Erik Benjamin Rinman, född 2 maj 1870 i Boteå församling, Västernorrlands län, död 29 januari 1932 i Engelbrekts församling, Stockholm,Sveriges Dödbok SDB 1860–2016, USB, Version 7.10, Sveriges Släktforskarförbund (2016). var en svensk publicist och politiker.
Han var sonsons son till Carl Rinman och bror till Axel Rinman samt måg till Reinhold von Essen.
År 1896 avlade han kansliexamen i Uppsala och arbetade därefter i olika ämbetsverk i Stockholm innan han året därpå övergick till journalistiken. Mellan 1897 och 1906 var han utrikespolitisk medarbetare på Svenska Dagbladet, 1906–1911 politisk redaktör på Stockholms-Tidningen, 1911–1930 huvudredaktör och ansvarig utgivare för tidningen, därefter chef för ledaravdelningen i Stockholms-Tidningen-Stockholms Dagblad. Åren 1905, 1911 och 1922–1923 var han ordförande för Publicistklubben.
I politiskt hänseende var han liberal med starkt intresse för försvaret. Han deltog 1923 i utbrytningen från Frisinnade landsföreningen. År 1924 blev han ledamot av Stockholms stadsfullmäktige. Han brann särskilt för sociala frågor, speciellt för fackföreningar och arbetsrätten. Åren 1913–1921 var han vice ordförande, 1921–1932 ordförande för Centralförbundet för socialt arbete, från 1913 ledamot av sociala rådet.
Rinman är begravd på Östra kyrkogården i Göteborg.
Bibliografi Städerna som arbetsgifvare (1907) Arbetsaftal och kollektivaftal (1907)
Referenser
Noter
Vidare läsning
Kategori:Ledamöter av Stockholms stadsfullmäktige Kategori:Svenska chefredaktörer Kategori:Svenska journalister under 1900-talet Kategori:Personer från Boteå socken Kategori:Gravsatta på Östra kyrkogården i Göteborg Kategori:Födda 1870 Kategori:Avlidna 1932 Kategori:Män Kategori:Ugglan