Irland

Republiken Irland (; ) är en stat i Europa som upptar cirka fem sjättedelar av ön Irland, som delades 1921.Statutory Rules & Orders published by authority, 1921 (No. 533); Ytterligare källa för 3 maj 1921-datumet: Den delar sin enda landgräns med Nordirland, en del av Storbritannien, på den nordöstra delen av ön. Staten omges annars av Atlanten, med Keltiska sjön i söder, Sankt Georgskanalen i sydost och Irländska sjön i öster. På andra sidan Irländska sjön ligger Storbritannien.

År 1801 ingick kungarikena Irland och Storbritannien en realunion och bildade Förenade kungariket Storbritannien och Irland. Merparten av ön lämnade Storbritannien 1922 efter ett gerillakrig. Anglo-irländska avtalet avslutade detta krig och etablerade Irländska fristaten som en självstyrande dominion inom Brittiska samväldet. Nordirland valde att stanna kvar som en del av Storbritannien.

Den självständiga staten ökade suveräniteten genom Westminsterstatuten 1931 och abdikeringskrisen 1936.DW Hollis, 2001, The History of Ireland, Greenwood: ConnecticutMichael J. Kennedy, 2000, Division and consensus: the politics of cross-border relations in Ireland, 1925–1969, Institute of Public Administration: Dublin En ny konstitution infördes 1937 och förklarade det en suverän stat med namnet Ireland (Éire).Bill Kissane, 2007, Éamon de Valéra and the Survival of Democracy in Inter-War Ireland in Journal of Contemporary History, Vol. 42, Nr. 2, 213–226T Garvin, 1922: the birth of Irish democracy, Gill & Macmillan: Dublin, 2005John T. Koch, Celtic culture: a historical encyclopedia, ABC-CLIO: Santa Barbara, 2006 I Republic of Ireland Act utropades Irland till republik 1949 genom att de återstående plikterna mot monarkin avlägsnades. Irland utträdde därmed ur det brittiska samväldet.

Även om det rankas bland de rikaste länderna i världen idag mätt i BNP, var Irland ett av de fattigaste länderna i Europa medan det var en del av Storbritannien och i decennier efter självständigheten. Ekonomisk protektionism avvecklades i slutet av 1950-talet och Irland gick med i Europeiska ekonomiska gemenskapen 1973.

Ekonomisk liberalism från slutet av 1980-talet resulterade i en snabb ekonomisk expansion, framförallt från 1995 till 2007, då Irland blev känt som den keltiska tigern. En aldrig tidigare skådad finanskris i början av 2008 avslutade denna tid av snabb ekonomisk tillväxt."EU: Causes of Growth differentials in Europe", WAWFA think tank

Idag är Irland en konstitutionell republik som styrs som en parlamentarisk demokrati med en vald president som statschef. Det är ett "mycket högt utvecklat" land med världens åttonde högsta Human Development Index (2021). Landet är högt rankat för sin pressfrihet, ekonomiska frihet och demokratiska och politiska frihet. Irland är medlem i Europeiska unionen, Europarådet, Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, Världshandelsorganisationen och Förenta nationerna.

Historia

Under medeltiden utgjorde Irland en feodalt styrd stat med den engelske kungen som furste. Den irländska statsbildningen var trots detta skild från England och detta tillstånd kvarstod när Irland 1541 omvandlades till kungarike i personalunion med England.

Den 1 januari 1801 införlivades Kungariket Irland med Kungariket Storbritannien och bildade det Förenade kungariket Storbritannien och Irland (United Kingdom, UK). Irland kom därefter att utgöra en riksdel inom det förenade kungariket till dess att ett inbördeskrig 1919–1922 framtvingade en delning av nationen 1921 i två administrativa delar, en i norr och en i söder.

Den norra delen, ungefär motsvarande provinsen Ulster, fortsatte att utgöra en provins och en riksdel inom det förenade kungariket, medan den södra delen jämte en mindre del av Ulster förklarades vara en fristat inom det Brittiska imperiet. Den södra delen gick allt längre i sin frigörelse från den brittiska kronan, och 1949 förklarade man sig vara en självständig republik. Irland gick 1973 med i Europeiska ekonomiska gemenskapen, föregångaren till Europeiska unionen.

