London är huvudstad i Storbritannien och (de facto) i riksdelen England. London är även en världsstad. Staden grundades under namnet Londinium som huvudstad i den romerska provinsen Britannia, för vilken den också utgjorde hamnstad vid floden Themsen. Floden delar staden i en nordlig och en sydlig del, vilka binds samman av många broar och tunnlar; den mest kända bron är den nygotiska Tower Bridge. London ligger i den sydöstra delen av landet och är Storbritanniens ekonomiska, politiska och kulturella centrum och bland annat säte för det brittiska kungahuset, parlamentet och landets regeringsinstitutioner.

London hade drygt 9,3 miljoner invånare 2020, och med förorter (London Metropolitan Area) omkring 13,8 miljoner invånare i början av 2015. Vid folkräkningen 2001 var nästan 22 procent av befolkningen född utanför EU.

London har genom historien haft stort inflytande på kultur, finans, handel och politik både nationellt och internationellt. Staden har i ett historiskt perspektiv gynnats av Storbritanniens dominerande ställning, dels som ledande industriland men även genom en framträdande roll inom handel och politik. Även idag utgör London ett av världens största finansiella centra och har bland de högsta BNP per person bland europeiska städer.

London har även en framträdande roll inom utbildning och kultur. I staden finns flera universitet och högskolor, bland annat Imperial College London samt University of London. University of London grundades 1836 och består av ett tjugotal självstyrande enheter, bland annat University College, King's College och London School of Economics. Staden har en lång rad anrika museum, bibliotek, teatrar och liknande kulturcentra, som tillsammans förvaltar ett kulturarv från både Storbritannien och världen.

Historia

London grundades av Romerska riket under dess styre över de brittiska öarna. Det namn som romarna gav staden, Londinium, har förromersk bakgrund och var möjligen det tidigare namnet på området. Denna befästa bosättning var huvudstad i den romerska provinsen Britannia. Efter Romarrikets fall övergavs Londinium och en saxisk stad vid namn Lundenwic etablerades omkring en och en halv kilometer längre västerut, i vad som nu är Aldwych, på 600-talet e Kr. Den gamla romerska staden återbefästes sedan i slutet av 800-talet eller början av 900-talet. Westminster var en gång en egen stad och har varit säte för det engelska hovet och regeringen sedan medeltiden. Så småningom växte Westminster och London ihop och bildade grunden för London, som blev Englands största stad – men inte huvudstad (Winchester var Englands huvudstad fram till 1100-talet).

London har stadigt vuxit genom århundradena, genom att omge och göra förorter av närliggande byar och städer, jordbruksmark, lantliga områden, ängar och skogar och har spritt sig i alla riktningar. Från 1500-talet till det tidiga 1900-talet blomstrade London som huvudstad i det brittiska imperiet. mini|vänster|Westminster Abbey är en av Londons äldsta och viktigaste byggnader som syns här på en målning (Canaletto, 1749) och ett Världsarv. År 1666 svepte den stora branden genom staden och förstörde en tredjedel av stadskärnan, endast Themsen hindrade elden från att nå den sydliga delen. Återuppbyggandet tog över ett årtionde att genomföra. Efter branden gav Christopher Wren ett nytt förslag på Londons stadskärna. Förslaget var inspirerat av Paris och skulle innebära en öppen och rymlig stadsplan till London, som historiskt präglats av trånga gator. Men bristen på pengar hindrade projektet och marken gavs tillbaka till de tidigare ägarna för att de själva skulle kunna bygga upp husen där de en gång hade stått. Christopher Wren lyckades dock förverkliga en del av projektet: Sankt Paulskatedralen.

Londons växande befolkning accelererade på 1700-talet och under det tidiga 1800-talet var det den största staden i världen. Londons lokala regeringssystem kämpade för att klara av denna snabba tillväxt, särskilt med att tillhandahålla tillräckligt med infrastruktur till staden. År 1855 skapades The Metropolitan Board of Works (MBW) för att ge London en infrastruktur som kunde klara av stadens tillväxt. MBW avskaffades 1889 och the County of London skapades, vilket administrerades av the London County Council, den första valda allomfattande administrativa enheten i staden.

