mini|Skog i Grimsta naturreservat, Stockholm Skogen i Sverige anses som de flesta andra vara skiktad, det vill säga uppbyggd av olika höjdlager. Längst ner, strax ovan förnan, finns bottenskiktet, som innehåller mossor, lavar och svampar. Ovanför bottenskiktet ligger fältsiktet som innehåller ormbunksväxter, örter och gräs. I vissa fall finns ytterligare två lager. Buskskiktet är växter som är lägre än fem meter, medan det översta trädskiktet utgörs av de träd som är högre än fem meter.
Utbredning och utveckling Typen av skog varierar. I söder är lövskog relativt sett vanligare, medan mellersta och norra Sverige helt domineras av barrskog bestående av gran- och tallbestånd. Skogsmarkens produktionsförmåga, dess bonitet, är mycket avhängig klimatet, och avtar ju längre norrut man kommer i Sverige. I fjällen ovanför trädgränsen växer inga träd och landskapet är av typen fältskikt.
Andelen naturskog i Sverige har sjunkit under de senaste decennierna. 2021 bestod den svenska skogen av cirka 85 procent kulturskog och knappt 15 procent naturskog.
Stadigt i takt med Sveriges utbyggnad av vägnätet under 1900-talet har skogsområden som tidigare låtits stå orörda blivit lättåtkomligare. Det har lett till att det idag kvarstår bara en ytterst liten andel skog i Sverige som skonats från all mänsklig påverkan, så kallad urskog. Däremot finns områden som till del liknar urskog, exempelvis Fiby urskog och Lunsen i Uppland. I Sverige nuförtiden finns det bara fyra skogsområden i Sverige med en mil väglöst land åt alla håll: nationalparken Muddus, och naturreservaten Kaitum, Sjaunja och Pärlälven.
I Sverige bedrivs sedan sekelskiftet år 1900 ett planlagt skogsbruk som syftar till att försörja skogsindustrin med högkvalitativ råvara samtidigt som skogens långsiktiga återväxt inte äventyras. Inom skogsbruket skiljer man på produktiv skogsmark respektive impediment. Med produktiv skogsmark avses skogsområden som i genomsnitt kan antas producera mer än en skogskubikmeter per hektar och år. Vanliga typer av impediment är myrmark, kraftledningsgator och särskilt bergiga partier.
I Sverige fanns det 2020 cirka 27,9 miljoner hektar skogsmark, varav 23,4 miljoner hektar produktiv skogsmark och 4,4 miljoner hektar som definierats som improduktiv. Samma år utgjordes 68 procent av Sveriges landareal av skogsmark. Privata ägare äger drygt halva arealen, medan skogsindustrin och allmänna ägare som Sveaskog, Statens Fastighetsverk, stift inom Svenska kyrkan och kommuner äger den andra halvan.
På senare tid har vetskapen om, och betydelsen av, tätortsnära skog ökat. Med tätortsnära skog menas skog som finns inom nära avstånd, 0,5–1 km från bebyggelsen. I den tätortsnära skogen bedrivs den huvudsakliga rekreationen, och den har därför stor betydelse för människors hälsa och välbefinnande. Sveriges landareal40,9 milj. ha (2020) Produktiv skogsmarksareal 23,4 milj. ha (2020) Skogsimpediment 4,4 milj. ha (2020) Urskogca 85 000 ha Ädellövskogca 150 000 ha Tätortsnära skogarca 300 000 ha Kustnära skogarca 450 000 ha Virkesförråd2 666 milj. m³sk Årlig tillväxtca 96,2 milj. m³sk Årlig avverkningca 70 milj. m³skGenomsnittlig volym av slutavverkningsträdfrån 0,20 m³sk i norra Sverige till 0,40 i de södra delarna av landet Genomsnittlig volym vid slutavverkningar203 m³sk/ha
Skogstyper I Sverige förekommer bland annat följande typer av skog, indelade efter växtlighetstyp och växtplats: Västlig taiga Tallskog Blandskog Trivialskog Boreonemoral ädellövsskog Primärskog i landhöjningskust Fjällbjörkskog Örtrik granskog Barrskog på rullstensås Skog på betesmark Lövsumpskog Bokskog Ekskog Ek-avenboksskog Lind-lönnskog i ravin och sluttning Myrskog Alluvial lövskog Ek-alm-askblandskog längs vattendrag Ängsgranskog
Se även Skogsregale Kronopark Skogsnäringen i Sverige
Referenser
Externa länkar
Kategori:Skogsbruk i Sverige