miniatyr|Drottning Josefina bär Kamédiademet och pärlhalsbandet, av vilka det senare nu har lämnat svenska kungafamiljen. Svenska kungahusets smycken avser smycken som ägs eller har ägts av medlemmar av det svenska kungahuset eller av de Bernadotteska familjestiftelserna. De svenska riksregalierna, vilka har en symbolisk betydelse och inte är att betrakta som smycken, ägs däremot av svenska staten.
Smyckena bärs officiellt vid tillfällen som statsbesök, Nobelbanketten, årliga kungliga middagar på Stockholms slott, vid bröllop och andra högtidligheter. Drottning Silvia bar ett av kungahusets smycken (prinsessan Sibyllas diadem) för första gången kvällen före sitt bröllop 1976. Kronprinsessan Victoria och prinsessan Madeleine bar diadem för första gången det år de fyllde 18. År 2015 bar Sofia Hellqvist ett diadem för första gången dagen då hon vigdes med prins Carl Philip.
Smyckena tas hand om av hovjuvelerare W.A. Bolin som rengör och reparerar dem.
Fram till 1974 bar kungligheterna och hovdamer diadem vid Riksdagens högtidliga öppnande.
Historik Flera av smyckena har ursprung från Napoleon I:s första hustru Joséphine de Beauharnais som var farmor till den svenska drottningen Josefina av Leuchtenberg. Victoria av Baden har utökat den svenska samlingen liksom kronprinsessan Margareta av Sverige.
Karl XIV Johan skapade ett smycke-fideikommiss som skulle stå till drottningens disposition, så att samlingen kunde utökas men aldrig bli mindre. Detta betydde att smyckena som en gång har tillhört samlingen inte heller kunde ges bort. Oscar II omvandlade i slutet av 1800-talet smyckefideikommisset till en stiftelse,Bond, Cay; Alm Göran: sid 136 vilken nu är en del av de Bernadotteska familjestiftelserna liksom en stiftelse skapad av Gustaf V och drottning Victoria. Dessa smycken tillhör således inte de svenska kungligheterna privat, men de har möjlighet att låna dem från stiftelsen för att bära dem.
De Bernadotteska familjestiftelsernas smycken har ställts ut en gång 1976–1977 i samband med bröllopet mellan Carl XVI Gustaf och drottning Silvia.Alm et al 1976
Garnityr Garnityr (parure) är en beteckning för en av flera delar med gemensam form och dekor sammansatt uppsättning smycken.Nationalencyklopedin Det kan innehålla diadem, halsband, örhängen, två armband och brosch. Ett mindre garnityr består av färre delar och kan kallas demi-parure.
I den svenska kungahusets smyckesamling finns både historiska och moderna garnityr.
Joséphine de Beauharnais kamégarnityr miniatyr|Prinsessan Ingrid av Sverige bär kamégarnityret vid en bal. Det så kallade kamégarnityret består av diadem, halsband, örhängen, brosch och två armband. Garnityret är gjort i flera material som guld, pärlor, briljanter och stora kaméer. Det var en gåva från kejsar Napoleon I till hans hustru Joséphine de Beauharnais omkring 1805.
Det kom att ärvas av kejsarinnan Joséphines sondotter, drottning Josefina, gift med Oscar I. När drottning Josefina dog 1876 testamenterade hon i sin tur hela kamégarnityret till sin enda dotter prinsessan Eugénie som gav smyckena i arv 1889 till brorsonen prins Eugen. Prinsessan Sibylla fick dem som gåva av prins Eugen vid sitt bröllop med Gustaf Adolf 1932. Sibylla testamenterade smyckena till sin ende son (Carl XVI Gustaf) och de bärs idag av drottning Silvia. Smyckena ingår inte i de Bernadotteska familjestiftelserna.
Drottning Ingrid av Danmark bar garnityret vid en bal på 1930-talet, där hon föreställde drottning Josefina av Sverige.
Drottning Silvia har gjort en förändring i halsbandet; hon tog bort en av de fyra pärlraderna i det. När drottning Silvia bär kamégarnityret brukar hon inte blanda det med några andra smycken. Vid Nobelbanketten 1992 bar hon smyckena för första gången vid dessa festligheter. De har även burits senare vid Nobelbanketten 1996, 1998 och 2005.
