Bergmästardöme eller bergsstat, var i Sverige förr en region som en bergmästare hade tillsyn över, och var en enhet inom den jurisdiktion där bergsrätten gällde. I bergmästardömen ingick bergslag och övrig verksamhet där bergsbruk bedrevs. Som mest fanns tolv bergmästardömen. De första bergmästaredömena bildades 1630 och de upplöstes 1857 när Bergskollegiet lades ner.
Bergsbruket i Sverige organiserades sedan 1600-talet av Bergskollegium, en statlig myndighet som leddes av en president. För tillsyn och kontroll över bergsbruket ute i landet indelades Sverige i tolv bergmästardömen, även kallade bergsstater, och till varje sådan tillsattes en bergmästare att utföra tillsynen över bergsmännen i sitt bergmästaredöme. Eftersom bergmästarsysslan var ett statligt ämbete var bergmästarna som regel adliga. Bergmästardömet var en juridisk enhet, där bergslagen tillämpades under bergmästaren i bergstingsrätten. Bergmästardömena upphörde 1857, och omorganiserades då i distrikt som saknade egen jurisdiktion. Distrikten har genom centralisering blivit allt större för att slutligen bli bara ett, Bergsstaten.
Ett bergmästardöme kunde bestå av ett eller flera bergslag eller inget. Bergmästardömena var i sin tur indelade i ett eller flera bergsfögderier (ledda av bergsfogden).
Första bergmästardömet Första bergmästardömet var Sala silverbergslag, som bildades redan 1630. Förste bergmästaren var Georg Grissbach. Från 1772 kallades bergmästaren i detta bergmästardöme bergshauptman. Första bergmästardömet bytte 1855 namn till Sala Bergslag.
Bergmästare
1630–1651: Georg Grissbach 1651–1657: Christer Lilliecrona 1658: Jonas Drefling 1659–1672: Johan Silfverström 1672–1674: Johan Funck 1674–1688: Johan Persson 1699–1710: Gustaf Funck 1711–1718: Hans Ranie 1719–1722: Daniel Svedberg 1722–1734: Henrik Schnack 1734–1761: Daniel Bergenstierna 1761–1772: Anders Robert Bellander 1772–1777: Bernhard Berndtson
Bergshauptmän
1777–1788: Bernhard Berndtson 1788–1817: Per Staaff 1817–1855: Jakob Henrik af Forselles 1855–1881: Per Niklas Sevén
Andra bergmästardömet Andra bergmästardömet var Stora Kopparbergs bergslag, bildat 1637 med Peder Hansson Bergman som bergmästare. Bergmästaren kallades från 1758 bergshauptman. 1862 uppgick andra bergmästardömet i fjärde distriktet, Falun.
Bergmästare
1637–1641: Peder Hansson Bergman 1641–1644: Gerdt Lohrman 1644–1668: Hans Philip Lybecker 1668–1674: Olof Larsson 1674–1676: Daniel Dreffling 1676–1691: Eric Ersson Häll 1691–1714: Harald Lybecker 1714–1730: Anders Swab 1730–1758: Samuel Troili 1758–1762: Per Hedenbladh
Bergshauptmän
1762–1788: Per Hedenbladh 1788–1794: Bernhard Berndtson 1794–1834: Anders Pihl 1835–1851: Gustaf Tham 1852–1869: Erik Bergman
Tredje bergmästardömet Tredje bergmästardömet var Nya Kopparberg och Hällefors silververk, Grythytte och Hjulsjö bergslager och bildades 1637 med Harald Olsson som bergmästare. 1845 överfördes Lindes bergslag till mästardömet. Några år senare, 1856, bytte bergmästardömet namn till Femte distriktet, och 1875 till Fjärde eller Mellersta distriktet.
Bergmästare
1637–1650: Harald Olsson 1650–1656: Hans Philip Lybecker den äldre 1656–1662: Gerdt Pohlman 1663–1672: Otto Lybecker 1673–1678: Jonas Schnack 1680–1688: Bastian Geijer 1688–1691: Erik Odelstierna 1691–1719: Daniel Svedberg 1719–1737: Hans Filip Lybecker 1737–1758: Detlof Heijkensköld 1759–1760: Lars Harmens 1761–1793: Erik Odelstierna 1793–1802: Erik Tunelius 1803–1821: Elias Noræus 1821–1835: Gustaf Nauclér 1836–1849: Bengt Gustaf Bredberg 1849–1855: Adolf Fredrik Baer
Fjärde bergmästardömet Fjärde bergmästardömet utgjordes av Öster- och västerbergslagen med Dalarna och Västmanland, och bildades 1630. Området har sedan genom bergmästarens succession övergått till Bergsstaten, och fortlever således med alla andra bergmästardömen inlemmade i denna.
