Fruntimmerföreningens flickskola var ett läroverk för flickor i Göteborg, verksamt från 1815 till 1938. Verksamheten startade i "Bibliothekarie Bexells hus" vid Vallgatan,Göteborgs Kalender för 1857, Utgifven af S. A. Hedlund och Anton Berg, Hedlund & Lindskog, Göteborg 1857 s. 114 senare vid Södra Larmgatan 11,Göteborgs Kalender för 1860, Handelstidningens Bolags Tryckeri, Göteborg 1860 s. 132 vid Landsvägsgatan 14,Göteborg i äldre och nyare tid, [: Bilder samlade och beskrifna af Carl Lagerberg], Wald. Zahrissons Förlag, Göteborg 1902 s. 162 från 1882 vid Chalmersgatan 7 och därefter som en filial vid Vallgatan 24. Byggnaden med fyra våningar i rött terracottategel vid Chalmersgatan ritades av arkitekt Carl Fahlström och invigdes 6 oktober 1882 samt ombyggdes 1908.Från Börsen till Park Avenue: Intressanta göteborgsbyggnader uppförda mellan 1850 och 1950, uppställda i kronologisk ordning och avbildade på vykort, Ove Nylén, Haspen Förlag 1988 s. 28 Fastighetens taxeringsvärde 1889 var 60 000 kronor.Göteborgs och Bohus läns Kalender 1890, [En karta öfver länet åtföljer denna kalender], John Kleberg, A. Lindgren & söner, Göteborg 1889 s. 160 Skolans initiativtagare var Betty Scott, Louise Lamberg, Marie Lamberg och kommerserådinnan Malm och syftet var att åt döttrarna till mindre bemedlade ståndspersoner och tjänstemän, kunna erbjuda en bra undervisning. Styrelsen för skolan bestod endast av kvinnor, åtminstone fram till 1884. Vid skolans sista verksamhetsår 1938 var denna Sveriges äldsta flickskola som ännu var i drift.
Historik Grundande År 1815 bildades en "Association af Fruntimmer", vilka sände ut ett upprop med följande lydelse: "För nödens och behofvets barn i samhället äro wisserligen utvägar vidtagne, att rädda dem från det elände och undergång, hvilket deras armod så ofta fullkomnat. En ny välgörenhetsinrättning blir likväl i dessa tider, wisst icke öfverflödig. I synnerhet då den har til föremål at grundligen hjelpa de Barn som däruti intages. En Association af Fruntimmer i denna stad har således förenat sig at bereda behöfvande Barn, den hjelp som kunde motsvara deras behof, och wågar, i hopp at härvid mötas af flera wälgörande bland sitt kön, låta widlagde Subscriptions Lista utgå at därå må teknas, hwad hwar och en finner sig kunna antingen årligen eller endast för det närwarande afse til utförande af et företag som för en början endast med inskränkning til et antal af 2 å 3 Barn kan påtänkas, och answara underteknade för sorgfälligt anwändande af de medel som til detta christeliga ändamål kunna insamlas." Betty Scott/Marie Lamberg/Lovisa Lamberg.*Fruntimmersföreningens flickskola i Göteborg: 1815–1915, Göteborg, 1915, 5f
Skolan startade sin verksamhet 1815 under namnet "Pensionsinrättningen för fattiga flickor", vid en tidpunkt då den svenska ekonomin var starkt försvagad av Napoleonkrigens menliga inverkan. I april 1819 antogs istället namnet "Fruntimmersföreningens flickskola".Nordisk familjebok, s. 1082
Verksamhet och organisation Fram till skolans omorganisation år 1865 ska den inte ha skilt sig nämnvärt från de vanliga flickpensionerna.Edit Hedin, Göteborgs flickskolor , 1967 Före 1869 ingick läroämnena svenska, historia, geografi, kristendom och gymnastik, men därefter fastslogs att eleverna även skulle läsa tyska, engelska, matematik, naturkunnighet, välskrivning, teckning, sång, handarbete, bokhålleri, klädsömnad och huslig ekonomi.Marie Nordström: "Flickskolemonografier", Årsböcker i svensk undervisningshistoria under 75 år, red. Stig Nordström, 1996, s. 37Göteborgs Kalender för 1870, Handelstidningens Bolags Tryckeri, Göteborg 1870 s. 103 År 1855 hade skolan 30 elever, "företrädesvis döttrar af torftiga embetsmän och borgare i Göteborg" och 1913 hade skolan 8 klasser samt fick då normalskolekompetens, vilket är att jämföra med realexamen. Skolan tog fram till år 1830 emot internatelever, och dessa var 25 stycken år 1825.Heckscher, Ebba, Några drag ur den svenska flickskolans historia: under fleres medverkan samlade, Norstedt & söner, Stockholm, 1914 År 1914 undervisade 15 lärare 176 elever.
Till en början var undervisningen kostnadsfri, endast föreningsmedlemmarnas årsavgifter (1820 var den 6 riksdaler)Göteborg : beskrifningar öfver staden och dess närmaste omgifningar, red. Octavia Carlén, Oscar L Lamms Förlag, Stockholm 1869 s. 177 svarade för bidragen samt diverse donationer. Men snart tillkom en obetydlig skolavgift, och 1876 fick man ett årligt statsunderstöd med 1 000 kronor.