Vid det spanska statsbesöket till Sverige i november 2021 bar drottning Silvia Joséphine de Beauharnais kamégarnityret vilket är ovanligt då hon brukar bära det Brasilianska diademet vid statsbesök från andra kungligheter. Det var även första gången diademet bars sedan kronprinsessan Victorias bröllop 2010.
Vid bröllop Diademet bars av drottning Silvia som brudkrona den 19 juni 1976. Det har även burits av prinsessan Birgitta och prinsessan Désirée vid deras respektive bröllop. 2010 bar även kronprinsessan Victoria kamédiademet samt de tillhörande örhängena och armbandet vid sitt bröllop.
Leuchtenbergska safirgarnityret Drottning Josefina av Sverige ärvde smyckena av sin mor Augusta Amalia, hertiginna av Leuchtenberg. Troligtvis har smyckena skapats av Marie-Etienne Nitot i Paris. Därefter gick smycket till drottning Sofia, men det finns inte dokumenterat att hon burit garnityret. Vidare blev drottning Victoria den sista som ägde dem privat. Efter hennes död 1930 fördes de in i Bernadotteska familjestiftelserna.
Leuchtenbergska safirgarnityret består av ett diadem, halsband, örhängen, brosch och hårnålar. Diademet är indelat i elva delar för att få en flexibel form. Diademet kan bäras i en bred, öppnare form på huvudet eller i en cirkulär form. På ett porträtt av drottning Josefina finns en version av detta diadem med pärlor. Då diademet undersöktes 2006 fann man att safirerna kan tas bort och ersättas av pärlor. De örhängen som idag tillhör garnityret är inte original. Dessa försvann under drottning Victorias tid och drottning Louise lät efter Victorias död beställa nya safirörhängen av två av de fyra hårnålar som fanns i garnityret. Garnityret har senare burits av drottning Louise, prinsessan Sibylla, och vid ett tillfälle, det nuvarande kungaparets bröllop 1976, bars det av prinsessan Birgitta. Safirerna bärs idag enbart av drottning Silvia och hon brukar inte blanda med några andra smycken. Vid Nobelbanketterna har Silvia burit safirgarnityr flitigt, för första gången 1978 och senare 1981, 1984, 1985, 1988, 1990, 1991, 1993, 2001, 2004, 2006, 2010, 2012, 2014, 2016 och 2024.
Stålgarnityret thumb|120px|Prinsessan Désirée med ståldiademet. Stålgarnityret är inte gjort av ädelstenar utan av stål och förgylld mässing. Det finns ett tillhörande halsband som drottning Silvia endast burit vid två tillfällen. Det sägs att drottning Silvia fann smycket undangömt i ett gammalt skåp på slottet. Den första som dokumenterat burit diademet är drottning Silvia vid det österrikiska statsbesöket 1979.
Idag bärs det av kronprinsessan Victoria men även av prinsessan Christina och drottning Silvia vid enstaka tillfällen. Prinsessan Lilian bar diademet vid ett tillfälle, Nobelbanketten 1984. På engelska kallas diademet "Napoleonic Cut-Steel Tiara".
Vid prinsessan Madeleines bröllop 2013 bar prinsessan Désirée ståldiademet.
Kronprinsessan Victoria bar ståldiademet vid Nobelbanketten första gången 2004, därefter 2010 och 2016.
Lilla stålsetet Detta set består av ett diadem och en hårkam av stål. Det ska vara delar ur ovanstående stålset enligt en artikel i det kungliga magasinet. Setet har burits av kronprinsessan Victoria sedan oktober 2012 vid bröllopet i Luxemburg, men även vid Nobelbanketten på slottet 2012 och vid statsbesöket från Turkiet 2013. Ståldiademet bars för första gången av prinsessan Sofia 2016 och prinsessan Christina 2017.
Ametistgarnityret Ametistgarnityret är ett smyckeset gjort av ametister, diamanter och guld. Garnityret omfattar ett diadem som tidigare var ett halsband, armband, örhängen och två broscher. Den första bild på en svensk kunglighet som bär garnityret föreställer drottning Louise. Drottning Silvia var den första som bar ametisthalsbandet som ett diadem i början av 1980-talet.
Kronprinsessan Victoria bar armbanden som halsband för första gången vid en stor fest på kungliga slottet vid millennieskiftet. Senare bar hon diademet vid ett statsbesök i Finland 2000. Idag bärs det av drottning Silvia och kronprinsessan Victoria men på senare år har kungens syster prinsessan Désirée lånat garnityret bland annat på kronprinsessans bröllop. Garnityret tillhör idag de Bernadotteska familjestiftelserna.
