miniatyr|höger|250px|Ett parti schack med tävlingsklocka i en allmän park i Kiev. Schackregler, eller schacklagar, är regler för hur spelet schack spelas.
Schack spelas på ett kvadratiskt bräde som består av 8x8 rutor som är omväxlande ljusa och mörka.FIDE:s Schackregler 1997 Det spelas mellan två deltagare,Schackspelande datorer - Hur fungerar de? , sida 4 där den ena spelar med vita pjäser, och den andra med svarta. Det är alltid vit som gör första draget, sedan turas spelarna om att flytta varsin pjäs. Spelet går ut på att sätta motståndarens kung schackmatt. Det innebär att man hotar motståndarens kung samtidigt som denne inte kan undkomma hotet på något sätt. Den spelare som lyckas sätta sin motståndare schackmatt har vunnit. Ett spel från första draget fram till att någon vinner, eller det blir oavgjort, kallas ett parti.
Utrustning
miniatyr|250px|De olika pjäserna i schack. Från vänster: bonde, torn, springare, löpare, dam och kung. För att spela schack behöver man schackpjäser och ett schackbräde. Brädet ska vara indelat i 64 alternerande ljusa och mörka fält. Vardera spelare börjar med 16 pjäser som är vita respektive svarta.FIDE:s schackregler gällande från den 1 juli 2009 , Sveriges Schackförbund, sida 2, läst 2010-09-07 Särskilt i tävlingar används även en tävlingsklocka för att begränsa betänketiden, samt partiprotokoll åt vardera spelare för att kunna studera och utvärdera partiet senare.
Utgångsställning
Båda spelarna har från början en uppsättning pjäser bestående av följande:CHESS & GAMES INSTRUKTIONSMANUAL, sida 7 Pjäs Kung Dam Torn Löpare Springare Bonde Antal 1 1 2 2 2 8 Symboler 25px25px 25px25px 25px25px 25px25px 25px25px 25px25px
Pjäserna placeras enligt diagrammet Utgångsställningen i schack. En tumregel när man ska sätta upp pjäserna är att den vita damen ska stå på ett ljust fält på d-linjen. Observera att damerna står på samma linje och kungarna på samma så att brädet får en damflygel och en kungsflygel.
Identifiering av fält
höger|miniatyr|250px|Diagrammet visar hur fälten namnges enligt algebraisk notation.
Varje fält på ett schackbräde betecknas med en unik kod bestående av en liten bokstav och en siffra. Linjerna namnges med bokstäverna a till h från brädets damflygel. Raderna numreras från 1 till 8, från vits sida av brädet. Den vita kungen börjar till exempel på fält e1. Den svarta springaren på fält b8 kan flyttas till a6 eller c6. Brädet ska vara vänt så att vardera spelare har ett ljust fält längst ner till höger (h1 respektive a8).
Pjäsernas rörelse En pjäs, med undantag för springaren, kan bara röra sig över fält som det inte står en annan pjäs på. Man kan inte heller ställa en pjäs på ett fält där det redan står en av samma färg. Däremot kan man ställa pjäsen på ett fält där det står en pjäs av motsatt färg. Det innebär att man slår den pjäsen som då tas av brädet. Varje pjäs följer ett särskilt rörelsemönster. För bönder gäller särskilda regler vid slag.
Bonde
Bonden flyttas vid första draget ett eller två fält framåt och därefter ett fält i taget. Bonden kan inte slå motståndarens pjäser med dessa framåtriktade förflyttningar. Däremot kan bonden slå pjäser som står diagonalt framför den, varvid den hamnar på detta fält. Se även specialdragen en passant och promovering.
Springare
Springaren flyttas två fält framåt och ett fält åt sidan, i formen av ett L, i alla riktningar. Springaren är den enda pjäsen som kan hoppa över andra pjäser. När en springare schackar motståndarens kung kan denne därför inte ställa någon pjäs mellan springaren och sin kung. Antingen måste springaren slås eller så måste kungen flyttas. Springaren är också, tack vare sitt unika rörelsemönster, den enda pjäsen i spelet som kan hota motståndarens dam utan att själv kunna bli slagen av denna i nästa drag. Detta gör att springaren är den pjäs som lyckas bäst med gaffeldrag, som exempelvis både hotar motståndarens dam och kung. Då måste motståndaren flytta sin kung och lämna damen på samma fält, som springaren sedan kan slå i nästa drag.
