miniatyr|150px|Bob Marleys stjärna på Hollywood Walk of Fame. Detta är Bob Marley & The Wailers diskografi.
Singlar (urval) Neville Livingston, Robert Marley och Peter McIntosh, som de kallade sig då, bildade The Teenagers (senare The Wailing Wailers och därefter The Wailers) 1963, och Junior Braithwaite och Beverly Kelso hakade snart på. Då var Marley den ende med studioerfarenhet och den ende som gett ut en singel, och Peter var den ende som kunde spela ett instrument. Om inte annat anges är under åren 1964 - 1973 Bob Marley förstesångare medan Peter Tosh, Neville Livingston (Bunny Wailer) samt Junior Braithwaite (slutade 1964) och Beverly Kelso (slutade 1965 eftersom hon inte orkade med Marleys "hårda krav på perfektion") svarade för harmonierna. Kompband var oftast olika fraktioner av The Skatalites. När Bob Marley var i Delaware, USA, från februari till oktober 1966 ersattes han av Constantine "Dream Vision" Walker. I annat fall är någon av de andra förstesångare, vilket anges så vitt det är möjligt att hitta uppgifterna. Peter Tosh sjöng även in flera singlar som solosångare, det vill säga utan att ha de andra som kör, vilket motsäger uttalanden som att "Peter Tosh var under 1960-talet nöjd med att stå i skuggan av Bob Marley". The Electronic Wailers Discography Rocklist.net: A Consumers Guide to: Bob Marley & The Wailers. The TracksWailer.de: The Bob Marley CompendiumHermosarecords: Bob Marley and the WailersDefinitive Discography (2001) av Leroy Jodie Pierson and Roger Steffens. (Sidan senast kontrollerad 2010-08-26.)
1962 (Alla låtar producerade av Leslie Kong, skivmärket Beverly's som Robert Marley Do You Still Love Me/Instrumental version Judge Not som Bobby Marten One Cup Of Coffee Terror (outgiven)
1963 (Alla låtar producerade av Clement "Coxsone" Dodd i Studio One) Christmas Is Here Climb The Ladder (innehåller textraden "the harder they come, the harder they fsll" precis som i Jimmy Cliffs hit och långfilm från början av 1970-talet) Destiny Do You Remember I Don't Need Your Love (B-sida till Simmer Down) I'm Going Home Mr. Talkative Simmer Down (B. Marley) (LEAD: Bob Marley) (HARMONIES: Peter Tosh, Bunny Wailer, Junior Braithwaite, Beverley Kelso) (BAND: The Skatalites) (PRODUCENT: Dodd) (STUDIO: Studio One.) SIDA A: I Don’t Need Your Love, SIDA B: Simmer Down. Andra pressningen – SIDA A: Simmer Down, SIDA B: I Don't Need Your Love. 80 000 singlar sålda i Jamaica. I Storbritannien släpptes singeln i början av 1965 på skivmärket Ska Beat, ytterligare 20 000 singlar såldes utanför Jamaica. Straight and Narrow Tell Them Lord Your Love
1964 (Alla låtar producerade av Clement "Coxsone" Dodd i Studio One) Dance With Me Donna Go Jimmy Go I Made A Mistake I Need You Lonesome Feelings Love Won't Be Mine This Way Nobody Knows Oh My Darling Teenager In Love There She Goes True Confessions Where Will I Find Wings Of A Dove
Amen (Peter Tosh) Don’t You Ever Leave Me (Aka Don't Ever Leave Me – Junior Brathwaite, låten skriven av Bob Marley). It Hurts To Be Alone (Junior Braithwaite. Även på singel 1968, 1969) Habits (Peter Tosh) Hoot Nanny Hoot (Peter Tosh) Lemon Tree (Peter Tosh) Lonesome Feeling (Bunny Wailer. Även på singel 1968) Maga Dog (Peter Tosh. Även på singel 1971) Straight And Narrow Way (Junior Braithwaite. Låten skriven av Bob Marley) There She Goes (Junior Braithwaite. Även på singel 1968)
1965 (Alla låtar producerade av Clement "Coxsone" Dodd i Studio One) And I Love Her Another Dance Cry To Me Diamond Baby Do It Right Do You Feel The Same Way Too Good Good Rudie Guajira Ska Hooligans I Left My Sins I'm Gonna Put It On I'm Still Waiting Just In Time Let The Lord Be Seen In You Lonesome Track Love And Affection One Love Playboy Rude Boy Ska Jerk Somewhere To Lay My Head Ten Commandments of Love The Jerk Wages of Love What's New Pussycat Where Is My Mother Where's The Girl For Me White Christmas
Hoot Nanny Hoot (Peter Tosh) Jumbie Jamboree (Peter Tosh) Shame And Scandal (Peter Tosh) This Train (Peter Tosh & Bunny Wailer) Good Good Rudie (ofta felaktigt kallad Ruddie Boy, Jailhouse, Rudie, m.m.) (Bunny Wailer; harmonier: Peter Tosh och Constantine Walker.) The Vow (Bunny Wailer & Rita Anderson (Marley)) One More Chance (Rita Anderson (Marley); harmonier: Constantine Walker, Marlene Gifford, Bob Marley, Peter Tosh och Bunny Wailer.