Bergmästare
1669–1675: Albrecht Behm 1675–1691: Peter Schönström 1691–1695: Erik Odelstierna 1695–1700: Henrik Scheffer 1700–1713: Adam Leijel 1713–1722: Lars Benzelstierna 1722–1730: Göran Vallerius 1730–1758: Erik Bergenskjöld 1758–1765: Axel Fredrik Cronstedt 1766–1779: Magnus Bjuggren 1780–1791: Johan Gustaf Edelfelt 1791–1808: Adolph von Engeström 1808–1810: Benjamin Sandels 1810–1839: Abraham Hülphers 1840–1858: Olof Gustaf Öngren
Femte bergmästardömet Femte bergmästardömet utgjordes av Nora och Linde bergslager jämte Närke och Västergötland. Bergmästaredömet bildades 1637, och förste bergmästare var Sten Andersson. Bergmästardömet övergick i distrikt, där det sedan mitten av 1800-talet varit flera omorganisationer och namnbyten. Efter 1974 har regionen kommit att kallas Södra distriktet, Falun.
Bergmästare
1637–1665: Sten Andersson 1665–1675: Knut Larsson 1675–1695: Erik Sneckenberg 1695–1699: Johan Ahlman 1699–1712: Jakob Åkerhielm 1712–1722: Erik Stockenström 1722: Hans Filip Lybecker 1722–1739: Peter Jakob Christiernin 1749–1758: Anders Olofsson Thunberg 1759–1766: Carl Bulich 1766–1791: Erik Bergenskjöld 1791–1841: Samuel Troilius 1841–1874: Carl Oskar Troilius 1863–1874: Christian Gustaf Barthelsson
Sjätte bergmästardömet Sjätte bergmästardömet utgjordes av Värmland (inklusive Filipstads bergslag och Karlskoga bergslag) jämte Dalsland och Bohuslän, men ingick till en början i femte bergmästardömet, varför dess förste bergmästare var Sten Andersson som ovan. 1656 fick bergmästardömet en egen bergmästare, Erik Johansson. 1856 övergick det i Sjunde distriktet och bytte sedan namn medan det uppgick i allt större enheter.
Bergmästare
1637–1656: Sten Andersson 1656–1671: Erik Johansson 1671–1678: Anders Kentzel 1678–1683: Jonas Schnack 1685–1691: Johan Ceder 1691–1694: Henrik Scheffer 1694–1695: Sven Fagg 1695–1714: Johan Kiällman 1714–1718: Gustaf Norn 1719–1721: Per Barck 1721–1744: Natanael Ekman 1744–1764: Anders Stockenström den äldre 1764–1785: Carl Leijel 1785–1814: Gustaf Aron Lindbom 1815–1834: Christian Niklas Arfwidsson 1835–1863: Frans Adolf von Schéele
Sjunde bergmästardömet Sjunde bergmästardömet bestod av Uppland med Roslagen samt Västernorrlands län med Gästrikland, Hälsingland, Medelpad och Ångermanland, och bildades 1637 med Christoffer Geijer som förste bergmästare. 1748 avskildes Västernorrlands län (landskapen Jämtland, Härjedalen, Medelpad och Ångermanland), och från 1850-talet övergick organisationen i större distrikt.
Bergmästare
1637–1643: Christoffer Geijer 1643–1653: Hans Steffens 1653–1661: Olof Larsson 1661–1664: Claes Anckarström 1664–1672: Johan Funck 1672–1675: Claes Anckarström 1675–1685: Erik Ehrencrona 1685–1691: Erik Simonsson (Simzon) 1691–1714: David Leijel 1714–1722: Göran Vallerius 1722–1723: Johan Berglind 1723–1740: Torbern Bellander 1740–1747: Jakob Fischer 1747–1757: Erland Fredrik Hjärne 1758–1782: Johan Urlander 1782–1790: Adolph von Engeström 1791–1794: Johan Erik Thunberg 1794–1824: Per Niklas Uhr 1824–1826: Johan Jakob Wasell 1827–1835: Gustaf Sebastian Tham 1835–1840: Olof Gustaf Öngren 1840–1851: Lars Zachrisson 1852–1869: Carl Erik Lychnell
Åttonde bergmästardömet Åttonde bergmästardömet som utgjordes av Södermanland och Östergötland jämte Kalmar och Jönköpings län ingick till 1643 i föregående under Christoffer Geijer och bröts sedan ut under Geijer. Det uppgick under 1850-talet i större distrikt.
