thumb|300px|Officiell skylt vid Stockholms infarter. miniatyr|300px|Betalstation vid Hornsberg, januari 2010. En lokal folkomröstning angående införandet av Trängselskatt i Stockholm ägde rum i Stockholms kommun och 14 kranskommuner i samband med riksdagsvalet 2006. För att ge de valberättigade en realistisk bakgrund genomfördes ett fullskaleförsök med trängselskatt från 3 januari 2006 till 31 juli det så kallade Stockholmsförsöket.

En majoritet (51,5%) röstade ja till trängselskatt i Stockholms kommun, där nej-sidan samlade 45,8% av rösterna. I kringliggande kommuner röstade emellertid en klar majoritet mot permanent trängselskatt. Sammanlagt i omröstningen i de 15 kommunerna (inklusive Stockholm) avgavs 773472 ja- eller nejröster. Av dessa var 47,5% jaröster och 52,5% nejröster. Trängselskatt infördes permanent den 1 augusti 2007. Beslutet fattades av Riksdagen och den skatt som tas ut är statlig.Om trängselskatt på Stockholms stad

Historia Bakgrund Förra finansborgarrådet i Stockholm, Annika Billström, s, lovade före valet 2002 att det inte skulle bli någon trängselskatt i Stockholm men tvingades efter valet att ändra sin åsikt sedan hennes eget parti, Socialdemokraterna, accepterat detta krav för att få Miljöpartiet att stödja en socialdemokratisk regering.

En anledning till att det just blev en trängselskatt är att vägavgifter endast får tas ut på nybyggda vägar och broar vilket var planerat att ändras med en lagändring. Anledningen till att det blev en statlig skatt och inte längre en kommunangelägenhet var att kommuner endast kan beskatta sina egna invånare. Därför tog Vägverket över projektet från Stockholms Stad under tiden som upphandlingen av det tekniska systemet pågick.

Opinionsläget Opinionen var innan försöket starkt mot trängselskatter i Stockholm och i de kommuner som redan genomfört omröstningar har trängselskatter mycket tydligt avvisats. Enligt flera opinionsundersökningar svarade en mycket stor majoritet av befolkningen i såväl Stockholms län, Stockholms stad och Stockholms innerstad nej på den raka frågan om ja eller nej till trängselskatt. När försöket avslutats visades det dock sig att opinionen hade vänt, en klar majoritet av de boende i Stockholms stad och även en majoritet av de boende i Stockholms län var för trängselskatterna. Den stora skillnaden mellan undersökningarna kan tänkas bero på formuleringarna av frågan. De som beställts av tidningarna har frågat om man är för eller emot trängselskatter. Den som beställdes av miljöpartiet i maj hade valsedelns fråga, som har ansetts vara mer positivt vinklad.

Juni 2005 En undersökning genomfördes av Skop i juni och juli 2005 med 1 100 intervjuade personer och visade att över 70 procent av befolkningarna i samtliga tre grupper ovan var emot försöket.Opinionsundersökningen i PDF I en opinionsmätning utförd av PFM Research i Sverige AB i juni 2005 på uppdrag av Stockholms stad intervjuades 1 000 länsinvånare i åldern 18 till 74 år per telefon. När de tillfrågades om vad de tycker om att staden beslutat genomföra försöket svarade 52 procent att de tyckte att beslutet var dåligt eller ganska dåligt, medan 42 procent tyckte att beslutet var ganska bra eller mycket bra. Av de svarande som bodde i Stockholms stad svarade 49 procent att beslutet att genomföra försöket är ganska bra eller mycket bra, medan 45 procent ansåg att beslutet att genomföra försöket är ganska dåligt eller mycket dåligt.Opinionsundersökningen i PDF Den politiska oppositionen har kritiserat Stockholm stads opinionsundersökningar, bland annat för att frågorna inte har redovisat kostnaderna.

Januari-maj 2006 De opinionsundersökningar som skett efter att försöket startat visar på en viss svängning i opinionen. Aftonbladet/Sifo redovisar 57 procent negativa och 33 procent positiva till en permanentning av försöket. Undersökningen skedde 23-26 januari 2006 med ett representativt urval på 1 000 personer över 18 år som bor i Stockholms län.Aftonbladet Svenska Dagbladet/Sifo genomförde en mätning mellan den 18 januari och 21 februari 2006 som redovisar 53 procent negativa och 32 procent positiva till en permanentning av trängselskatten bland invånarna i Stockholms län. Svd. I en mätning som TEMO/DN gjorde mellan 28 februari och den 7 mars visar att 47 % av invånarna i Stockholms stad skulle rösta nej till trängselskatt, medan 43 % skulle rösta ja om valet varit under den tidsperioden. Enligt en sifo-undersökning (beställd av miljöpartiet) i maj var 62 % av stockholmarna nu positiva till trängselskatterna medan 30 % var negativa.