1966 I oktober 1966 återvände Bob från sin mor i Delaware i USA, där han vistats sedan februari samma år och bland annat arbetat nattskift som truckförare vid bilfabriken. Detta arbete och en rad andra hade gett honom tillräckligt med pengar för att starta The Wailers första egna skivbolag, som gav dem kontroll över produktionen av sina egna kompositioner. Peter Tosh gick in med pengar som härrörde från skivinspelningar vid sidan av The Wailers; det är inte känt hur Neville (Bunny) Livingston fick fram sin andel. De lämnade Dodds artiststall omedelbart. De kallade sin etikett Wail'n Soul'm (registrerad i januari 1967) och deras logotyp visade tre händer i en tresidig omfamning.
Ungefär 45 singlar med The Wailers släppte mellan 1966 och 1969 på det egna skivmärket Wail'N Soul'M. Förutom dessa släpptes två singlar med andra artister: "Gee Whiz" med Esete och "Medley"/ "Version" med I Thess Det är den tyska sajten "www.wailer.de — The bob marley compendium" där en Marley- och Wailers-kännare med pseudonymen [email protected] som använder detta namn i stället för det välkända The I-Threes. som bestod av den redan då, genom sina hitar med Bob Andy ("Young, Giftet and Black") internationellt kända Marcia Grifftiths , före detta gymnasten och danserskan Judy Mowatt och Bobs hustru Rita Marley.
Från slutet av 1966 var The Wailers sina egna, även om de givetvis inte hade någon egen inspelningsstudio och inga egna musiker (det vill säga de var inget band). De samarbetade därför med producenter som Lee Perry och Leslie Kong. Eftersom han var i USA större delen av året spelade Marley endast in två singlar detta år:
Bend Down Low/But I Do Freedom Time
Den 21 april 1966 inledde Etiopiens kejsare Haile Selassie I sitt statsbesök på Jamaica, en händelse som Bob Marley missade eftersom han var i USA. Hans hustru Rita konverterade emellertid omedelbart från kristendomen till rastafari när hon såg kejsaren. Hon tyckte sig se hål efter spikar i hans händer när han såg rakt in i hennes ögon, medan tiden stannade ett ögonblick tills han fortsatte att vinka till människorna på de fullpackade trottoarerna från sin öppna bil som omgiven av polismotorcyklar var på väg till en mottagning som Jamaicas 82-årige statsminister Sir Alexander Bustamante hade anordnat. Överallt fanns det rastafarianer med skyltar där det stod "Selassie is Christ", "King of Kings" and "God Anointed". Peter och Bunny tog också intryck, och Peter spelade in låten "Rasta Shook Them Up". Ankomsten hade varit kalabalikartad. När kejsarens plan hade landat på Norman Manley Airport och han skulle gå av planet möttes han av tiotusentals mässande rastafarianer som såg honom som en gud som kommit för att ta slavättlingarna bort ifrån fattigdomen på Jamaica och återbörda dem till Afrika, vilket han inte då visste. Kejsaren blev förskräckt och vägrade lämna flygplanet förrän hans säkerhet kunde garanteras. Många jamaicaner blev också uppskakade – de hade inte haft en aning om att de marginaliserade rastafarianerna på ön var så många. Rastafarianerna mässade "King of Kings, Lords of Lords, Halleluljah! The conquering lion of Judah, Hallelujah!" Luften var mättad av marijuanarök. Så småningom fick den 73-årige kristne kejsaren situationen klar för sig och han blev då djupt rörd. Han lämnade lugnt planet och promenerade oberörd de få stegen till den kortgebil som körts fram. Någon militärorkester kunde inte spela i larmet och de flickkör som skulle sjunga fick i all hast ställa in. Under statsbesöket träffade kejsaren rastafariäldste och diskuterade med dem, något som medförde att rastafarianernas status sköt i höjden. Många artister började intressera sig för rastafari och flera bytte ut sina afrofrisyrer mot dreadlocks.Jamaicans.com: H.I.M. Haile Selassie's Visit to Jamaica(publ. 25 maj 2003) . (Sidan senast kontrollerad 2010-08-28.), Mandrake Press: Rastafarianism(2004). (Sidan senast kontrollerad 2010-08-28.)