Finanskrisen 2008 slog hårt mot landet som tvingades till hårda besparingar. I mitten av 2010-talet hade den värsta krisen blåst över, men oron är stor för att Storbritanniens utträde ur EU kommer att slå hårt mot den irländska ekonomin och försvåra samarbetet kring Nordirland.

Geografi

Geografisk sammanställning Area: Högsta punkt: Lägsta punkt:

Topografi och hydrografi Irland är mycket bördigt. Dess högsta punkt är Carrantuohill som når 1 041 meter över havet, dess största sjö Lough Corrib och dess längsta flod Shannon.

Klimat Irlands klimat är milt och fuktigt (maritimt). Medeltemperaturen (dygnsmaximum) i Limerick ligger på plus 4–7 grader i januari och plus 14–16 (dygnsmaximum) i juli. Sommaren är den torraste årstiden och vintern den regnigaste, men det regnar regelbundet under årets alla månader.

Styre och politik Författning och styre Irland är en parlamentarisk republik med en president som statschef, som dock mest utför ceremoniella uppgifter, och en premiärminister vars roll benämns taoiseach. Presidenten är direktvald av folket och väljs på sju år och kan maximalt sitta två mandatperioder.

Administrativ indelning Grevskap

250px|Karta över Irland med numrerade grevskapRepubliken Irland Baile Átha Cliath Chill Mhantáin Loch Garman Ceatharlach Chill Dara Na Mí Lú Mhuineacháin an Chabháin an Longfoirt na hIarmhí Uíbh Fhailí Laois Chill Chainnigh Phort Láirge Chorcaí<li>Chiarraí <li>Luimnigh <li>Thiobraid Árann <li>An Chláir <li>Na Gaillimhe <li>Mhaigh Eo <li>Ros Comáin <li>Shligigh <li>Liatroim <li>Dhún na nGall

Nordirland Fhear Manach Thír Eoghain Dhoire Aontroma An Dún Ard Mhacha

Ulster Connacht Leinster Munster Fermanagh Mayo Longford Clare Tyrone Sligo Meath Tipperary Derry/Londonderry  Leitrim Louth Waterford Antrim Galway Westmeath  Kerry Down Roscommon  Kildare Limerick Armagh Dublin Cork Donegal Offaly Cavan Laois Monaghan Carlow Wicklow Kilkenny Wexford

Provinser

Ön (inklusive brittiska Nordirland) indelas i fyra provinser (Provinces): Uladh i norr, Chonnacht i väster, Laighean i öster och Mumhan i söder. Vidstående tabell visar grevskapens provinstillhörighet.

Politik År 1990 valdes för första gången en kvinna, Mary Robinson, till president. Hon efterträddes 1997 av Mary McAleese (iriska: Máire Mhic Ghiolla Íosa) som blev Irlands andra kvinnliga president. Sedan 2025 är Catherine Connolly Irlands president. Irlands parlament, benämnt Oireachtas, har två kammare: senaten eller överhuset, Seanad Eierann, och representanthuset eller underhuset, Dail Eireann. Sedan valet 2020 styrs Irland av en koalitionsregering bestående av Fine Gael, Fianna Fáil och Comhaontas Glas. Taoiseach är Leo Varadkar (Fine Gael) sedan 17 december 2022, då han tog över som regeringschef från koalitionspartnern Micheál Martin (Fianna Fáil) som istället blev tánaiste, vice regeringschef. Den högsta dömande makten i landet ligger hos Högsta domstolen.

miniatyr|Catherine Connolly, Irlands president.|vänster

Den ekonomiska krisen från 2008 slog hårt mot Irland som under flera år tvingades till stora besparingar inte minst inom välfärdssystemen. Även efter att ekonomin börjat växa på nytt lever fortfarande många vanliga irländare med krisens följder och misstron mot politiker är stark. Det var ett viktigt skäl till det starka uppsvinget för Sinn Féin i valet i februari 2020, då vänsterpartiet i stort sett blev jämnstarkt med de borgerliga partier Fine Gael och Fianna Fáil som dominerat politiken under många år. Först i slutet av juni blev en ny regeringskoalition klar, mellan de två ärkerivalerna Fine Gael och Fianna Fáil samt Gröna partiet. miniatyr|Slieve League, Donegal.

