen.

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket. Ljusdals kommun Hela riket

Naturskydd I västra Ljusdals kommun finns Hamra nationalpark, mest känd för sin skog. Knappt halva området utgörs av myrmark och Svartån som avvaktar myren. Nationalparken invigdes 1909 och utökades 2011.

År 2022 fanns 68 naturreservat i Ljusdals kommun. Av dessa var 27 stycken även klassade som Natura 2000-områden.

Administrativ indelning mini|Distrikt inom Ljusdals kommun. Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i fyra församlingar – Färila-Kårböle församling, Järvsö församling, Ljusdal-Ramsjö församling och Los-Hamra församling.

Från 2016 indelas kommunen istället i sju distrikt: Färila, Hamra, Järvsö, Kårböle, Ljusdal, Los och Ramsjö. Tätorter Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2015 fanns det sju tätorter i Ljusdals kommun. Nr Tätort Folkmängd 1 Ljusdal 2 Järvsö 3 Färila 4 Tallåsen 586 5 Lillhaga 411 6 Los 354 7 Hybo 206Centralorten är i fet stil.Karta{ "type":"FeatureCollection", "features":[ {"type":"Feature","properties":{"title":"Ljusdal", "marker-symbol": "1","marker-color":"302060","marker-size":"small"},"geometry":{"type":"Point","coordinates":[16.096856966614727,61.827214158721990]}}, {"type":"Feature","properties":{"title":"Järvsö", "marker-symbol": "2","marker-color":"302060","marker-size":"small"},"geometry":{"type":"Point","coordinates":[16.171518936753277,61.715795908399410]}}, {"type":"Feature","properties":{"title":"Färila", "marker-symbol": "3","marker-color":"302060","marker-size":"small"},"geometry":{"type":"Point","coordinates":[15.843291655182840,61.799009566420020]}}, {"type":"Feature","properties":{"title":"Tallåsen","marker-symbol": "4","marker-color":"302060","marker-size":"small"},"geometry":{"type":"Point","coordinates":[16.005066409707073,61.866979837816814]}}, {"type":"Feature","properties":{"title":"Lillhaga","marker-symbol": "5","marker-color":"302060","marker-size":"small"},"geometry":{"type":"Point","coordinates":[16.057503595948223,61.832407049384216]}}, {"type":"Feature","properties":{"title":"Los", "marker-symbol": "6","marker-color":"302060","marker-size":"small"},"geometry":{"type":"Point","coordinates":[15.161230042576792,61.741339092112530]}}, {"type":"Feature","properties":{"title":"Hybo", "marker-symbol": "7","marker-color":"302060","marker-size":"small"},"geometry":{"type":"Point","coordinates":[16.193014159798626,61.796872452053460]}} ] }

Styre och politik Styre ÅrPartier 2010–2012 S V SocD 2012–2014 S V 2014–2018 M C FP KD V 2018–2022 S MP L 2022–2025 M SD LjP L KD2025– S M V KD Efter valet 2010 var Socialdemokraterna största parti. Tillsammans med Socialradikala demokraterna och Vänsterpartiet bildade partiet nytt styre. I början av 2012 ledde dock ett politiskt gräl till en politisk kris och att samarbetet sprack. Socialdemokraternas ordförande Örjan Fridner sa att "Vi kan inte hålla på och spela med olika spelregler utan vi måste ha respekten för varandra och för vårt uppdrag. Och när det inte går då finns inget annat att göra än tacka för sig". Därefter fortsatte Socialdemokraterna att styra tillsammans med Vänsterpartiet, Socialradikala demokraterna fick lämna samarbetet. Att ett parti lämnade majoritetsstyret ledde till flera problem, så som svårigheter att fatta beslut, att flera ärenden återremitterades och att flera höga kommunchefer slutade. Dessutom blev en socialchef uppsagd, det fanns strukturproblem på kommunledningskontoret samt problem på skolförvaltningen. I valet 2014 backade Socialdemokraterna och gick därför i opposition. Vänsterpartiet bildade ett nytt styre tillsammans med Alliansen, Valliansen.

Mandatperioden 2018–2022 styrdes kommunen av Socialdemokraterna, Liberalerna och Miljöpartiet i minoritet. Kommunalråd blev tidigare oppositionsrådet Markus Evensson (S).

Valet 2022 ledde delvis till maktskifte när Socialdemokraterna och Liberalerna bildade majoritetsstyre med Moderaterna och Kristdemokraterna. Inför kommunfullmäktiges val av oppositionsråd så meddelade Socialdemokraterna i Ljusdal att man skulle lägga sig i valet av oppositionsråd och rösta på Centerpartiets kandidat framför det största oppositionspartiet Sverigedemokraterna. Moderaterna och Kristdemokraterna lämnade då det nya styret i kommunen. Ett nytt majoritetsstyre, kallat Framtid Ljusdal, bildades av Moderaterna, Sverigedemokraterna, Ljusdalsbygdens parti, Liberalerna och Kristdemokraterna. I april 2025 sprack dock detta styre också efter oenighet om skolan i Färila, och istället bildades ett styre bestående av Socialdemokraterna, Moderaterna, Vänsterpartiet och Kristdemokraterna.