Under det tidiga 1900-talet använde Londonborna kol för uppvärmning av hemmen, vilket skapade stora mängder rök. Tillsammans med särskilda klimatförhållanden orsakade detta ofta en karaktäristisk smog, och London blev känd för sin typiska Londondimma, även känd som Pea Soupers. London kallas också ibland för ”The Smoke” (”Röken”), antagligen på grund av detta. Man började därför att lägga fram planer under 1940-talet på att minska stadens befolkning i centrala London genom att upprätta ett "grönt bälte" runt staden där man skulle förlägga bostäder, industrier och jobb. Dessa planer förstärktes även under 1950-talet, i och med de kraftiga luftföroreningarna som hade uppstått i innerstaden. År 1956 infördes The Clean Air Act på grund av en femdagars pea souper, från 5 till 9 december 1952 varefter man krävde att särskilda rökfria zoner skulle upprättas, där rökfritt bränsle fordrades. Undersökningarna visade att 4 000 personer avlidit i förtid på grund av smogen, känd som Great Smog, 1952. miniatyr|vänster|En gata i London under Blitzen i andra världskriget. Det som antagligen har varit de största förändringarna i London under de senaste 100 åren har sitt upphov i Blitzen och annan bombning av det tyska Luftwaffe som ägde rum under andra världskriget. Bombningarna dödade mer än 30 000 Londonbor och jämnade stora områden med bostadshus och andra byggnader över hela London med marken. Återuppbyggnaden under 1950-talet, 1960-talet och 1970-talet karaktäriserades av många olika arkitektoniska stilar och har resulterat i en avsaknad av enhetlighet i arkitekturen, som har blivit en del av Londons stadsbild.

År 1965 avlöstes London County Council av Greater London Council (GLC). Storlondon inbegrep många fler förorter i huvudstaden, inklusive tjugo av nuvarande Londons boroughs. GLC avskaffades 1986 av Margaret Thatchers konservativa regering efter konflikter med församlingen som styrdes av oppositionspartiet Labour med Ken Livingstone i spetsen. Befogenheterna överläts istället på the boroughs. London fick åter en folkvald fullmäktige 2000, Greater London Authority (GLA), efter en folkomröstning år 1998. Även en borgmästarpost infördes, vilken Livingstone vann både i valet 2000 och 2004. I valet 2008 fick han dock se sig besegrad av Boris Johnson. Ett maktskifte skedde återigen 2016 då Labours kandidat Sadiq Khan valdes till posten.

Provisoriska IRA genomförde flera attentat i London mellan 1970-talet och 1990-talet. Terrorhoten har under 2000-talet istället främst kommit från islamister. Flera självmordsattentat i kollektivtrafiken inträffade den 7 juli 2005, vilket tog ett femtiotal liv och skadade flera hundra personer. Staden drabbades återigen av terrordåd 22 mars 2017, då en gärningsman körde en bil mot en folksamling vid Westminster Bridge och Westminsterpalatset. Sex personer avled och 40 skadades. Den 3 juni samma år avled 10 personer och 50 skadades när en attack inträffade i centrala London.

Geografi

Klimat London har ett maritimt klimat med liten temperaturskillnad mellan årstiderna. Somrarna är varma med normaltemperaturer sommartid på cirka 20–22 °C dagtid och 12–14 °C nattetid. Temperaturen kan vid högtryck under sommaren nå över 30 grader, enstaka gånger över 35 grader. På vintrarna är det kyligt med temperaturer på omkring 2–8 °C. Snöfall i London är ovanligt, men lätt snöfall inträffar ändå någon gång varje vinter.

Årsmedeltemperatur Årsmedeltemperaturen motsvarar Paris, lite drygt +10°C - men med mindre extremer.

