miniatyr|Varvsarbetarna samlade i dockan 1885 miniatyr|S/S Garibaldi i Uppsala, 1872 W. Lindbergs Varvs- och Verkstads AB, Södra varvet eller Stockholms stora skeppsvarv var ett skeppsvarv vid Tegelviken på Södermalm i Stockholm.
Södra varvet miniatyr|Minnestavlan från 1919 vid Londonviadukten miniatyr|Del av "Karta öfver S:ta Catharina församling år 1674" enligt Holms tomtbok med 'Skjepshwarfwet'" miniatyr|Varvet i Tegelviken, vy mot väst; Ersta kyrka på höjden i bakgrunden, 1880 Varvet grundades 1687 och kallas även för Stockholms största varv på 1700-talet.“Sedermera hemställde ÖfwerStåthållaren Gr. Gyllenstjerna, den 20 Sept. 1686, på Magistratens anhållan, till Kongl. Maj:ts godtfinnande, att, som resolutionen af den 13 Maj 1684, om lika frihet å de skepp, hwilka på utrikes orter köptes eller byggdes, som på dem, hwilka inrikes woro byggda, med år 1687 upphörde, och nödigt wore, att göra sig betänkt på egna skepps byggande; Kongl. Maj:t derföre i nåder täckes tillåta ett skeppshwarfs inrättande på Tjärhofwet wid Tegelwiken, staden tillhörande; hwilket K. biföll den 28 Sept. 1686, med tillägg af flera derwid begärda förmåner, såsom en sågqwarns anläggning i Norrström, m. m.; hwarefter detta hwarf, på Söder wid Tegelwiken, inrättades och fortsattes någon tid på stadens bekostnad.” (ur Stockholms Stads Historia, från stadens anläggning till närwarande tid, utgiven av Nils Lundequist på Zacharias Hæggströms förlag 1828) Det låg vid nuvarande Tegelvikshamnen, numera terminal för Viking Lines finlandsfärjor. Det hade sin verksamhet här under varierande former i mer än 200 år. På platsen låg på 1500-talet ett tegelbruk. Efter tegelbruket fanns här ett tjärhov, där stadens tjärbrännare höll till. År 1687 flyttades den farliga verksamheten efter en brand tvärs över Saltsjön till Beckholmen och istället uppstod här ett varv.
Varvstomten var en delvis utfylld del av en vik i Saltsjön. Längst ner vid viken låg stapelbäddarna. Mot Erstaberget (Erstagatan) fanns två bodlängor med materialskjul, plankbodar, mallbod och tackelbod, vidare en klockstapel med vällingklocka och en smedja. Den öppna platsen mellan bodlängorna fylldes under 1800-talets lopp med nya bodar och skjul. Nedanför nuvarande Varvsbranten ligger fortfarande ett ockrafärgat hus med årtalet 1748 på fasaden. Där bodde skeppsbyggmästaren för Södra varvet, varför byggnaden idag kallas Skeppsbyggmästarbostället (adress Folkungagatan 147). Huset ritades troligen av Stockholms stadsarkitekt Johan Eberhard Carlberg.Ur Se på Söder, Olle Rydberg, 1986.
W. Lindbergs miniatyr|M/Y Lilian II från 1916. miniatyr|M/S Kung Ring från 1902. miniatyr|Skeppsbyggmästarbostället. Varvsverksamheten upplevde en storhetstid under 1800-talet under ledning av William Lindbergs tid som verkstads- och varvschef 1844–1877. Det senare året ombildades verksamheten till ett aktiebolag, W. Lindbergs Varvs- och Verkstads AB, med Lindberg som huvudägare. Denne ägde sedan tidigare en mekanisk verkstad som låg i anslutning till varvet. Produktionen i det sammanslagna företaget specialiserades till fartygsbyggen, ångmaskiner, ångpannor med mera. Under senare delen av 1890-talet var verksamheten vid W. Lindbergs som störst och företaget hörde då till de sex största verkstadsföretagen i Stockholm.
Då Stadsgårdshamnen behövde utvidgas kunde verksamheten inte längre bedrivas. Den 16 januari 1907 skedde den sista stapellöpningen med fartyget Lidingöfärjan 1. Nils-Gustaf Stahre och Per Anders Fogelström; Stockholms gatunamn - innerstaden, Monografier utgivna av Stockholms stad, Liber/Allmänna förlaget 1986, , sidan 240 och i augusti 1910 invigdes den nya Stadsgårdshamnen och dess uppfartsväg till Folkungagatan. Flytdockan såldes till Finnboda Varv. Varvsverksamheten upphörde helt 1930. Stadsgårdshamnen och Masthamnen på Stockholms hamns webbplats , läst 2011-10-28 Den sista båten från W Lindbergs, som ännu är i trafik är S/S Mariefred, som sjösattes 1903.
