Slamflugor (Eristalis) är ett släkte i familjen blomflugor. Även släktet Eristalinus har det svenska namnet slamflugor. Larverna är ofta kända under namnet råttsvanslarver.

Kännetecken Slamflugorna i detta släkte är kraftigt byggda och mellan 8 och 16 millimeter långa. Många arter liknar honungsbi eller humlor. Grundfärgen är oftast svart med gulbruna inslag. Vissa arter har vingfläckar medan andra arter saknar dessa. Benen är oftast mörka och med varierande gula inslag som kan vara viktiga för artbestämningen.

Vissa arter i släktet är lätta att identifiera i fält, medan andra kräver mikroskopstudier av genitalierna för att säkert kunna identifieras.

Levnadssätt Slamflugorna trivs bäst i närheten av våtmarker, stränder och andra fuktiga områden.

Larver Larverna lever i små vattenpölar, gödselvatten och liknande där den filtrerar vattnet på multnande växtdelar och mikroorganismer. De har ett långt svansliknande andningsrör på upp till 15 centimeter (ibland flera gånger längre än själva kroppen), vilket de kan skjuta upp till ytan på det syrefattiga vattnet. De kallas därför ofta för råttsvanslarver.

När larverna ska förpuppa sig, kryper de upp på land. Då syns de ofta i våtrum, förstugor och källare i närheten av pölarna. De äggformade och gråbruna pupporna har en storlek på en dryg centimeter, och de behåller den långa "svansen".

Vuxna individer De vuxna flugorna, både hanar och honor, kan ses när de besöker blommor. Hanen hävdar revir i områden med mycket blommor.

Utbredning Det finns 91 kända arter av slamflugor av detta släkte i världen varav 38 har palearktisk utbredning. I Europa finns 20 arter varav 18 finns i Norden. Flera av arterna är mycket vanliga.

I kulturen Larver hos vissa arter av slamflugor kan leva i döda djurkroppar. Detta har lett till en gammal och väl spridd föreställning om att byn skulle kunna uppstå ur kadaver som ligger och ruttnar. Äldst tycks denna myt vara i Egypten, biet och tjuren båda är heliga djur.

I Bibeln beskrivs hur Simson efter att ha dödat ett lejon hittar både bin och honung i munnen på kadavret, och fenomenet finns även beskrivet i många antika texter inom grekisk och romersk litteratur. Myten fortsatt leva inom folktron på många håll, eftersom det först på 1880-talet uppdagades att det inte handlade om bin utan om slamflugor.

Systematik och namn Det finns 250 namn beskrivna i litteraturen, men många av dessa har visat sig vara färgvariationer av samma art. Man räknar således endast med 91 arter i världen. thumb|Lillslamfluga (E. arbustorum) thumb|Mörk slamfluga (E. intricaria) thumb|Hagslamfluga (E. horticola) thumb|Gulfotad slamfluga (E. pertinax)

Arter i Norden Samtliga kända arter i Norden räknas till undersläktet Eoseristalis, förutom storslamflugan som tillhör undersläktet Eristalis. Kustslamfluga E. abusiva Collin, 1931 Alpslamfluga E. alpina (Panzer, 1798) Strandslamfluga E. anthophorina (Fallén, 1817) Lillslamfluga E. arbustorum (Linné 1758) Myrslamfluga E. cryptarum (Fabricius, 1794) Skäggslamfluga E. fraterculus (Zetterstedt, 1838) Polarslamfluga E. gomonojunovae Violovitsh, 1977 Fjällslamfluga E. hirta Loew, 1866 Hagslamfluga E. horticola (De Geer, 1776) Mörk slamfluga E. intricaria (Linné 1758) Fältslamfluga E. nemorum (Linné, 1758) Praktslamfluga E. oestracea (Linné 1758) Gulfotad slamfluga E. pertinax (Scopoli, 1763) Vårslamfluga E. picea (Fallén, 1817) Sommarslamfluga E. pseudorupium Kanervo, 1938 Blank slamfluga E. rupium Fabricius, 1805 Vandrarslamfluga E. similis (Fallén, 1817) Storslamfluga E. tenax (Linné 1758)

Etymologi Namnet Eristalis har oklart ursprung. Det kan möjligen härledas från det grekiska ordet 'eristes' som betyder "bråkstake", vilket skulle kunna syfta på att hanen hävdar revir och attackerar de som kommer för nära.

Dottertaxa till slamflugor, i alfabetisk ordning

Eristalis abusiva Eristalis acutifacies Eristalis albibasis Eristalis alleni Eristalis alpina Eristalis angustimarginalis Eristalis anthophorina Eristalis apis Eristalis araschanica Eristalis arbustorum Eristalis argentata Eristalis basilaris Eristalis bellardii Eristalis bicornuta Eristalis bogotensis Eristalis brevifacies Eristalis brousii Eristalis calida Eristalis cerealis Eristalis cerealoides Eristalis chipsanii Eristalis cingulata Eristalis circe Eristalis convexifacies Eristalis corymbus Eristalis crassipes Eristalis croceimaculata Eristalis cryptarum Eristalis curvipes Eristalis deserta Eristalis dimidiata Eristalis dubia Eristalis fenestrata Eristalis flatiparamerus Eristalis flava Eristalis flavipes Eristalis fraterculus Eristalis fumigata Eristalis gatesi Eristalis gladiparamerus Eristalis gomojunovae Eristalis grisescens Eristalis himalayensis Eristalis hirta Eristalis horticola Eristalis hyaloptera Eristalis immaculatis Eristalis intricaria Eristalis intricarioides Eristalis japonica Eristalis javana Eristalis jugorum Eristalis kyokoae Eristalis lunata Eristalis marfax Eristalis marginata Eristalis meijerei Eristalis mohensis Eristalis murorum Eristalis nemorum Eristalis nigriceps Eristalis notata Eristalis obscura Eristalis oestracea Eristalis pacifica Eristalis pallidibasis Eristalis parens Eristalis persa Eristalis pertinax Eristalis picea Eristalis pigaliza Eristalis plumipes Eristalis proserpina Eristalis rabida Eristalis rossica Eristalis rubix Eristalis rupium Eristalis sacki Eristalis saltuum Eristalis saphirina Eristalis saxorum Eristalis senilis Eristalis similis Eristalis simplicipes Eristalis stackelbergi Eristalis stipator Eristalis suturalis Eristalis tammensis Eristalis tecta Eristalis tenax Eristalis tibetica Eristalis tomentosa Eristalis transcaucasica Eristalis transversa Eristalis trichopus Eristalis tricolor Eristalis tundrarum Eristalis violacea Eristalis vitripennis Eristalis zhengi

Källor Dyntaxa Eristalis

Externa länkar

Kategori:Blomflugor