Hermann Ebert, född den 20 juni 1861 i Leipzig, död den 13 februari 1913 i München, var en tysk fysiker.

Ebert blev 1887 assistent hos fysikern Eilhard Wiedemann i Erlangen, 1894 extra ordinarie professor i fysik i Leipzig, 1894 ordinarie professor i samma ämne i Kiel och 1898 vid tekniska högskolan i München.

Ebert författade ett stort antal avhandlingar, i många fall av betydande teoretiskt intresse. Tillsammans med Wiedemann undersökte han gasers elektriska ledningsförmåga och ljusets inflytande därpå, vilka undersökningar han sedermera fortsatte, särskilt med användning av växelströmmar av hög frekvens. Andra arbeten ligger optikens och elektromagnetismens områden. Från 1901 undersökte han huvudsakligen fenomen inom den atmosfärfysiken, särskilt luftelektriciteten.

Bibliografi (i urval) Anleitung zum Glasblasen (1887 och 1895) Physikalisches Praktikum (tillsammans med Wiedemann; fjärde upplagan 1899) Magnetische Kraftfelder (1897) Theorie des Elektromagnetismus (1900)

Referenser Noter

Källor

Kategori:Alumner från Leipzigs universitet Kategori:Tyska professorer i fysik Kategori:Personer verksamma vid Leipzigs universitet Kategori:Personer verksamma vid Kiels universitet Kategori:Personer verksamma vid Münchens tekniska universitet Kategori:Fysiker under 1800-talet Kategori:Fysiker under 1900-talet Kategori:Tyska forskare under 1800-talet Kategori:Tyska forskare under 1900-talet Kategori:Personer från Leipzig Kategori:Födda 1861 Kategori:Avlidna 1913 Kategori:Män Kategori:Ugglan