Hakarps socken i Småland ingick i Tveta härad, uppgick 1967 i Huskvarna stad och området ingår sedan 1971 i Jönköpings kommun i Jönköpings län och motsvarar från 2016 Hakarps distrikt.
Den är belägen på bergen öster om Huskvarna i Jönköpings kommun och innefattar stadsdelarna Egnahem, Stensholm, Pettersberg och Jutaholm. Socknens areal är 37,10 kvadratkilometer, varav 36,99 är land. År 2000 fanns här 4 758 invånare, mot 1 912 invånare år 1883.Geografiskt-statistiskt Handlexikon öfver Sverige, [Efter nyaste, hufvudsakligen officiella källor utarbetadt], Andra bandet, H - K, C. M. Rosenberg, A. V. Carlsons förlag, Stockholm 1883, s. 631 Hakarps kyrkby ligger i socknen, och sockenkyrkan Hakarps kyrka har en central plats i kyrkbyn. Den är en rosa korskyrka och sevärdhetskyrka, som bland annat har ett krucifix som tros härstamma från 1100-talet.
"Haka" är genitiv av namnet Hake/Haki (Åke) och betydelsen blir då "Hakes torp" (1386 Haketorp). De äldsta fynden av människor i området kommer från den romerska järnåldern. Idrottsklubben Hakarpspojkarna (IKHP) kommer från socknen, och är framförallt känd för sin orienteringssektion. Fritiof Domö, kommunikationsminister och partiledare för Högerns riksorganisation (Högerpartiet) under 1940-talet, samt Björn Afzelius, föddes båda i Hakarp.
Historia Administrativ historia Hakarps socken har medeltida ursprung. En mindre del av Sanna socken införlivades 1556. Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Hakarps församling och för de borgerliga frågorna till Hakarps landskommun. Ur landskommunen utbröts 1907 Huskvarna köping. Landskommunen uppgick sedan 1967 i Huskvarna stad som stadsdel, och staden uppgick sedan 1971 i Jönköpings kommun. 1 januari 2016 inrättades distriktet Hakarp, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000. Socknen har tillhört samma fögderier och domsagor som Tveta härad. De indelta soldaterna tillhörde Jönköpings regemente, Livkompaniet och Smålands grenadjärkår, Jönköpings kompani.Indelta soldater, torp och rotar i Jönköpings län Jönköpingsbygdens Genealogiska Förening
Förhistoria Från stenåldern finns flera lösfynd, en spetsnackig stenyxa samt en fyndsamling från Egnahemsområdet med trindyxa, stenyxa av grönsten och en klubbliknande stenyxa. I Hakarp har också flera enkla skafthålsyxor hittats.
När fastigheten Hakarp-Fagerslätt 1:251 öster om Huskvarna skulle exploateras gjordes arkeologiska undersökningar. Området var åkermark med ett mindre skogsparti. En bit söderut rinner Huskvarnaån. Ån ingick i de förhistoriska på vattenvägar grundade färdvägarna mellan inre delarna av Småländska höglandet och Vättern. Ån är 65 km lång och rinner genom Nätaren och Ylen sjöar nordväst om Nässjö. Inom närområdet med 1,5 km radie från Hakarp-Fagerslätt ligger ett gravfält från yngre järnålder, fornlämning 17 bestående av 20 högar och 55 runda stensättningar. Gravfältet ligger längs länsväg 132. I gravarna ligger förmodligen bönder som brukade marker som tillhör gården Stensholm. Vid en utgrävning 1936 påträffades i en av gravarna en kam, en remsölja och brända ben.Länsstyrelsen i Jönköpings län: Fornlämning 17 i Hakarps socken. Informationsskylt från 2001. Dessutom finns en gravgrupp nära Fagerslätt 1:251 troligen från äldre eller mellersta järnålder samt en ensamliggande rund stensättning.
Inför omläggningen av riksväg 31 gjorde undersökningar i Åkarp söder om Jönköping vid en planerad trafikplats avses. Undersökningen utfördes hösten 2006 och våren 2007 . Två områden med fornlämningar det första med boplatslämningar från äldre järnåldern och det andra där trafikplatsen anlades med ytterligare en boplats från samma period. Vid undersökningen dokumenterades fyra långhus samt ett mindre fyrstolpehus. Även en järnframställningsugn hittades på området. Vid utgrävning av boplatsen i Åkarp hittades även blästerugnar. Området inklusive ugnarna daterades till den romerska järnåldern. Även bosättningarna som dateras till samma tid.Willim och Grandin, ss. 8-21
Enligt folksägnen skall det vid Lundaberget ha funnits en ättestupa eller offerplats från vikingatiden.