Löpare
Löparen flyttas diagonalt. Vardera spelare har vid början av partiet en vitfältslöpare som endast kan röra sig på ljusa fält och en svartfältslöpare som endast kan röra sig på mörka fält. Löparna och springarna kallas tillsammans för de lätta pjäserna.
Torn
Tornet flyttas i raka led lodrätt eller vågrätt. Tornen och damen kallas tillsammans för de tunga pjäserna. Se även specialdraget rockad.
Dam
Damen flyttas i både diagonal, lodrät och vågrät riktning. De många förflyttningsmöjligheterna gör att många anser damen vara den värdefullaste pjäsen.
Kung
Kungen flyttas ett fält i taget i alla riktningar. Specialdraget rockad är ett undantag.
När en pjäs hotar att slå motståndarens kung i nästa drag står kungen i schack. När kungen står i schack måste spelaren göra ett drag som hindrar schacken, antingen genom att flytta kungen, slå den hotande pjäsen, eller ställa en annan pjäs emellan. Det är inte tillåtet att göra ett drag som sätter ens egen kung i schack. I snabbpartier kan dock andra regler gälla. Då kan man exempelvis förlora spelet om man inte märker att man står i schack och i stället gör ett drag som inte räddar kungen.
Det är kutym när man schackar motståndaren att man utropar schack, men detta förekommer sällan i tävlingspartier.
Vinst miniatyr|höger|250px|Vits kung är schackmatt. En spelare kan vinna ett parti på tre sätt: schackmatt, uppgivelse och flaggfall. I tävlingar kan ett parti även vinnas om motståndaren blir diskvalificerad på grund av till exempel feldrag.
Schackmatt En spelare vars kung står i schack och inte kan undkomma att bli slagen i nästa drag förlorar partiet, och motståndaren vinner. Segraren brukar då säga schackmatt för att kungöra sin vinst, men detta förekommer sällan i tävlingar. Den segrande spelaren slår aldrig kungen utan partiet avslutas i och med att den förlorande spelaren inte kan göra något lagligt drag.
Uppgivelse En spelare kan även vinna genom att motståndaren när som helst under partiet ger upp frivilligt. Den som befinner sig i ett hopplöst underläge, gör en blunder, eller ser att schackmatt är oundvikligt under kommande drag kan därför erkänna sig besegrad och ge vinsten till sin motståndare.
Flaggfall Om man spelar med klocka vinner en spelare även partiet om motståndarens tid går ut. För att vinna på tid krävs innehav av mattsättande pjäser, annars förklaras partiet remi. Att tiden går ut kallas för flaggfall. Se tävlingsklocka.
Remi Remi är när ett parti slutar oavgjort. Det finns flera situationer som resulterar i att ett parti slutar remi.
Ställningsupprepning
Den spelare som har draget kan kräva remi om exakt samma ställning upprepas tre gånger under samma parti (det ska även vara samma spelare vid draget varje gång ställningen upprepas). Vanligtvis sker detta när en spelare kan utföra evig schackning.Sax vs Seirawan, Bryssel 1988, ChessGames.com I tävlingar, om samma ställning har upprepats fem gånger kan en domare förklara partiet remi utan att någon av spelarna begär det.
50-dragsregeln 50-dragsregeln innebär att den spelare som har draget kan kräva remi om det gått femtio heldrag utan att en bonde flyttats eller pjäs slagits. Detta beror på att det är mycket osannolikt att framsteg görs i en sådan situation. Se promovering.
Regeln tillämpas vanligtvis sent i slutspelet. 1996 spelade stormästarna Peter Leko och Larry Christiansen ett parti som förklarades remi genom denna regel.Leko vs Christiansen, Yerevan 1996, ChessGames.com
I tävlingar, om det har gått 75 drag utan framsteg kan en domare förklara partiet remi utan att någon av spelarna begär det.