Greater London höger|miniatyr|London nattetid sedd från internationella rymdstationen ISS. miniatyr|höger|City Hall i London Borough of Newham är säte för Londons borgmästare och London Assembly. Storlondon (Greater London) är ett administrativt storstadsområde, indelat i 33 kommuner, som på en övergripande nivå leds av en vald borgmästare och vars arbete granskas av en vald församling. De består av 32 boroughs samt det centralt belägna City of London, som administreras separat av City of London Corporation. Tolv av de mest centrala kommunerna räknas som Inre London (Inner London); dessa har också ett utökat samarbete inom vissa områden.

Boroughs

+ City of London och Londons 32 boroughs City of London City of Westminster Kensington and Chelsea Hammersmith and Fulham Wandsworth Lambeth Southwark Tower Hamlets Hackney Islington Camden Brent Ealing Hounslow Richmond Kingston Merton Sutton Croydon Bromley Lewisham Greenwich Bexley Havering Barking and Dagenham Redbridge Newham Waltham Forest Haringey Enfield Barnet Harrow Hillingdon

Befolkning

Enligt uppgifterna från folkräkningen 2021 bodde det 8 799 728 personer i London, varav 4 531 622 kvinnor (51,5 %) och 4 268 106 män (48,5 %).2021 Census Profile for areas in England and Wales

78,4 % av Londons befolkning angav engelska som sitt huvudsakliga språk. Den lägsta andelen av dem som angav engelska som sitt huvudspråk noterades i Newham – 65,37 %.Language, England and Wales: Census 2021: Main language, English language proficiency, and household language in England and Wales, Census 2021 data.

59,4 % av Londons befolkning är födda i Storbritannien, medan 40,6 % är födda utanför landet. I synnerhet har majoriteten av befolkningen i Brent (56,1 %), Westminster (55,6 %), Kensington and Chelsea (53,9 %), Newham (53,7 %), Harrow (51,1 %) samt Ealing (50,8 %), och nästan hälften av befolkningen i City of London (49,6 %), fötts utanför Storbritannien.International migration, England and Wales: Census 2021. International migration, including country of birth, passports held and year of arrival, Census 2021 data.

Ekonomi och infrastruktur

Näringsliv |miniatyr|City of London till höger. thumb|Canary Wharf i The Docklands

London är ett av världens största finansiella centrum och enligt exempelvis Forbes var London också världens viktigaste finanscentrum 2008.

I staden är 480 utländska banker baserade vilket är fler än någon annan stad i världen. London står för ungefär 20 procent (446 miljarder 2005) av Storbritanniens samlade BNP, London Metropolitan Area som är den största i Europa står för 30 procent (cirka 669 miljarder 2005). Stadens största industri är finansverksamheten och finansiell export som bidrar till Storbritanniens balansräkning (balance of payment). Fram till 2007 var 325 000 personer anställda inom den finansiella näringen.

Men finanskrisen slog hårt mot arbetstillfällena i staden och arbetslösheten steg till över 10 procent. År 2012 var arbetslösheten nere på 8,5  procent efter satsningar på sommar-OS och infrastrukturprojekt. Tre år senare var ungefär 950 000 av stadens invånare sysselsatta inom försäkrings-, bank- och finansväsen. Som en följd av Brexit står finansväsendet inför en omorganisering.

Över hälften av Storbritanniens 100 främsta företag är baserade i London och över 100 av de 500 största företagen i Europa har sitt huvudkontor i staden. Utöver företag är London även bas för Storbritanniens centralbank (Bank of England), börshus (London Stock Exchange) och försäkringsmarknaden Lloyds of London.

Londons hamn är Storbritanniens största sett till mängden gods och hanterar omkring 50 miljoner ton gods varje år. Londons näst mest konkurrenskraftiga sektor är mediesektorn, vars främsta arbetsgivare är det nationella tv-bolaget BBC tillsammans med andra huvudkontor för etermedia. Flera nationella och internationella dagstidningar och tidskrifter har sitt huvudkontor och redaktion i London.

Omkring 10 procent av stadens förvärvsarbetande var sysselsatta inom turismen 2015. Samma år var uppgick antalet övernattningar till 13 miljoner vilket gjorde London till en av världens främsta turiststäder.

Kommunikationer