Kvartersnamnen längs Åsögatan faller under kategorin fyr- och lotsväsendet som Lotsen, Flaggan, Masten och Signalen. Kategorin påminner om att här uppe bodde tidigare sjömän och varvsarbetare från det närbelägna Södra varvet vid Tegelviken. Här har även gatunamn döpts i samma kategori (Lotsgatan, Skeppargatan).
Vid Londonviadukten finns en minnestavla som påminner om varvet. Tavlan visar två varvsarbetare från olika sekel och är skapad av skulptören Fredrik Frisendahl, tillverkad hos Meyers konstgjuteri och uppsatt 1919. Texten lyder:
Byggda fartyg i urval
1821 Yngve Frey 1853-1854 Hjulångaren Götha (varvets första stålbåt) 1856 Hjulångaren Falun, varvsnummer 8 1860 Ångaren Garibaldi, varvsnummer 17 1861 S/S Dellen 1862 Ångslupen Tomten 1863 Domnarfvet 1868 Siljan 1870 Postiljonen 1873 Alma af Stafre 1873 S/S Uman 1874 S/S Stockholms Ström 2, passagerarfärja 1874 S/S Sirius, senare D/S Kong Halfdan 1875 S/S Primus, varvsnummer 106 1875 S/S Svaningen, varvsnummer 108 1876 M/S Gustaf Wasa 1876 S/S Stafsnäs, varvsnummer 128 1876 Hebe 1881 Göran, varpbåt 1881 S/S Kirvesniemi, ångslup 1884 Ferm, bogserbåt 1890 S/S Phoenix, ursprungligen flodspruta, numera passagerarfartyget M/S Kind 1893 S/S Saltsjöbaden 1, passagerarfärja 1893 S/S Saltsjöbaden 2, passagerarfärja 1893 Ångslupen J G Schwan, varvsnummer 216 1894 Stockholms ström 2, senare Saltsjöbaden 3, passagerarfärja 1894 Fyrskeppet Svinbådan 1896 Bogserångfartyget Carl, konstruktör Ernst HernbergDigitalt museum SR 391 1897 Frithiof 1897 Ångslupen Ingeborg, varvsnummer 226 1897 S/S Djurgården 1, passagerarfärjan 1897 S/S Djurgården 2, passagerarfärja 1899 S/S Norrtelje, konstruktör: Ernst Hernberg 1899 S/S Hansa, varvsnummer 233 1898 S/S Kimito, senare S/S Sunnan, passagerarfartyg 1900 S/S Express 1901 S/S Tärnan av Waxholmge 1901 S/S Djurgården 5, passagerarfärja 1902 Ånglustyachten Arla, konstruktör: Ernst HernbergDigitalt museum SR 2827 1902 M/S Kung Ring, passagerarfartyg 1903 S/S Mariefred, konstruktör: Ernst Hernberg 1903 S/S Linköping, frakt- och passagerarfartyg, varvsnummer 247, för Linköpings Nya Rederi AB, Linköping 1904 Ånglustyachten Arona, konstruktör: Ernst Hernberg 1904 S/S Primula 1905 S/S Tor III, passagerarfartyg 1905 S/S Lidingö I, varvsnummer 260 1915 M/S Hugin, passagerarfartyg 1916 M/Y Lilian II, motoryacht, konstruerad av C.G. Pettersson
Verkställande direktörer 1852-77 William Lindberg 1877–86 Richard Telander (ansvarig för ångmaskinkonstruktion från 1852) 1886–94 George Lindberg 1894–1919 Anders Fredrik Wiking Skeppsbyggnadsmästare och fartygskonstruktörer 1852-53 Johannes Weilbach 1853-86 Kai Agerskov början av 1900-talet Ernst Hernberg
Källor Jan-Bertil Schnell: Industriminne. Stockholms stad och län - en industrihistorisk exposé, Stockholmia förlag, Stockholm 2004, Torbjörn Dalnäs: Sjöstaden Stockhoilm 750 år - de långa lejonens hamn i Utkik Lookout 3/2002, läst 2011-10-28 Om Tegelvikem på www.angelfire.com Arne Sundström: Ett varv runt Tegelviken i Föreningen Södermalms Meddelanden 1974:14 Noter
Vidare läsning
Externa länkar
Trakterna kring Åsöberget
Kategori:Södermalm Kategori:Nedlagda svenska skeppsvarv Kategori:Sjöfart i Stockholm Kategori:Industriföretag i Stockholm
Kategori:Företag bildade 1687