Försvar

miniatyr|stående|Irlands örlogsgös.|vänster

Den irländska försvarsmakten, Irish Defence Forces är en yrkesarmé. Irland har aldrig haft värnplikt. Den indelas i de stående förbanden, "Permanent Defence Force" (PDF), med ca 10 000 heltidsanställda soldater och reservförbanden, "Reserve Defence Force" (RDF), med ca 15 000 deltidsanställda soldater. PDF består av armén, marinen (Naval Service) och flygvapnet (Air Corps). RDF består av arméreserven och marinreserven.

Ekonomi och infrastruktur

Efter en svältkatastrof vid mitten av 1800-talet utvecklades Irland snabbt fram till första världskriget, om än från en ogynnsam utgångspunkt. Efter första världskriget försämrades tillväxten dels eftersom den viktigaste handelspartnern Storbritannien tyngdes av ekonomiska svårigheter, dels eftersom Irland inriktade sig på självförsörjning vilket inte var lyckosamt. Brytningen kom under 1980-talet då landet lade om sin politik till att uppmuntra utländska investeringar genom avregleringar och strategiska skattesänkningar.

Den irländska ekonomin har under senare år förändrats från att vara jordbruksbaserad till en beroende av handel, industri och investeringar. Den ekonomiska tillväxten på Irland var i genomsnitt 10 procent åren 1995–2000 (vilket är exceptionellt högt) och 7 procent mellan 2001 och 2004. Industri, vilket svarar för 46 procent av bruttonationalprodukt (BNP), ungefär 80 procent av exporter och 29 procent av arbetskraften har nu tagit platsen som landets ledande ekonomiska sektor.

En stor del av den irländska ekonomiska policyn sedan 1987 har varit vad man kallat socialt partnerskap vilket är en serie frivilliga löneavtal mellan staten, arbetsgivarna och facken. Dessa beskriver ofta löneökningarna för den närmsta treårsperioden.

Irland gick med i Eurosamarbetet från starten i januari 1999 (och lämnade därmed bakom sig det irländska pundet) tillsammans med 11 andra EU-nationer. Perioden mellan 1995 och 2000 med hög ekonomisk tillväxt fick många att kalla landet för den Keltiska tigern. Ekonomin kände av den ekonomiska nedgången under 2001, särskilt den högteknologiska exportsektorn – tillväxten inom det området blev nästan halverad. Tillväxten av BNP fortsatte att vara relativt robust, mellan 2001 och 2002 steg den med 6 procent, 2004 med 4 procent och under 2005 med 4,7 procent.

Med hög tillväxt kom även höga nivåer av inflation, främst i huvudstaden. Priserna i Dublin, med nära 30 procent av landets invånare, är märkbart högre än på andra ställen i landet,Consumer Prices Bi-annual Average Price Analysis Dublin and Outside Dublin: 1 May 2006 särskilt inom bostadssektorn.

Att mäta Irlands inkomstnivåer per capita är en komplicerad uppgift. Landet har näst högst BNP per capita i världen ($43 600, 2006), efter Luxemburg och det åttonde högsta HDI-värdet (2015). Problemet med BNP per capita, särskilt i Irlands fall, är att en stor del av inkomsterna tillhör stora multinationella företag som är baserade utanför landet. Istället kan man använda bruttonationalinkomst per person som beräknar in dessa fakta. Landet kom då på sjunde plats i världen 2005.

Trots det ekonomiska välståndet och den fina statistiken finns det till viss del en ekonomisk obalans. Byggsektorn, som har en cyklisk natur, bidrar nu till en stor del av Irlands BNP. Nyligen belyste en nedgång i bostadsmarknaden hur stor faktor denna sektor faktiskt är och detta är nu ett hot mot den ekonomiska tillväxten.House slowdown sharper than expected Flera år av obalanserad ekonomisk tillväxt har även lett till en stor obalans mellan olika delar av befolkningen. Undersökningar visar att 6,8 procent av Irlands befolkning lever i en oföränderlig fattigdom.EU Survey on Income and Living Conditions (EU-SILC)

Irlands största vadslagningsföretag Boylesports grundades 1989 av John Boyle. Landets största fackliga centralorganisation är Irish Congress of Trade Unions.

På 1900-talet gick Irland från att vara ett jordbruksland till att moderniseras, och en högteknologisk industri utvecklades. Under 1990-talet kallades Irland den Keltiska tigern eftersom tillväxten var exceptionellt hög. Mellan 1994 och 2001 hade Irland en genomsnittlig tillväxt på nästan 10 procent.