__NOTOC__
miniatyr|Sigill tillhörande provisorn Jöns Johansson vid S:t Johanneskyrkan, 6 oktober 1526Sigill på ett pergamentsbrev som förvaras i Riksarkivet
Johanniterorden var verksam i Stockholm sedan början av 1330-talet,Stockholms gatunamn, sida 401334 enligt en uppgift med koppling till Johanniterklostret i Eskilstuna.Friman & Söderström (2008), sida 24 Verksamheten upphörde efter Gustav Vasas reduktion 1527.
Eskilstunabröderna, som de också kallades i Sverige, ägnade sig i hög grad åt att i kristen anda härbärgera resande och att vårda åldringar och sjuka, även spetälska.Ahnlund (1961), sida 40
Historik Den 25 november 1334 skänkte Magnus Eriksson en fastighet till Johanniterklostret i Eskilstuna. Fastigheten, som var belägen på Helgeandsholmen väster om Helgeandshuset, beskrivs som bestående av både sten- och trähus samt tillhörande tomt.Utdrag ur De Brun, Frans, Holmiana et alia ; 1. - 1922. - S. 112-117 Området på Helgeandsholmen kallades Munkagården,Ahnlund (1961), sida 40 som var bland annat ett gästhus för resande.
Johanniterorden var en av Sveriges rikaste jord- och fastighetsägare.Ahnlund (1961), sida 40 Förutom fastigheten på Helgeandsholmen ägde Eskilstunaklostret även tomter på bland annat Norrmalm och Södermalm samt ett hus i S:t Nikolai församling och i S:t Johannes församling. Utanför Stockholm ägde klostret omfattande jordegendomar i bygden kring Eskilstuna och fastigheter i städer runt Mälaren.Ahnlund (1961), sida 40
Munkagården på Helgeandsholmen var för staden av strategisk betydelse, just här ville man utöka befästningsanläggningen. Efter mångåriga förhandlingar kom staden och orden överens 1490. Den tomt som erbjöds som kompensation låg på sydvästra Stadsholmen ungefär i dagens kvarteret Cerberus (vid Kornhamnstorg). Stadens erbjudande accepterades inte, enligt historikern Henrik Ahnlund ansåg Eskilstunabröderna antagligen att tomten låg illa till för ett gästhus.Ahnlund (1961), sida 41
Genom medverkan av Sten Sture den äldre år 1490 fick Klostret i Eskilstuna byta till sig en annan, bättre belägen tomt. Den låg i nära anslutning till Kogghamn i dagens kvarteret Glaucus. Närheten till Kogghamnen, som var dåtidens utrikeshamn, var mycket lämplig för brödernas verksamhet. År 1499 anger tänkeboken Johanniterorden som ägare av den nya tomten. Efter några år började man uppföra Johanniternas nya klosterkyrka. Den 14 augusti 1514 invigdes klosterkyrkan S:t Johanneskyrkan av biskop Otto Svinhufvud från Västerås.
År 1516 slöts ett ömsesidigt avtal med staden att respektera 1490 års överenskommelse. Vid denna sammankomst var både priorn i Eskilstuna Hans Kantui (eller Cantui) och provisorn i Stockholm Larens Erici närvarande.Ahnlund (1961), sida 45 Redan 11 år senare övertogs kyrkan och tomten av staten i samband med Gustav Vasas reduktion. Samtidigt upphörde Johanniterbrödernas verksamhet både i Stockholm och Eskilstuna. Johannesordens kyrka i Stockholm revs omkring år 1534, teglet återanvändes i fästningsbyggen.
Se även Sankt Johanneskyrkan, Stockholm Malteserorden, under medeltiden benämnt Johanniterorden, med dess Suveräna Militära Hospitaliära Orden av Sankt Johannes av Jerusalem av Rhodos och av Malta - Skandinaviska associationen Johanniterorden i Sverige (evangelisk gren), med säte vid Riddarhuspalatset i Stockholm
Referenser Noter
Källor
Kategori:Tidigare kloster i Sverige Kategori:Kloster i Stockholm Kategori:Historiska verksamheter i Gamla stan Kategori:Johanniterorden i Sverige Kategori:Johanniterkloster i Sverige