Inga mattsättande pjäser
En spelare behöver mattsättande pjäser för att sätta motståndarens kung schackmatt. Om ingen spelare har mattsättande pjäser är partiet remi.FIDE:s schackregler gällande från den 1 juli 2005 , Sveriges Schackförbund, sida 2, läst 2010-03-24
Mattsättande pjäser är en relativ term som beror på den aktuella positionen. Brist på mattsättande pjäser innebär att det inte finns någon dragsekvens som kan leda till schackmatt. I de flesta positioner är termen entydig, särskilt när någon av spelarna har en ensam kung. Vanligen behövs en dam; ett torn; två löpare; en löpare och en springare; eller en bonde (som kan promoveras) för att göra schackmatt.
Schackmatt kan emellertid uppstå utan dessa pjäser om en av spelarna gör misstag (se diagram). Slutspel med två springare tillhör de tveksammare fallen där den aktuella uppsättningen av pjäser avgör huruvida vinst är möjlig inom femtio drag.
Patt
Patt är en situation där en spelare befinner sig i ett läge där han/hon inte kan göra ett tillåtet drag men inte står i schack. Partiet slutar då remi.
Pattsituationer förekommer ofta i slutspelet där den ena spelaren endast har kvar sin kung på brädet.
Överenskommelse
Ett parti kan sluta remi om båda spelarna kommer överens om det. I internationella turneringar kan remi erbjudas genom att visa ett divisions- eller korstecken med händerna.
Remi kan erbjudas när som helst under partiet, men brukligt är att man först gör ett drag och trycker på klockan. Erbjuder ena spelaren remi och den andra accepterar anbudet blir partiet remi. Om remianbudet avböjs fortsätter partiet som vanligt. Om en spelare erbjuder remi utan att ha gjort ett drag först kan motståndaren begära att spelaren gör ett drag innan han/hon svarar.
Det är vanligt att spelare kommer överens om remi när en ställning är så pass jämn att det är osannolikt att någon kommer att vinna. Det är tillåtet att erbjuda remi flera gånger under partiets gång, men missbruk av detta är inte tillåtet om det uppfattas som störande. Se etikett och ordning.
Enligt världsschackförbundet FIDE:s turneringsregler för schack måste båda spelarna anteckna varje remierbjudande på sitt partiprotokoll.FIDE:s schackregler gällande från den 1 juli 2009 , Sveriges Schackförbund, sida 9, läst 2010-03-24 I tävlingar kan särskilda regler förekomma, till exempel att spelarna inte får erbjuda remi de första 30 dragen.
Specialdrag Schack har tre specialdrag:
Rockad
Rockad är ett drag som innebär att kungen flyttas två steg mot det rockerande tornet (till c om damtornet används eller till g om kungstornet används), därefter flyttas tornet till det fält bredvid kungen som ligger närmast mitten (från a till d för damtornet samt från h till f för kungstornet). Det finns dock några förutsättningar för att en spelare ska kunna göra rockad:
Varken kungen eller det rockerande tornet har flyttats tidigare under partiet Ingen pjäs befinner sig mellan kungen och det rockerande tornet Kungen flyttas inte över eller till ett hotat fält Kungen står inte i schack.
Rockad på kungsflygeln kallas kort rockad då kungstornet ligger ett fält närmare kungen än damtornet. Rockad på damflygeln kallas lång rockad.
Observera att man måste börja med att flytta kungen för att få genomföra rockad. Detta är för att utan tvekan visa att man har för avsikt att göra rockad och inte enbart flytta på tornet. Särskilt i tävlingar, om spelaren av misstag vidrör tornet först får inte rockad genomföras med det tornet.
En passant
miniatyr|250px|En passant.
När en bonde flyttas två steg framåt kan motståndaren i nästa drag slå den "i förbigående" som om den endast flyttades ett steg framåt. Detta kan dock bara göras draget direkt efter bonden flyttats och kan endast genomföras av en annan bonde. Detta drag kallas att man slår bonden en passant.
Promovering
När en bonde har flyttat sig till sista raden på motståndarens sida får spelaren välja om den ska förvandlas till en dam, ett torn, en springare eller en löpare. Man kan inte välja att förbli en bonde. Denna förvandling kallas för promovering.
Specialregler vid tävlingar