Annerstads socken i Småland ingick i Sunnerbo härad i Finnveden, ingår sedan 1971 i Ljungby kommun och motsvarar från 2016 Annerstads distrikt i Kronobergs län.
Socknens areal är 138,00 kvadratkilometer, varav land 120,51.Svensk Uppslagsbok Annerstads socken År 2000 fanns här 599 invånare. Småorten Skeen samt kyrkbyn Annerstad med sockenkyrkan Annerstads kyrka ligger i socknen.
Administrativ historik Annerstads socken har medeltida ursprung.
Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Annerstads församling och för de borgerliga frågorna till Annerstads landskommun. Landskommunen utökades 1952 för att sedan 1971 uppgå i Ljungby kommun.
1 januari 2016 inrättades distriktet Annerstad, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.
Socknen har tillhört samma fögderier och domsagor som Sunnerbo härad. De indelta soldaterna tillhörde Kronobergs regemente, Ljungby kompani och Smålands grenadjärkår Sunnerbo kompani.
Geografi Annerstads socken ligger söder och sydost om sjöarna Bolmen och Kösen. Socknen är en delvis kuperad mossrik skogsbygd.Nationalencyklopedin Tämligen jämn mark men med betydande höjder och några större sjöar och jordmånen någorlunda god. Socknens areal var 24 414 tunnland med gamla ytmått och hade 34 och 3/8 mantal. Svensk uppslagsbok anger att omkring 10 % av arealen var åkermark på 1950-talet och 51% var skogsmark.
Historia Ett ålfiske vid Skeen beläget efter Bolmens utlopp är känt från 1100-talet. Nydala kloster ägde då fiskerättigheterna efter att ha köpt en tredjedel av rättigheterna för tre mark guld av dåvarande konungen Knut Eriksson. Skeen nämns på grund av sitt rika fiske i flera av Sveriges äldsta bevarade pergamentbrev. 1326 skänkte Bo Polen till Gudhem och Nydala kloster en skogslott i Näs som ligger i Annerstad för uppförande av byggnader till fisket i Skeen. 1381 bytte lagmannen i Uppland Karl Ulfsson en gård i Näs, 3 gårdar i Romborna, en i Litlathorp (nu Lillarp) och 2 i Öggiathorp (nu Öjarp), allt i Annerstad, mot klostrets egendom på Selaön i Mälaren. 1402 skänkte Erland Kure en gård i Skeen till Nydala kloster. Kanatorp, numera Kannarp, omnämns redan på 1300-talet. Annerstads socken tros ha rötter till elvahundratalet. 1371 skrevs ortens namn Anderstadha. 1371 var herr Jakob kyrkoherde och efter honom nämns herr Håkan som kyrkoherde 1383 och 1400.
Piksborg Bland sevärdheterna finns resterna av medeltidsborgen Piksborg. Borgen brändes 1434 under Engelbrektsupproret och idag minner bara vallarna och borgkullen om borgen. En utgrävningen 1908 resulterade i rika fynd. En del av dessa finns på Smålands museum i Växjö. Fyndfattigdomen vid utgrävningar av medeltida borgar är ett vanligt fenomen i Småland. Borgarna har lämnats i god ordning och inte bränts ner bebodda. Piksborg har däremot givit ett rikt fyndmaterial. Undersökningen 1908 av cirka m² gav över fynd, varav 390 mynt.
Kungaborgen Piksborg kom till under 1360-talet och existerade i nästan hundra år. Piksborg läge i Annerstad socken vid sjön Bolmens sydspets var strategiskt. Piksborg lämningar utgör en fyrsidig delvis konstgjord borgkulle omgiven av en lägre vall. Borgkullen omges av grav och på landsidan ytterligare en vallgrav. Borgen hade fler anläggningar på andra mindre holmar vid borgområdet. Vid anläggandet av Halmstad–Bolmens Järnväg skadades området för förborgen. Husgrunder finns inte kvar av borgen, bara en källargrop. Piksborg var en träborg. 1908 års undersökning var i det närmaste total. Myntfynden har daterat borgens användningstid. Fynden innehåller förarbeten och restprodukter från metallbearbetning. Metallproduktionen har inte bara täckt borgens behov utan skett för ett omland. Piksborgs relation med omlandet i varuproduktionen, handeln och kontroll kan diskuteras.