Valresultat i folkomröstningen Texten på valsedeln i Stockholm var: "Miljöavgifter/trängselskatt innebär att avgifter tas ut i biltrafiken i syfte att minska köer och förbättra miljön. Intäkterna återförs till Stockholmsregionen för investeringar i kollektivtrafik och vägar."

Resultatet blev för Stockholms kommun att 51,5 procent röstade ja, och 45,8 procent röstade nej. Valdeltagandet var 74,7 procent.

Resultat från folkomröstningen - per stadsdelsområde i Stockholm

StadsdelsområdeAntalAntalAntalAntalAndel janejblankogiltiga*röstdeltagande %Bromma16 943 18 807 867 194 79,6Enskede-Årsta 14 921 11 815 542 116 75,7Farsta12 729 12 244 611 145 71,9Hägersten9 131 8 654 441 72 75,7Hässelby-Vällingby13 474 16 566 681 182 73,5Katarina-Sofia26 038 15 531 672 231 80,1Kista7 0205 854 282 179 60,2Kungsholmen19 516 18 511 760 206 80,1Liljeholmen11 316 7 743 399 78 76,3Maria-Gamla stan20 768 11 723 521 167 78,1Norrmalm20 611 16 714 619 347 79,2Rinkeby2 028 1 600 59 218 46,8Skarpnäck12 799 8 158 471 156 74,0Skärholmen5 971 6 774 338 89 61,3Spånga-Tensta6 161 7 574 242 163 65,8Vantör8 124 8 551 433 116 66,5Älvsjö4 781 6 234 251 59 79,6Östermalm19 815 22 373 736 297 78,8Totalt:232 14653,1%205 42646,9%8 9253 015

* = Ogiltiga röstsedlar kan vara röstsedlar från andra kommuners folkomröstningar eller röstsedlar där någon skrivit, ritat eller på annat sätt påverkat innehållet.

Texten på valsedeln i övriga kommuner var "Anser du att trängselskatt ska införas permanent i Stockholm?"

I samtliga de 14 omgivande kommuner som röstade blev resultatet ett klart nej. Sammanlagt i de 14 kranskommunerna röstade 39,8 % ja och 60,2 % nej, blankröster borträknade. Resultat från folkomröstningen - per kommun KommunAntalAntalAntalAntalAndel JaNejblankogiltiga*röstdeltagande % Danderyd 32,5% 67,5% Ekerö 39,9% 60,1% Haninge 40,8% 59,2% Lidingö 29,6% 70,4% Nacka 42,9% 57,1% Nynäshamn 41,2% 58,8% Salem 39,6% 60,4% Sollentuna 40,8% 59,2% Solna 15 62943,9% 19 96956,1% 1 302 215 77 % Tyresö 44,3% 55,7% Täby 34,2% 65,8% Vallentuna 42,5% 57,5% Vaxholm 45,9% 54,1% Österåker 8 23840,9% 11 90259,1% 1 199 111 75 % Totalt: 39,8% 60,2%

Sammanlagt i omröstningen i de 15 kommunerna (inklusive Stockholm) avgavs 773 472 ja- eller nejröster. Av dessa var 47,5 % jaröster och 52,5 % nejröster.Stockholm.se cscs.se

Utvärdering av trängselskatteförsöket En analysgrupp har gått igenom rapporterna från försöket. Utvärderingen av trängselskatteförsöket visade att trafiken under avgiftsbelagd tid minskade med 20–25 procent. I innerstan minskade trafiken i snitt 10 procent, luften innanför tullarna har sluppit 9-14 procent av koldioxidutsläppen. Kollektivtrafikresandet beräknas att ha ökat med 4,5 procent.

Siffrorna gäller perioden som försöket genomfördes. Trafikreduktionen har sedan dess fram till 2012 varit relativt konstant.

Debatt Argument för/emot trängselskatter i Stockholm Argument för trängselskatter i Stockholm Trafikmängden har minskat med cirka 22 procent i avgiftssnittet. Enligt dåvarande miljöminister Lena Sommestad innebär trängseln på gatorna i Stockholm en kostnad för samhället på mer än fem miljarder kronor varje år, bland annat genom ökade transportkostnader och minskad ekonomisk effektivitet.

