Mulseryds landskommun var en tidigare kommun i Jönköpings län.

Administrativ historik När 1862 års kommunalförordningar trädde i kraft den 1 januari 1863 inrättades i Sverige cirka 2 400 landskommuner samt 89 städer och ett mindre antal köpingar.

Då inrättades i Mulseryds socken i Mo härad i Småland denna kommun. Vid kommunreformen 1952 uppgick denna landskommun i Norra Mo landskommun som 1971 uppgick i Jönköpings kommun.

Historia Jorden medgav föga åkerbruk eller boskapsskötsel och därför var industrien ej ringa skrev Geografiskt-statistiskt handlexikon över Sverige. Detta var utgångspunkten för avsnittet om industrier nedan. En annan utgångspunkt för att beskriva historien är Jönköpings kommuns kulturminnesvårdsprogram. I programmet tar man upp Mulseryds kyrkby som främsta samlade skyddsobjekt. Förutom denna nämns flera enskilda objekt. De två före detta säterierna Rökberg och Stigared. Sedan kommer Bosarp Stora 1:7 före detta länsmansboställe, Bosarp 5:2 Unnefors kvarn, som är identiskt med Hoppebo kvarn. Vidare Grenhestra 1.1 gård och missionshus, Mulseryds hembygdgård före detta gästgiveri.

Länsmansbostället Stora Bosarp Första omnämnande Bosetorp 1547 Bosarpp 1549 och jordeboken 1549 upptager två kanikehemman. Namnets första led är ursprungligen genitiv Bosa av fornsvenska. mansnamnet Bose. Slutledet. är ursprungligen torp 'nybygge'. 1 Stora (Bosarp omfattade 3/4 kronohemman och Lilla Bosarp 1/4 kronohemman.

Jönköping kulturistoriska utredning beskriver byggnaden som timmerbyggnad från slutet av 1700-talet eller 1800-talets början. Byggnaden förminskades vid en ombyggnad 1943. Locklisten var gul med knutlådor och omfattningar målade i vitt. Sadeltaket var klätt med enkupigt rött tegel. Tillhörande magasinsbyggnad i två våningar byggd under 1700-talet var rödmålad med locklistpanel. Gården har en jordkällare.

Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige beskriver egendomen"Bosarp, Stora. Länsmansboställe i Mo härad, Mulseryd socken och Jönköpings län, består af 1 mantal krono och ligger på en höjd med vidsträckt utsigt öfver Nissa-dalen. Hemmanet är ett bland de bättre i häradet och har i långliga tider varit väl skött och odladt. Det har 1,000 tunnland skog, utom tillräckliga ängar och beteshagar.I nuvarande innehafvarens tid hafva alla uthusen blifvit ombyggda på nyI plan, deribland en dyrbar ladugård med tröskverk, hvarjemte betydliga odlingaroch andra förbättringar blifvitverkställda. Till bostället låg fordom qvarn med 2 par stenar och enbladig såg vid Nissa-ån, kallad Hoppebo; men dessa verk, med hvilka följde ett betydligt stycke skog och ängar vid ån, löstes år 1778 till skatte från kronan af dåvarande länsmannen D. Bogren, utan att skatten derå kommit efterträdande länsmän till godo."

Postservice Mulseryd låg vid Nissastigan och hade goda vägförbindelser. En poststation med namnet Mulseryd inrättades tidigt men den låg inte i byn Mulseryd utan i Stora Bosarp. Gården var landfiskalboställe. Posten kom dit med postdiligens och hämtades sedan till Mulseryd en gång i veckan. Posten utdelades sedan efter gudstjänsten vid kyrkan. 1899 fick Mulseryd egen poststation knuten till affären i byn. Poststationen fungerade till 1961 då den ersattes av lantbrevbärare.

Jära Gästgiveri Gården hette egentligen Jära Södergård (2:7). Timmerbyggnad från 1840-talet i två våningar med rödfärgad locklistpanel och tak av rött tvåkupigt tegel. Tillhörande bodbyggnad från samma tid med tjärat brädtak. Det gamla gästgiveriet fungerar sedan 1980-talet som Mulseryds hembygdsgård. Gästgiveriet går troligen tillbaka till 1561 då Erik XIV bestämde att det skulle finnas tavernor med två mils avstånd vid landsvägarna. Gästgivargåden i Jära kan spåras till 1600-talet. Jära by låg centralt med landsvägarna Jönköping – Halmstad och Jönköping – Göteborg som gick genom byn. . Gästgivargården upphörde i mitten av 1920-talet.

Grenhestra 1:1 och missionskapell Bebyggelsen består av två timmerbyggnader från 1830-talet och 1800-talets slut, båda med rödfärgad locklist med vita knutar och omfattningar. Sadeltak med rött tvåkupigt tegel-. Ladugård byggd i regelverk på 1900-talets början med rödmålad slät panel. Missionshus byggt i trä 1924 med röd locklistpanel. Byggnaden har absid. Taket i tvåkupigt rött tegel. Invändigt finns en välbevarad bänkinredning och balustrad bevarad.