Borgen har förklarats vara en del av det danska borgbyggande i södra Småland under 1360-talet. Piksborg är belagt första gången 1402. Valdemar Atterdag erövrade Finnveden 1361 och byggde borgar här men uppgiften är omstridd. Atterdag behärskade området under några år (Härenstam 1946:53ff). Abraham Brodersen var herre över Piksborg och hade svärsonen Peter Nilsson (snedbjälke) som fogde på Piksborg 1403–1411. Möjligen fungerade Peter Nilsson som Brodersens ”läntagare” och skötte borgarna i Finnveden i början av 1400-talet.
Annerstad Nuvarande kyrkan i Annerstad är den andra och föregångaren var en medeltida stenkyrka, troligen från 1100-talet med långhus, kor och absid och fristående klockstapel. Kyrkan brändes av danskarna i kriget 1563–1570 och återuppbyggdes efter bidrag av kungen Johan III. Nya kyrkan ligger med en tidigare skola, numera församlingshem, och prästgård i sin omedelbara närhet.
På den gamla kyrkans kyrkogård finns äldre gravvårdar av stort värde. Den äldsta graven är från 1500-talet en liggande häll som berättar om den sista katolska prästen i socknen. Även två andra liggande hällar är daterade till 1600-talet. En liten stående sten från samma tid. Två gravstenar och ett smideskors härrör från 1700-talet. Yrkestitlar på gravvårdar som pappersfabrikanten, handlaren, brukspatron och trotjänarinna berättar om byns och socknens historia.
Annerstads kyrkby var en stor by och belägen huvudsakligen vid Bolmån. Byn hade garveri, färgeri samt Kronobergs mejeribolags mejeri.
Förhistoria
Fornminnesinventeringen år 2000 Annerstad socken hade efter inventeringen år 2000 180 registrerade fornlämningslokaler vilket är 1,5 platser per kvadratkilometer varav 78 % av totala antalet var nya registreringar 2000. Annerstad har fler lämningar registrerade men 180 är alltså klassade som fornlämningar med starkare lagskydd medan de övriga kulturhistoriska lämningarna inte har samma starka lagskydd. I Annerstads socken nyregistrerade ett 25 meter stort och 2,5 meter högt röse (RAÄ nr 69). En boplats påträffades efter ett fynd av en skivskrapa av flinta och flera avslag på en motocrossbana (RAÄ nr 94). I Annerstads hittades också en rektangulär fångstgrop med kallmurade sidor (RAÄ nr 134). En nyfunnen hällristning vid Marsjö (RAÄ nr 71) har två inristade fotsulor och ett hundratal älvkvarnar, medan Annerstad i övrigt bara har en annan älvkvarnsförekomst. Annerstad krävde betydligt mera tid än de 2,5 kvadratkilometer per anställningsdag som hade beräknats före inventeringen.
Antalet registrerade förhistoriska gravar var 458 varav 57 med noteringen "inprickas ej". Av dessa var 399 registrerade på gravfält. Den vanligaste anläggningen var runda högar med 388 gravar. Runda mindre högar är i Finnveden oftast från sen järnålder, runda rösen var 6 stycken och ett röse var ovalt. Det fanns sexton runda fyllda stensättning medan runda övertorvade stensättning var arton. Sammanlagt alltså 34 runda stensättningar. Övertorvade triangulära stensättningar fanns bara en liksom en övertorvad oregelbunden stensättning. Antalet fyllda treuddar var 8 stycken och dessutom tillkom två övertorvade treuddar. alltså totalt tio. Endast en domarring medan antalet resta stenar var elva. Slutligen registrerades 6 hällkistor men hällkistan Stora rör utgick efter en undersökning. Antalet gravar från stenåldern med fem hällkistor registrerade och de sju rösena från bronsåldern är ett normalt antal gravar och det finns flera socknar med fler lämningar av detta slag men antalet järnåldersgravar på gravfält är högt.