Skolans första föreståndarinna var Catarina (Thrina) Lysell († 1886, 102 år)Göteborgs folkskoleväsen i gamla dagar och i våra: en skolhistorik i anledning av Göteborgs stads 300-årsjubiluem, Johannes Ohlander, Wettergren & Kerber, Göteborg 1923 s. 52 fram till 1830 – efter henne kallades skolan under många år även för Lysellska skolan. Ytterligare en skola upprättades vid Vallgatan 24, där Lysells dotter Carolina blev föreståndare och lärarinna.
Upplösning Enligt beslut av Göteborgs stadsfullmäktige den 3 februari 1938, sammanfördes Fruntimmersföreningens flickskola, Mathilda Halls skola, Vasa flickskola (startade 1914) och Göteborgs Lyceum för flickor (startade 1917) till en kommunal flickskola, med namnet "Vasa kommunala flickskola". Efter tillstånd av Kungl. Maj:t den 29 juli 1938 började skolan sin verksamhet med höstterminen samma år.Göteborgs Kommunalkalender 1961, red. Alvar Westman, Göteborgs Stads Statistiska Byrå, Wezäta, Göteborg 1961 s. 128 Dess skolbyggnad ingick i den trio av skolbyggnader, som låg i Burgårdsområdet vid Skånegatan.
Donationerna, ett urval Drottning Desideria var skolans beskyddare 1824-60. Donatorer: A. G. Levgren i dennes avlidna moders namn M. Chr. Levgren (1844) 6 000 riksdaler; F. U. von Aken (1848) 500 kronor; Kommerserådinnan Dickson (1857) 1 000 kronor; John Barclay (1862) 1 666 kronor; Fru C. Ch. Geijer (1865) 7 500 kronor; Anders Carlsson (1866) 5 000 kronor; R. Kittendorf (1876) 1 000 kronor; Fru Ida Dahl (1908) 5 000 kronor; Barclayska stipendiefonden (1862) 2 000 kronor; Fru Martina Gibsons stipendiefond (1903) 2 000 kronor; Kapten och fru Wockatź fond (1905) 500 kronor. Skolan har dessutom löpande, erhållit ett stort antal gåvor. Till en blivande nybyggnad bildades 1915-17 en fond, innehållande 90 500 kronor, med bidrag av bland andra fruarna; Oscar Ekman, Olof Wijk d.ä., A. Seaton, Simon Magnus, Matilda Broström, Claes Johansson, Erik Wijk, Mary von Sydow och W. R. Lundgren, friherrinnan Falkenberg, herr och fru W. Kullgren, Christoffer Carlander och C. O. Kjellberg samt D. Kennedy.Göteborgs donationer, Göteborgs Jubileumspublikationer, del XII, Axel Ramm, Göteborgs Litografiska AB 1923 s. 277-278 Kapitalfonden uppgick 1855 till 14 325 riksdaler banco.Kronologiska Anteckningar rörande Göteborg : Andra utökade upplagan, Carl Gustaf Prytz, Wald. Zachrissons Boktryckeri, Göteborg 1898 s. 236
Under åren 1844 - 1922 uppgick donationerna till minst 20 000 riksdaler resp. 171 000 kronor.Handlingar rörande donationer i Göteborg : VI, Göteborgs stadsfullmäktige 1923 s. 119ff
Föreståndare för Fruntimmersföreningens flickskola 1819–1830: Catarina (Thrina) LysellHedin (1967), s. 47 1830–1865: Carolina Lysell (dotter till ovan) 1865–1882: Marie Berner 1882–1908: Johanna Lundgren 1908–1916: Lotten Lindborg 1916–1930: Ellen AdamssonHedin (1967), s. 68f 1930–1938: Edit Hedin
Referenser Noter
Tryckta källor Göteborgs Kalender för 1870, Handelstidningens Bolags Tryckeri, Göteborg 1870 s. 103 Göteborg : Skisserade skildringar af Sveriges andra stad i våra dagar, jämte en återblick på dess minnen för såväl turister som hemmavarande efter tryckta och otryckta källor, [Med en karta öfver Göteborg], Albert Cederblad, D. F. Bonniers Förlagsexpedition, Göteborg 1884 s. 78 Det gamla Göteborg: lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag - staden i söder, öster och norr, Tredje delen, C R A Fredberg (1922), Faksimil med omfattande kommentarer och tillägg, Sven Schånberg, Arvid Flygare, Bertil Nyberg, Walter Ekstrands Bokförlag 1977 s. 259-260, 941 Kronologiska anteckningar om viktigare händelser i Göteborg 1619–1982, Agne Rundqvist, Ralf Scander, Anders Bothén, Elof Lindälv, utgiven av Göteborgs hembygdsförbund 1982 s. 65, 101
Göteborgs folkskolor 1858–1958, Olof Em. Olsson, Göteborgs allmänna skolstyrelse 1958 s. 29f Göteborgs flickskolor : en historisk återblick, red. [Serie: Årsböcker i svensk undervisningshistoria 117], Edit Hedin & Albert Wiberg, Föreningen för svensk undervisningshistoria, Stockholm 1967 Externa länkar Edit Hedin, GÖTEBORGs FLICKSKOLOR , 1967
Kategori:Ej längre existerande skolor i Göteborg Kategori:Utbildningsinstitutioner bildade 1815 Kategori:Göteborg under 1800-talet Kategori:1815 i Sverige Kategori:Flickskolor i Göteborg