Medeltid – stavkyrka och timmerkyrka Hakarps kyrka ligger på berget ovanför Husqvarna. Det är en stenkyrka byggd i barockstil. Problem med hussvamp gjorde golvet i koret bröts upp 2011–12 för att byta bjälklag . Golvbjälklaget hade tidigare bytts under 1900-talet, men fyra ekbjälkar under det murade altaret hade aldrig bytts. Då bjälkarna granskades närmare gjordes viktiga fynd. Hakarps kyrka byggdes 1694 och ersatte en medeltida timmerkyrka byggd på 1200-talet. Stenkyrkan den tredje i Hakarp byggdes upp runt om den gamla timerkurkan. När murarna i stenkyrkan var klara användes timret i den gamla kyrkan till golvbjälkar och tak. Delar av timmerkyrkan kan alltså studeras på vinden. Två av dessa ekbjälkar har fungerat som syllar. De daterades dendrokronologiskt den ena till 1238, och den andra till vintern 1282/83. Detta ger sannolikt byggnadstiden för timmerkyrkan.
Två kraftiga ekplank mellan bjälkar och altare och en dekorristad bjälke visade sig vara väggplank från en stavkyrka. Den äldsta kyrkobyggnaden på platsen. Plankorna är en halv meter breda drygt decimetertjocka. Den ena plank har daterats dendrokronologisk till efter 1141. Ett trettiotal fynd av stavkyrkor är kända i landet. Den dekorristade bjälken var knappt två meter lång, kapad och spräckt upp- och nedtill vilket har skadat motivet. Tre arkader med människor, tre med tydliga glorior. Vid svampsanering av bjälken trängde tjära fram, motivsidan var exponerad på kyrkans utsida. Det kan ha varit ett de korerat hammarband.
Hakarps andra kyrka byggdes under 1200-talet. Invånarna i Hakarps församling ville ha en ny kyrka, och en timmerkyrka timrades upp mitt i Hakarp, eller Hakatorp som det då hette. Det var en krävande uppgift, både ekonomiskt och organisatoriskt, att bygga en ny kyrka. Man trodde därför tidigare att en församling bildades i samband med bygget. Man hade inte råd med en egen kyrkoherde utan var till 1566 en annexförsamling till Skärstads församling. Den äldsta befintliga säkra skriftliga uppgiften om Hakarps kyrka är från Gustav Vasas klockuppbörd 1530.Svenska kyrkan om Hakarps kyrka. Läst juli 2009. Man tror att den gamla kyrkan var cirka 10-15 meter lång och 6-7 meter bred. Sex meter av längden upptogs av en korbyggnad som var något smalare. Socknens landyta uppskattas ha varit runt 60 km² och med 20-30 gårdar vid den tiden bör alla ha fått plats i kyrkan.
År 1693 var Hakarps församling tvungen att renovera Hakarps kyrka, eller bygga om den helt. Kyrkan var på grund av församlingens tillväxt för liten, och generalinspektor Nils Arvidsson Hägerflycht bestämde sig för att bekosta en nybyggnation om han fick begravas under kyrkans altare. Det har tagits för troligt, av bland andra aktuarie Erik Vennberg, att den ritades av Erik Dahlbergh. Den nybyggda kyrkan invigdes den 2 december 1694.Möllerström, Harald (1981), s. 15
1500- till 1800-talen miniatyr|200px|Daniel Rantzau, som ledde räden genom Hakarp. Det finns indicier som pekar på att en dansk drabbning ska ha ägt rum under 1560-talet i Hakarp socken, under Rantzaus räd. Den ska ha utspelat sig i det område som idag kallas Jutaholm, som har fått namn av danskarna (då kallade jutar).Karlsmo, s. 6 Det område där drabbningen, ledd av dansken Daniel Rantzau, skulle ha stått på Stensholmen är idag ett bostadsområde. Kreaturen verkar ha räddats undan drabbningen av invånarna.Karlsmo, ss. 12-14 I Stensholm i fanns en holme i Huskvarnaån med namnet Stensholmen, på vilken det låg en borg. Det är möjligt, om än inte styrkt, att denna borg förstördes av Daniel Rantzau. Det enda som kan styrkas är dock att den inte längre fanns 1632.Karlsmo, ss. 7-11
Under 1600-talet började man utvinna vattenkraft från Huskvarnafallens nedersta delar. En snabb utveckling av Husqvarna Vapenfabrik krävde, och ledde till, en utveckling av vattenkraftsutvinningen. Fallen i Huskvarnaån har använts som energikällor i över 300 år, av fabriker som Carlfors bruk, Stensholms Pappersbruk, Ebbes bruk och Husqvarna. Fallen användes senare även för att elektrifiera fabrikerna, med el som användes till belysning till exempel.Hakeman (2007), ss. 5-7