Vid Nobelbanketten har Silvia endast burit garnityret vid två tillfällen, 1986 och 2022. Victoria har burit endast delar av garnityret vid två Nobelbanketter, 2008 broschen och 2009 örhängena, bar hon halsbandet utan kläpp, brosch, örhängen och armbandet.
Vid Nobelbanketten den 10 december 2012 bars garnityret av prinsessan Madeleine för första gången, därefter även år 2017.. Under det kanadensiska statsbesöket i Sverige i februari 2017 bars diademet av prinsessan Sofia.
Rosa ädeltopasgarnityret Garnityret består av ett halsband, brosch och ett corsage gjorda i briljanter och rosa ädeltopaser som kom till Sverige med Victoria av Baden. Smyckena har sitt ursprung i Ryssland; de tre smyckena troddes först vara beställda av tsar Paul I. Men han avled 1801, smyckena tillverkades omkring 10 år senare. Hans gemål änkekejsarinnan Maria Fjodorovna beställde dem till dottern Maria Pavlovna som gåva när hon 1811 födde dottern Augusta Dokumentär "Kungliga smycken", 2020, producent Sarah Bull, för Sveriges Television.. Augusta fick i sin tur smyckena i arv eller gåva 1829 då hon gifte sig med den blivande kejsaren Vilhelm I av Tyskland.
Kejsarparets dotter Louise ingick äktenskap med Fredrik I av Baden 1856 och det rosa ädeltopasgarnityret kom då till Karlsruhe. År 1923 ärvde sedan Sveriges drottning, Victoria sin mormorsmors smycken.
Prinsessan Sibylla saknade örhängen till garnityret och lät ordna så att de två yttre kläpparna på corsaget kunde hakas av och även bäras som örhängenBond, Cay; Alm Göran: sid 162, 164.
Detta garnityr har burits av drottning Silvia vid Nobelbanketten 1977, 1983, 1999, 2003, och 2008.
Demi-parure Stora Bernadottepärlsetet Halsbandet består idag av 26 nötstora, gråtonade orientaliska pärlor med ett briljantlås. Från början fanns det 36 pärlor och tre droppformade pärlor som användes som kläppar till halsbandet. Det var drottning Victoria som lät korta av halsbandet. Idag finns det även ett par pärldroppörhängen som matchar.
Drottning Silvia bar halsbandet och örhängena på kronprinsessans myndighetsförklaring i rikssalen 14 juli 1995 och vid dotterdottern Estelles dop i slottskyrkan 22 maj 2012.
Bernadotteska smaragdsetet Smycket är ett så kallat juvelskärp av briljanter och smaragder. Den stora brosch som idag ingår i samlingen är från början ett spänne för skärpet. Idag består halsbandet av 16 rosetter som arrangerades till prinsessan Sibylla. Det är dokumenterat att drottning Sofia har burit halsbandet.
Silvia har burit den större broschen som ett spänne vid ett statsbesök i Saudiarabien men då som skärpspänne till ett sidenband.Bond, Cay; Alm Göran: sid 138
Silvia har sällan burit smaragderna vid Nobelbanketten men 1987 bar hon halsbandet och den stora broschen som höll Serafimerbandet på plats.Bond, Cay; Alm Göran: sid 49
Vid Nobelbanketten 2012 bar kronprinsessan Victoria smaragdsetets samtliga delar för första gången.Aftonbladet presenterar Victorias samtliga Nobelklädslar
Diadem Kröningsdiademet, eller Brasilianska diademet Kröningsdiademet, eller det brasilianska diademet, tillhörde kejsarinnan Amalie av Brasilien och som enda arvinge fick systern, drottning Josefina av Sverige, ärva smycket 1873.
Drottning Louise bar detta diadem till riksdagens högtidliga öppnande under sin tid som drottning. På det allra första officiella fotot bar den nya drottningen Silvia detta diadem och har fortsatt göra det på sådana foton. Det finns några tillfällen då hon burit de Leuchtenbergska safirgarnityret på officiella porträtt.
Drottning Silvia bär det oftast vid statsbesök från andra monarker eller högtidliga sammankomster. Vid ett tillfälle har hon burit det utomlands, vid statsbesöket i Danmark 2007. Hon bar det stora diademet vid kronprinsessans bröllop 2010. På engelska kallas det "Braganca diamond tiara".
Det väger ca 800 gram.
Rosettdiademen