Thekla (Tekla) Johanna Wirginia Hultin, född 18 april 1864 i Jakimvaara, död 31 mars 1943 i Helsingfors, var en finländsk politiker, journalist och rösträttspionjär samt Finlands första kvinnliga filosofie doktor.af Forselles, Jenny: Kansallinen elämänkerrasto, 2, s. 515. Hon var redaktör vid den ungfinska tidningen Päivälehti 1893–1901 och en av de första kvinnliga journalisterna i Finland. Under förtrycksperioderna i Finland företrädde hon det passiva motståndet mot russificeringen och grundade Kvinnokagalen, en hemlig organisation som spred illegalt tryckta tidningar och förde Finlands rättskamp internationellt. Hon spelade också en avgörande roll för införandet av allmän och lika rösträtt för kvinnor 1906. Hultin tillhörde Finlands lantdag 1908–1924 och var aktuarie vid Statistiska centralbyrån.

Biografi Uppväxt och utbildning Hultins föräldrar var häradsskrivaren Julius Hultin och Edla Katarina Savander. Hon genomgick finska fortbildningsläroverket i Helsingfors och blev student 1886.af Forselles, Jenny: Kansallinen elämänkerrasto, 2, s. 515. Hon avlade filosofie kandidatexamen 1891 och magisterexamen 1894. Två år senare slutförde hon sin avhandling om den äldre bergshanteringen i Finland och blev filosofie doktor den 11 december 1896, den första kvinna i Finland som uppnådde denna grad. Hennes val av att skriva avhandlingen på svenska kritiserades av en del.

Journalistik Hultin var redaktör vid den ungfinska tidningen Päivälehti 1893–1901, där hon var en av de första kvinnliga journalisterna i Finland. Hennes lämplighet ifrågasattes från flera håll: konservativt sinnade ansåg att studentexamen satte hennes kvinnlighet på spel, och att den återstående kvinnligheten försvann då hon blev journalist. Efter sex år som redaktör blev hon ansvarig redaktör för Isänmaan ystävä, som indrogs av generalguvernör Nikolaj Bobrikov 1901. Genom indragningen blev Hultin allmänt känd som en sann fosterlandsvän.

Motståndet mot förryskningen Februarimanifestet 1899 var Hultins första stora politiska utmaning. Hon valde det passiva motståndet och företrädde konsekvent en antirysk linje, även efter självständigheten. På hösten 1901 bildades den hemliga motståndsorganisationen Kagalen, vars uppgift var att organisera motståndet mot russificeringen. Året därpå bildades hos Hultin landets första politiska organisation för kvinnor, Kvinnokagalen, som hjälpte Kagalen att sprida illegalt tryckta tidningar samt att föra Finlands rättskamp internationellt. Kvinnokagalen fortsatte sin verksamhet ända till 1944. För i utlandet fällda yttranden till försvar för Finlands rätt blev hon 1912 och 1913 i administrativ väg avhållen från tjänstgöring.

Kvinnlig rösträtt Novembermanifestet 1905 återgav Finland dess lagliga rättigheter. Hultin, som tillhörde kvinnosaksförbundet Unionen, arbetade aktivt för att kvinnor skulle få inte bara rösträtt utan också valbarhet. I slutet av maj 1906 beslöt ständerna att ersätta ståndsrepresentationen med allmän och lika röst- och valbarhetsrätt. Leo Mechelin underströk vid firandet av beslutet att det främst var Hultins verksamhet som påverkat dem som beslutat om kvinnornas politiska rättigheter – ett erkännande Hultin själv senare beskrev som det största hon fått.

Statistiska centralbyrån I februari 1899 erhöll Hultin dispens för sitt kön och rätt att söka tjänsten som andre aktuarie vid Statistiska centralbyrån, och utnämndes till tjänsten i juli 1901. I början av 1912 sökte hon på nytt dispens för att kunna söka tjänsten som förste aktuarie, vilken hon i praktiken redan skött som vikarie. Denna gång nekades dispensen med motiveringen att tjänsten också innefattade representationsuppdrag.

Politisk karriär I det första valet till enkammarlantdagen 1907 var Hultin kandidat för det ungfinska partiet, men invaldes först vid följande val 1908. Hon tillhörde Finlands lantdag (riksdag) 1908–1924, från 1918 vald av Samlingspartiet. Bortsett från sin första lantdag hörde hon till de 20–30 mest aktiva ledamöterna. Kring 1912 övergick hon till P. E. Svinhufvuds politiska läger. Hon stödde också uppbyggandet av jägarrörelsen.

Hultin hade föga förståelse för borgerskapets hållning under självständighetens prövomånader och kunde inte förstå inbördeskriget 1918, som hon tillbringade i Helsingfors på fel sida av frontlinjen enligt egna ord.

Verk Historiska upplysningar om bergshandteringen i Finland under svenska tiden (Licentiatavhandling, 1896) Leo Mechelin. En konturteckning (1900) Undersökning rörande nattarbeterskorna i Finlands industrier (1911) Taistelun mies. Piirteitä Jonas Castrénin elämästä ja toiminnasta (1927) Päiväkirjani kertoo I. 1899–1914 (1935) Päiväkirjani kertoo II. 1914−1918 (1938).


Källor

Vidare läsning

Externa länkar Tekla Hultin i projektet 375 humanister 5.1.2015. Helsingfors universitet.

Kategori:Födda 1864 Kategori:Finländska politiker under 1900-talet Kategori:Alumner från Helsingfors universitet Kategori:Avlidna 1943 Kategori:Kvinnor Kategori:Finländsk kvinnohistoria Kategori:Personer från Karelen