Wailers-singlar 1966 utan Bob Marley Följande inspelningar 1966 gjordes utan Bob Marley mellan februari och oktober 1966. Constantine "Dream Vision" Walker, Rita Marleys kusin och medlem i hennes grupp The Soulettes, ersatte Marley i The Wailers under denna tid. 1966 var året då rocksteady i stor utsträckning ersatte ska som dominerande inhemsk populärmusik på Jamaica.
Climb The Ladder (återutgivning – Marleys röst från 1963, men med nytt komp)/Climb The Ladder (instrumental version) Cry To Me (återutgivning – Marleys röst från 1965, men med nytt komp) Blowing In The Wind Can't You See (Tosh) Cry To Me (Walker) Dance With Me (Bunny Livingston)) Destiny (Bunny Livingston) Dancing Shoes (Bunny Livingston)/Climb The Ladder (här sjunger Bunny Livingston på B-sidan av singeln) Don't Look Back (Peter Tosh; världshit 1978 då Tosh sjunger låten tillsammans med Mick Jagger) Dreamland (Bunny Wailers-Livingstons låt, som blivit en central reggaeklassiker som framförs av konserter av många artister) He Who Feels It Knows It I Need You I Stand Predominant Jerking Time Lemon Tree Let Him Go (Rude Boy-ska med Bunny Wailer) Little Boy Blue Making Love Rasta Shook Them Up (Tosh. Wailers första låt med rastafarianskt inslag i lyriken) Rock Sweet Rock Rolling Stone Sentimental Journey Sinner Man ("Downpressor Man" på Peter Tosh LP Equal Rights 1977) Sunday Morning (I Am) The Toughest (av Tosh, blev senare en reggaeklassiker) Treat Me Good (omvandlades senare till Tosh klssiker "Stepping Razor") What Am I Supposed To Do When The Well Runs Dry (Tosh)
1967 Under början av året började Marley, Tosh och Livingstone som egna företagare i musikbranschen. I december 1966 spelade de in Marleys "Bend Down Low" på Studio One – och den blev den första hit de haft på länge. Intäkterna av "Bend Down Low" tillsammans med de tre sångarnas respektive besparingar medförde att de kunde registrera sitt eget skivmärke, Wail'n Soul'm. Namnet är en sammandragning av Wailers and Soulettes music, och omkring 45 singlar skulle komma att ges ut på detta skivmärke.Hermosarecords: Bob Marley and The Wailers Definitive Discography av Leroy Jodie Pierson and Roger Steffens. (Sidan senast kontrollerad 2010-08-20.) Satsningen skulle dock komma att bli ett kommersiellt fiasko.Thirdfield: A Timeline of Bob Marley's Career(10 jan 2009). (Sidan senast kontrollerad 2010-08-28.)
Ganska snart fick de försörja sig som låtskrivare till andra artister som nått stjärnstatus inom den nya stilen rocksteady – som Wailers var sena med att ta upp. Senare under 1967 träffade Marley den amerikanske artisten Johnny Nash – en soulstjärna som befann sig på Jamaica för att söka inspiration i den nya rocksteady-musiken. Under en kväll sjunger Marley upp låt efter låt för Nash, som blir mäkta imponerad. Genom Nash Manager Danny Simms skrivs kontrakt om att Nash/Simms ska marknadsföra och eventuellt spela in en del av Marleys musik i USA. Marley skriver låten "Stir IT UP", som Nash får en hit med 1972, framför allt i Storbritannien men även i USA.
Alla låtar nedan har The Wailers som producenter. Rent funktionellt gick det till så att Wailers hyrde tid på olika inspelningsstudior i Kingston och då även musiker. Inspelningen av en singel blev ofta klar på en dag
Nypressning av Marleys två låtar från slutet av 1966: Bend Down Low (Bob Marley And The Wailers With The Soul Brothers) - blev en hit Freedom Town ((Bob Marley And The Wailers With The Soul Brothers)
Bus Dem Shut Hammer Hypocrites Lyrical Satyrical Mellow Mood Nice Time Pound Get A Stir It Up¹ Thank You Lord "Stir It Up" spelades in av Marleys nye vän, den amerikanske sångaren Johnny Nash, och blev en mindre kommersiell framgång i USA och Europa.
Funeral (Peter Tosh)