Bergmästare
1637–1656: Christoffer Geijer 1656–1684: Jonas Drefling 1684–1687: Mårten Schnack 1687–1705: Knut Drefling 1705–1738: Gustaf Danckwardt 1738–1747: Erik von Stockenström 1747–1752: Ludvig Medéen 1752–1779: Alexander Funck 1779–1805: Johan Engelbert Hallencreutz 1805–1826: Johan Tobias Geisler 1826–1852: Anders Ludvig Palm 1852–1869: Erik Tobias Geisler
Tredje bergsfögderiet Tredje bergsfögderiet bestod av Tjusts bergslag (Kalmar län).
1659–1672: Henrik Prytz 1672–1688: Måns Mattsson Brund 1688–1736: Anders Törnberg 1737–1765: Olof Törnberg 1765–1805: Per Jonas Fridell 1805–1815: Per Ståhl 1816–1846: Johan Jakob Palm 1847–1854: Claes Johan Wahlberg
Fjärde bergsfögderiet Fjärde bergsfögderiet bestod av Tabergs bergslag.
1638–1641: Peder Jonsson 1641–1649: Sven Björnsson Skarp 1649–1657: Bengt Jakobsson Örneberg 1658–1687: Sven Björnsson Skarp 1687–1703: Lars Palander 1704–1732: Gustaf Mobeck 1733–1753: Abraham Falck 1754–1794: Gustaf Abraham Falck 1794–1822: Carl Magnus Sjögren 1823–1856: Johan Fredrik Bratt
Nionde bergmästardömet Nionde bergmästardömet av Skåne och Kronobergs län bildades 1660 med en inspektor, Casper Schmidt. Först 1694 tillsattes bergmästare i stället. Den förste var Jonas Schnack.
Bergmästare
1694–1702: Jonas Schnack 1702–1709: Tomas Cletzer 1709–1724: Edmund Gripenhielm 1724–1736: Gustaf Lemoine 1736–1741: Anton von Svab 1742–1763: Erik Benzelstierna 1764–1781: Anders Törnebladh 1781–1807: Anders Albrekt Lundström 1807–1810: Abraham Hülphers 1810–1812: Benjamin Sandels 1812–1842: Lars Gustaf Jacobsson 1842–1855: Hans Axel Wedholm 1855–1881: Gustaf Fredrik af Ekenstam
Tionde bergmästardömet Tionde bergmästardömet bestod av Västerbotten med lappmarkerna. Västerbotten innefattade denna tid även Norrbotten. Bergmästardömet bildades 1637 med Hans Filip Lybecker d.ä. som förste bergmästare.
Bergmästare
1637–1644: Hans Philip Lybecker 1648–1663: Isak Tiock 1663–1674: Daniel Dreffling 1674–1685: Johan Ceder 1685–1691: Sven Fagg 1691–1722: Barthold Sadelin 1724–1740: Seger Svanberg 1740–1744: Anders Stockenström den äldre 1744–1746: Natanael Ekman 1746–1760: Per Adlerheim 1760–1761: Erik Odelstierna 1762–1766: Abraham Vilhelm Burman 1767–1802: Erik Roland Printzsköld 1802–1833: Isak Johan Quensel 1834–1855: Gustaf Fredrik af Ekenstam 1855–1858: Hans Axel Wedholm
Elfte bergmästardömet Elfte bergmästardömet var Finland som 1638 fick Henrik Mårtensson Teet som bergmästare. Bergmästardömet försvann när Sverige förlorade Finland 1809.
Bergshauptman 1782–1792: August Nordenskiöld
Bergmästare
1638–1640: Henrik Mårtensson Teet 1641–1643: Johan Axehielm 1641–1643: Carl Billensten 1643–1644: David Fredrik von Siegroth 1643–1650. Lorentz Creutz 1649–1679: Johan Danielsson 1679–1722: Daniel Starman 1722–1747: Johan Festing 1747–1787: Magnus Linder 1788–1809: Carl Lundström
Tolfte bergmästardömet Tolfte bergmästardömet bestod av Västernorrlands län med landskapen Jämtland, Härjedalen, Medelpad och Ångermanland, och bildades 1748 med Erik Sohlberg som bergmästare.
Bergmästare
1748–1765: Erik Sohlberg 1766–1791: Abraham Vilhelm Burman 1791–1824: Johan Vilhelm Burman 1825–1855: Lars Johan Lyman 1855–1858: Samuel Georg von Zweigbergk 1858–1872: Hans Axel Wedholm 1873–1874: Alrik Ingemar Nyberg
Se även Bergmästardistrikt
Källor
Bergsstaten - historik https://web.archive.org/web/20131025072308/http://www.ep.liu.se/databas/bergsting.sv.asp
Kategori:Bergskollegium