Industrialismen 1873 köpte ägarna till Ebbes bruk, Laurenius och Engberg, mark som innehöll ett vattenfall av ägaren till gården Fagerslätt. Denna mark kom Ebbes bruk senare att använda till elektricitet.Hakeman (2008), s. 14 1881 översteg folkmängden för första gången i Hakarps socken 2 000, och årsskiftet 1881-82 hade socknen 2 019 invånare.Granemyr, Gottfrid (1981), s. 63 Den första noteringen om elektrifiering i Hakarps socken finns noterad från Jönköpingsposten den 23 november 1889 i Stensholms pappersbruk. Bruket hann dock brinna ner innan det elektrifierades.Hakeman (2007), s.14 Nästa noterade försök att föra elektricitet till Hakarp var när Gustaf Abraham Granström försökte få el till Jönköping genom ett vattenkraftverk vid Ebbes bruk. Även detta nekades, på grund av de höga kostnaderna. 1909 överfördes 10 000 volt från Ebbes kraftstation som byggts vid Ebbes bruk till Munksjö AB via trefassystem till Jönköping. Året innan hade Husqvarna AB börjat ta elektricitet från Huskvarnafallens nedre delar. 1914 började Jönköpings stad köpa överskottselen från fallet. Ingen av elen gick till Huskvarna eller Hakarps socken, som kom att fortsätta stå utan elektricitet.
Natur miniatyr|200px|Huskvarnafallen Hakarps socken är ett naturmässigt varierat område. Väster om Hakarps kyrka ligger omväxlande öppna och slutna hagar och kullar, med ett trädbestånd som varierar från ek, björk och asp till vildapel och med ett buskskikt med hassel, hagtorn, en och nypon. Ängarna är i regel ogödslade, och fältgentiana är en vanlig växt tillsammans med ängsskallra och brudbröd. Till söder och öster om kyrkan ligger betesmarker som är fuktiga och relativt artrika. Området är ett odlingslandskap, och omfattar ungefär 120 hektar. Där Huskvarnaån rinner genom Carlfors och Stensholm finns gott om svampar och örter, samt växtrika ängar. Därefter ligger mader och mossar och våtmarker. Vid Stensholms säteri finns ett kärr, med gott om olika fågelarter, som rörhöna, knölsvan, gräshoppsångare och kärrsångare, samt gulärla. Eftersom områdena är rika på näring finns arter som mossviol, blomvass, stor andmat och myskgräs.
I anslutning till Huskvarnafallen häckar forsärla och strömstare. Det finns jättegrytor i fallet, där den största mäter fem meters djup och 1,5 meter i diameter. Blodnäva, Natt och dag, lungört och bergmynta kantar ån och klättrar på bergväggarna, och pungmes häckar emellanåt i området. I Eskilstorp finns ormgranar på ett omkring ett hektar stort område. Väster om ormgranarna, som ingår i ett naturreservat, finns terrasser, kullar, getryggar och slukåsar samt grusavlagringar. Hakarp ingår i Östra Vätterbranterna.
Geografi Hakarps socken ligger öster om Huskvarna sydost om Vättern med Huskvarnaån i söder. Socknen ligger huvudsakligen på en platå ovanför en förkastningsbrant och når i Brantåsen 309 meter över havet. Socknen är en småbergig skogstrakt på platån och är nedanför denna i väster en bördig odlingsbygd.Nationalencyklopedin
Näringsverksamhet Industri miniatyr|Carlfors bruk. Det har funnits flera industrier i Hakarp – Carlfors bruk, Stensholms Fabrik, Saab Training Systems, Ebbes bruk. Carlfors bruk uppstod mellan 1873 och 1874 och framställde trämassa för tillverkning av papper, på initiativ av Carl Friedländer – varifrån företaget förmodligen fick sitt namn. Trämasseframställningen upphörde 1889, i och med att Stensholms Pappersbruk brann ner. 1898 påbörjades framställning av bronsfärger och färger av andra metallpulver. Efter att fabriken brunnit ner 1931 började man även framställa aluminiumpulver. 1979 var som flest anställda, 72 stycken. Fabriken är fortfarande i drift.