Större område av värde för fornminnesvården Mellan Annerstads och Angelstads kyrkbyar med Bolmen som avgränsning i väster och sjön Kösen i öster och Bolmån i söder finns värdefulla miljöer med fornlämningar. Vid Haganäs finns stora områden med röjningsrösen (RAÄ nr 70 och 155). Ett gravfält med en treudd, en järnåldersdös, och ett röse och dessutom resta och kantställda stenar (RAÄ nr 58) ger ytterligare tyngd åt området. Ett ensamliggande röse finns också (RAÄ nr 64). Djurarp, Ularp, Marsjö och Öjarp har omkring tjugo fossila åkrar med röjningsrösen, som också har gravar och älvkvarnar. Omkring tio gravfält från yngre järnålder finns inom området. Hela detta stora fornlämningsområden är värt att bevara. Vid Södragården i Ularp finns intill sjön Kösen ett nyupptäckt område med fossil åkermark, en älvkvarnsförekomst samt en gravgrupp med vardera ett röse, en hög, en rund stensättning och en treudd (Angelstads socken, RAÄ nr 95-97). Höggravfälten i Marsjö, Skeen och Norret kan också verka som exempel på särskilt värdefulla fornlämningslokaler (Annerstads socken, RAÄ nr 110, 102 och 104). Sundranäs har två stora områden med fossil åkermark (Annerstad sn, RAÄ nr 50 och 136) med stenåldersboplats inom ett område (RAÄ nr 135). Vid Norrnäs udde finns en övergiven gårdstomt (RAÄ nr 167). Platsens område med fossil åkermark har diffusa lämningar efter en möjlig befäst medeltida gård (RAÄ nr 44, 46). Romborna i Annerstads finns ett gravfält med hela 99 högar och en treudd (RAÄ nr 120). Boplatser och fyndplatser återges detaljerat i tabellen nedan.
Fornminnen Socknen är rik på fornlämningar från förhistorisk tid. I fornsök finns 341 platser noterade och det finns lämningar från stenålder, bronsålder och järnålder. Flera stora järnåldersgravfält är kända. AntalRAÄ nummerTyp av fornlämningDateringBeskrivningFornminnen från stenåldern5RAÄ Annerstad 1:1StenkammargravSenneolitikum
Stensättning ?1. Rest av röse bestående av nästan sluten stenvall 18 m i diameter. Vallen är 4-5 meter bred och 0,2-0,4 m hög. Stenarna är 0,2-0,4 m stora. I västnordväst saknas vallen utmed en sträcka av 5 meter. I området innanför vallen finns spridda stenar. Stenvallen syn uppkommen genom att man kastat ut sten från detta område. Enligt uppgift har en hällkista funnits i röset. Hällkistan bortfördes omkring 1920. Inga uppgifter om fynd.
2. 10 meter från denna finns en rund stensättning med 8 m diameter och 0,1-0,2 m hög med 0,2-0,4 m stora stenar i fyllningen. Övermossad, Ser inte ut som röjningsröse. Ligger i Öjarp söder om samhället Bolmen.RAÄ Annerstad 25:1StenkammargravSenneolitikumHällkista i Röse. Röset är 11 m i diameter och 1,1 m högt. Fyllning av 0,2-0,4 m stora stenar. Av hällkistan syns 2 hällar i norra långsidan av 0,1 till 0,3 m höjd över anläggningens yta. Hällarna är 0,5-0,6 m långa och 0,2 m tjocka. Hällkistan ligger i Öjarp söder om samhället Bolmen på ett krönläge inom ett område med fossil åkermark.RAÄ Annerstad 129:1StenkammargravSenneolitikumRöse med hällkista röset är 11x 9 meter i diameter och intill 1 m högt. Orienterad N 20 grader öst och Syd 20 grader väst. Fyllning av 0,2-0,4 m stora stenar men enstaka stena är stöör 0,6 m. I gropen på röset hällkistan cirka 4 meter lång och 0,85 cm bred (innermått). Kistan har fem bevarade synliga hällar varav en är lös, en gavelhäll i söder, två hällar i östra långsidan och en i västra långsidan. Röset är ojämnt i ytan. Mittgropen är 4 meter lång och 1,5 m bred och orienterad som hällkistan. Hällkistan var känd av Kjellmark och finns med i boken Fornlämningar och fynd 1911. Läge Jungfrugården, söder om sjön Kösen vid sidan av Flymossen som varit en vik av sjön Kösen tidigareRAÄ Annerstad 113:1StenkammargravSenneolitikumRöse med hällkista. Röset är 10x8 meter och 0,7 m högt. Ytan övertorvad med enstaka synliga stenar 0,2-0,4 m stora stenar. På kanten ligger några större stenar. I mitten hällkistan 3,5 m lång orienterad N 45 grader öst S 25 graders väst. Bredd 0,8 m i nordost och 0,6m i sydväst. Gavelhäll i nordost och två stenar i vardera långsidan med en lös häll i kistan lutad mot östra långsidan.