SkogsbeckasinSveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14 (Gallinago nemoricola) är en sällsynt asiatisk beckasin i familjen snäppor.Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2017) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2017 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2017-08-11Gill F, D Donsker & P Rasmussen (Eds). 2022. IOC World Bird List (v12.2). doi : 10.14344/IOC.ML.12.2.
Kännetecken Utseende Skogsbeckasinen är en mörk snäppa som kan bli 28–32 centimeter med en för beckasiner relativt kort och bred näbb. Den har svarta ränder på huvudet samt gulbruna ränder på den i övrigt svarta manteln och skapularerna och en svart mantel. På undersidan av vingen syns täta och mörka band. Benen är gröna. I flykten syns rätt rundade vingar. Liknande bergbeckasinen (Gallinago solitaria) är mindre och mindre kraftigt tecknad.
thumb|right
Läten På häckplats hörs långa serier med nasala toner i spelflykt, i engelsk litteratur återgivet som "check-check-check" "che-dep che-dep che-dep ip-ip-ip ock ock".
Utbredning och systematik Fågeln häckar kring Himalaya i nordvästra och nordöstra Indien, Nepal, Bhutan och sydöstra Tibet samt centrala Sichuan och kanske Yunnan i Kina, främst på höjder av mellan 3 000 och 5 000 meter över havet. Vintertid flyttar merparten av populationen till våtmarker på lägre höjder och vissa flyttar även söderut. Den är regelbunden i små antal i norra Vietnam och som tillfällig eller oregelbunden besökare till centrala och södra Indien, Sri Lanka, Bangladesh, Myanmar, norra Thailand och Laos. Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.
Ekologi Arten häckar från april till juni på alpängar, höglänta våtmarker med spridda låga buskar eller i mer karg terräng med låga snår och klippblock. Vintertid frekventerar den fuktiga områden i och i kanten av städsegröna skogar.
Status och hot Inte mycket är känt om skogsbeckasinens status, men beståndet uppskattas till färre än 10 000 vuxna individer. Den tros minska i antal baserat på anekdotiska rapporter och frånvaron av fynd från många områden där den tidigare förekommit. Minskningen är troligen orsakad av habitatförlust och degradering. På grund av detta kategoriseras den av IUCN som sårbar.
Noter
Externa länkar
Läten på xeno-canto.org
Kategori:Fåglar i palearktiska regionen Kategori:Fåglar i orientaliska regionen Kategori:Beckasiner