miniatyr|240px|Vitten från Wismar, präglat 1379.
Vitten (tyska Witten) var mynt av silver. De präglades i (främst norra) Tyskland från andra halvan av 1300-talet och blev Hansans viktigaste mynt.
Vitten användes förr i Sverige om småmynt samt i uttryck som "inte ett (en) vitten” med betydelsen ”inte ett öre” och ”inte ett dugg”. Svenska Akademiens ordlista
Vitten började präglas i Lübeck omkring 1325 och blev i början av 1400-talet vendiska myntförbundets huvudmynt. Finvikten var 1379 1,29 gram silver, 1410 0,88 gram silver. Det präglades även viertelwitten, pfennigmynt. I början av 1500-talet förekom myntning av vittenmynt med en finvikt på 0,35 gram silver.Svensk uppslagsbok, andra upplagan 1953
I Pommern präglades svenska regeringen 1650-1707 vittenmynt, nu värda 1/4 schilling eller 3 pfennig, 1672 var finvikten 0,104 gram silver. Under 1700-talet präglade staden Stralsund fram till 1776 vittenmynt med en finvikt av 0,08 gram. 1763-1808 slog svenska regeringen kopparmynt i Stralsund med valören vitten.
Med tidens gång och inflation blev det under andra halvan av 1800-talet ett kopparmynt av lågt värde; därav uttrycket "inte värt ett vitten". Det ersattes successivt med Dreiling, Sechsling, Schilling och Doppelschilling.
Pfennigmynt präglade i Wismar (1854) och Rostock (fram till 1865) kallades även populärt vitten.
Namnet är nederländskt, är ett av de blanc albus (albi) ("vita") mynt eller vitten, i motsats till grossi som var större och gula (guld) mynt.
Källor
Vidare läsning Konrad Klütz, Münznamen und Ihre Herkunft (tyska) Wien, moneytrend Verlag, 2004 Jean Belaubre, Dictionaire de Numismatique médiévale occidentale, Paris, Léopard d'Or, 1996
Kategori:Silvermynt Kategori:Äldre svenska mynt Kategori:Tyska mynt