Kommunfullmäktige Presidium Presidium 2022–2026Ordförande SAnnelie Wallberg Förste vice ordförande LjPEva-Marie ForslinAndre vice ordförande MThomas Evensson

Mandatfördelning 1970–2022 Under lång tid har Socialdemokraterna varit det klart största partiet vid kommunalvalen. År 2006 kom partiet Socialradikala demokrater in i kommunfullmäktige, detta parti bytte dock namn 2015 till Ljusdalsbygdens parti.

Nämnder Kommunstyrelse Kommunstyrelsen i Ljusdals kommun utgörs av 11 ordinarie ledamöter. Under kommunstyrelsen finns ett utskott: Kommunstyrelsens arbetsutskott. Ledamöterna i arbetsutskottet utgör även kommunens krisledningsnämnd. Presidium 2022–2026Ordförande MPernilla FärlinFörste vice ordförande SDHenrik CarlströmAndre vice ordförande SLena Svahn

Lista över kommunstyrelsens ordförande

Övriga nämnder Avser mandatperioden 2022–2026 Nämnd OrdförandeVice ordförandeUtbildningsnämnden LHenrik Estander LjPTorsten HellströmSamhällsservicenämnden MUlf Nyman SDJens FuruskogOmsorgsnämnden LMaud Jonsson LjPMarie-Louise HellströmArbetsmarknads- och socialnämnden LjPMarie Mill MKennet HedmanJävsnämnden MPer Olov Persson SDKurt LjungValnämnden MKennet Hedman

Det finns även Bollnäs, Ovanåker och Ljusdals överförmyndarnämnd.

Vänorter Glamsbjerg, Danmark Tynset, Norge Ikalis (fi: Ikaalinen), Finland Vinni, Estland Schlieben, Tyskland

Ekonomi och infrastruktur Näringsliv I början av 2010-talet var de större näringsområdena i Ljusdal vård-omsorg (19,4 procent), handel-kommunikation (16,1 procent) och tillverkning-utvinning (14,6 procent).

Den största arbetsgivaren var Ljusdals kommun med 2 925 anställda, följt av Teleperformance med 175 anställda (2015) och Gävleborgs läns landsting med 290 anställda (mars 2005). Andra större företag i kommunen var DHL (125 anställda 2013Europachefen på besök hos DHL helahalsingland.se), Mekanotjänst (35 anställda) och Byggfakta (54 anställdahttp://www.allabolag.se/5563249100/Byggfakta_Docu_Sweden_AB).

I början av 2020-talet arbetade omkring åtta procent av kommunens förvärvsarbetande inom jord- och skogsbruk, speciellt inom det senare. Bland större företag inom kommunen märktes DHL Express AB, den mekaniska verkstaden Mekanotjänst i Järvsö AB och ExTe Fabriks AB (timmerbankar och spännare för timmertransport). Största arbetsgivare var dock kommunen och Region Gävleborg. Besöksnäringen höll på att utvecklas och då främst området kring Järvsö.

Infrastruktur

Transporter Genom Orsa finnmark går Europaväg 45. Från kommunens södra del och norrut mot Ljusdal går riksväg 83 och från Ljusdal och norrut mot gränsen till Härjedalen går riksväg 84. Dessa är av riksintresse och huvudman är Trafikverket. Vägarna i centralorten är kommunala medan vägarna i Järvsö och Färila är vägföreningsvägar, men kommunen sköter väghållningen. Genom kommunen passerar både Norra stambanan och Inlandsbanan. Genom Norra stambanan finns snabbtågsförbindelser mellan Ljusdal–Stockholm och Ljusdal–Östersund.

Befolkning

Demografi Befolkningsutveckling Kommunen har invånare (), vilket placerar den på plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Utländsk bakgrund Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 1 902, eller 10,04 % av befolkningen (hela befolkningen: 18 949 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 790, eller 3,90 % av befolkningen (hela befolkningen: 19 776 den 31 december 2002).Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 (Läst 22 januari 2016)

Invånare efter de vanligaste födelseländerna Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Ljusdals kommun 18 949 personer. Av dessa var 1 701 personer (9,0 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 (XLS-fil) Läst 19 januari 2016 Födelseland <center> 31 december 2014 1 2 Asien: Övriga länder 235 3 Afrika: Övriga länder 232 4 159 5 152 6 : Övriga länder 138 7 110 8 106 9 74 10 71 11 69 12 57 13 54 14 49 15 Nordamerika 41 16 Europa utom EU: Övriga länder 34 17 Sydamerika 32 18 30 19 16 20 10 20 /SFR Jugoslavien/FR Jugoslavien 10 20 10 23 Oceanien 6 24 4 25 Okänt födelseland 1 26 1

Kultur Kulturarv miniatyr|Gammelgård i Ljusdals kommun.