Den totala tid som stockholmarna tillbringar i köer minskar, vilket frigör tid för arbete och umgänge, tid som tidigare förbrukats till transporter. Eftersom tid tillbringad i bilkö är en för alltid förstörd potentiell produktionsresurs, innebär en ökad trängsel en direkt kostnad för privatpersoner och företag, och skadar tillväxten i regionen.University of Leeds

Bilköerna kostar Stockholm 3 miljarder kr enligt Stockholms handelskammare (enligt andra beräkningar 8 miljarder kr) genom dyrare varutransporter och långa restider.SNF

Enligt Naturvårdsverket beräknas de minskade utsläppen leda till att 25-30 liv årligen räddas.SNF

Om färre fordon rör sig i innerstaden innebär det att utsläppen av kväveoxider och växthusgaser minskar.

Fler bostäder kan byggas i områden som annars inte skulle klara luftkvalitetsnormerna.SNF

Genom att en del resenärer till följd av prissättningen åker tidigare eller senare på dagen minskar mängden köer med krypkörning. Eftersom körning 0–10 km/h leder till extremt höga utsläppstal per kilometer, bidrar även de bilar som fortfarande trafikerar staden till minskningen, genom att kunna hålla en jämnare och högre hastighet.

De flesta trafikplanerare är eniga om att det inte är möjligt att få bort trängseln i Stockholms innerstad enbart genom att bygga nya vägar. För det första saknas utrymme på marken för att bredda eller utöka vägnätet i innerstaden. För det andra finns ett starkt samband mellan utökat utbud på väginfrastruktur och ökad efterfrågan, det vill säga att det byggs fler och bättre vägar, så väljer också fler att använda bilen allt oftare (inducerad trafik).Världsbanken

En avgift som varierar med tid och plats är det enda sättet att ta ut den verkliga marginalkostnaden för biltrafiken, eftersom de externa effekterna (utsläpp, buller, olyckor etc.) är mångfalt högre i tätort och rusningstrafik än på glest trafikerad landsväg.Regeringen, SoU2006:33

Ett avgiftssystem ger även de intäkter som möjliggör en framtida utveckling och utbyggnad av trafik-apparaten i Stockholm.

London har framgångsrikt infört trängselavgifter och därmed minskat biltrafiken och ökat framkomligheten i innerstaden, gjort bussresor snabbare och stadskärnan mer turistvänlig.

Det är en fördel med mindre trafik, främst för yrkestrafiken som kan ta sig snabbare runt i stan. Taxiresor blir billigare om resan går fortare i kortare köer. Kollektivtrafiken kan ta sig fram snabbare.Aftonbladet

Restiderna har blivit kortare.Aftonbladet

Att inte marginalprissätta användandet av en resurs leder till överutnyttjande. Det är därför det kostar lite pengar att gå till sjukhuset, trots att sjukhuset redan är betalt av skatterna. På samma sätt bör det kosta en liten summa att använda en trång resurs som vägar i innerstaden. Det är med dessa marknadsliberala argument som bland annat Milton Friedman och Johan Norberg för trängselavgifter.

Argument mot trängselskatter i Stockholm Det finns många områden inom ringen där det inte funnits trängsel eller miljöproblem (orsakad av biltrafik inom området). Dvs nuvarande system har dålig "träffsäkerhet" och uppfattas av många som en omotiverad och orättvis beskattning.

För de som bor inom avgiftsringen blir det billigare att köra inom ringen istället för att utnyttja t.ex. Essingeleden, eftersom det kostar att åka ut från det område inom vilket man säger sig vilja minska trängseln och miljöbelastningen. Det är själv ringkanten som är beskattad.

Vissa anser att trängselskatter endast under speciella omständigheter leder till att de totala transporttiderna minskar. Det eftersom Stockholm inte har de förutsättningar som normalt krävs för att trängselskatter skall kunna fungera, bland annat tillgång på kringfartsleder. Simuleringar har också visat att de totala transporttiderna kommer att öka, om än omfördelas, med trängselskatter. Kostnaden för samhället på grund av otillräcklig vägkapacitet riskerar att öka, inte minska, med trängselskatter.

Många som lätt kan åka kollektivt till arbeten i centrum gör det redan och de som istället kör bil gör det delvis på grund av bostadsorten och den ökade tidsåtgången som kollektivt resande skulle medföra.