Stigaryd Ortnamnet nämns första gången 1463. Under 1500-talet står det i jordeboken som kannikehemman. Säteri blev det troligen först under 1600-talet. Stigaryds säteri hade 802 hektar varav bara 25 hektar åker och 650 skog resterande var äng, bete, kärr och mosse. Jordarten var mest sandmylla. Mangårdsbyggnaden byggdes 1793 i två våningar av timmer. Ekonomibyggnaden byggdes 1933 och då renoverades mangårdsbyggnaden samtidigt. På 1950-talet förminskades huset och moderniserades, Gården arrenderades av släkten Berntsson från 1838 i flera generationer fram till 1943.Gods och gårdar 1943 Gården har inte haft samma betydelse för industrier på orten som Röksberg.

Industri

Jära sågverk Jära sågverk anlades av greve Malcolm Hamilton 1862. Sågverket tillverkade också takspån. Denna tillverkning skedde i en takspånhyvel nära dammen. Vid mitten av 1800-talet ersatte träspån tak av halm och torvtak med näver. Takspån användes sedan under en hundraårsperiod. Spånen hade om de var vällagda en livslängd på omkring 30 år. Sågverket var i drift till omkring 1930 sedan sågades bara för husbehov till omkring 1940. Både sågverket och spånhyveln stod och förföll efter 1940. Läderremmar och lager stals under andra världskriget och då upphörde all verksamhet. Efter att ha återuppbyggt vattenränna, vattenhjul och hyvel kunde Mulseryds hembygdsförening återinviga anläggningen 1968. Anläggningen är belägen strax öster om den före detta gästgivargården.

Hoppebo kvarn och sågverk (Bosarp 5:2 Unnefors) Sågverket började som en kvarn vid Nissan 1765. En såg tillkom nedströms kvarnbyggnaden omkring 1771–1773. 1890 byggdes en ny såg på platsen. Mjölnarbostaden byggd i timmer 1896 i 1 !/2 plan. Huset har kvaderrutad liggande panel i målad i grått med grågröna omfattningar. Huset öppna veranda har snickarglädje i lövsågsteknik, Kvarnbyggnaden i timmer med rödmålad locklist med vita knutar och omfattningar. Magasinsbyggnad i timmer i två våningar är rödmålad. Dessutom finns ett kvarnstall och en jordkällare på platsen. Verksamheten drevs under namnet ”Hoppebo såg och kvarn” till 1896. Verksamheten såldes omkring 1920 till Unnefors AB. I kvarnen ersattes vattenhjulet 1920 med en elektrisk turbin och 1928 hände samma sak i sågen. Kvarnens elgenerator var strömleverantör till orterna Unnefors och Långarum. Östra Kinds Elektriska förening tog 1942 över eldriften i kvarn och såg och elkraft såldes till bolaget men 1951 revs turbinerna ut. Hoppebo kvarn är värderad som kulturhistoriskt värdefullt objekt och länsstyrelsen menar att det är en kulturhistorisk intressant industrimiljö, Namnbyte från Hoppebo till Unnefors 1904.

Röksbergs industrier Röksbergs säteri har en huvudbyggnad i timmer på två våningar byggd i mitten av 1800-talet. Byggnadens locklistpanel är gul med bruna omfattningar sadeltaket har tvåkupigt rött tegel. En flygel troligen byggd under 1700-talet har rödfärgad locklistpanel och diagonalspröjsade fönster på ovanvåningen med samma typ av tak som huvudbyggnaden.miniatyr|Annons om försöljning av Röksbergs säteri 1878 Röksbergs tjärfabrik var en mindre anläggning för tillverkning av terpentin och trätjära under Röksbergs säteri. Carl Alfred Bruno som ägde säteriet 1853 till 1874 hade enligt Mulseryds hembygdsförening anlagt tjärugnarna. Driften fortsatte i så under de kommande ägare av säteriet i alla fall av civilingenjören Nils Durling. Enligt tidningsartikel i Jönköpingsposten var anläggningen ny 1877. Tillverkningen var under hans tid liten och hade tre anställda arbetare. Vid försäljningen av Röksberg 1878 finns fabriken med i det utannonserade säteriets tillgångar.

Röksbergs första trämassesliperi för tillverkning av mekanisk Sverige, grundas enligt vissa källor 1874 och nedlägges 1882. Enligt Mulseryds hembygdsförening startade fabriken tidigare under Carl Alfred Bruno. Fabriken var liten och drevs av vattenkraft och den färdiga massan transporterades med oxvagnar till Munksjö pappersbruk. Transporten blev för dyr och därför lades fabriken ner. Trots detta avskräckande företag började nya säteriägaren Nils Durling 1887 anlägga ett nytt pappersbruk på säteriet. Fabriken blev olönsam och brann ner 1893 och det blev slutet för massatillverkningen på Röksberg.

Röås tegelbruk låg också under säteriet Röksberg på Röåas marker. Tegelbruket grundades på 1851 och leddes av tegelmästaren Gustav Öhrnberg. På bruket tillverkades tegel och takpannor. Leran hämtades vid stränderna av Gunnahemssjön och fraktades med pråmar över sjön. Tegelbruket läg på östra sidan av ån vid kvarnvägen till Sågvik. På bruket fanns en oxdriven körvandring för att blanda leran. Resterna av brännugnarna är det som finns kvar av tegelbruket. 1898 förklaras en lagfart vilande då Maria Durling har sålt tegelbruket till kronan 1898.

Referenser

Kategori:Sveriges kommuner 1863-1951 Kategori:Tidigare kommuner i Jönköpings län Kategori:Indelningar i Jönköpings kommun