Räden mot Baltischport, eller Räden mot Rågervik, var en svensk framgångsrik militäroperation mot Baltischport den 17 mars 1790 under Gustav III:s ryska krig.
Bakgrund De svenska och ryska flottorna låg i vinterkvarter sedan hösten 1789, men den svenska flottan i Karlskrona ställdes redan i februari 1790 i ordning. Sjöexpeditionen inom Krigsexpeditionen hade genom Carl Lagerbring den 12 februari 1790 beordrat Olof Rudolf Cederström till Karlskrona:
Vid ankomsten fick Cederström befälet över fregatterna Jarramas och Ulla Fersen samt kutterbriggen Husaren. Redan den 4 mars avseglade eskadern från Karlskrona med förseglade order från Gustav III. Dessa order skulle inte öppnas förrän man passerat Ölands södra udde. Man skulle även passera Slite och där beordra skonerten Kossacken att följa med på expeditionen.
Ordern Kungens order av den 12 februari 1790 var indelad i sju punkter;
Cederström ges befälet över de medföljande fartygen Skyndsamt segla till Finska viken, och då man passerar Hangö efterfråga fänriken Escholin som skall verka som lots. Därefter skyndsamt segla till Rågersvik där det skall finnas 10-12 mindre krigsfartyg. Dessa fartyg skall eskadern försöka förstöra genom bombardemang och uppbränning. För det fall fregatter syns på Revals redd så skall man endast med försiktighet och goda västliga vindar försöka sig på strid. Man skall dessutom tillse att dessa inte hindrar en reträtt till Hangö. Därefter skall eskadern återsegla till Karlskrona. Skulle fartygen skadas under resan och behöva uppsöka svensk hamn, skall dess destination eller syfte hållas strängt hemligt. Besättningens hälsa ska premieras med extra mat- och dryckesransoner. Besättningen skall även ges monetära belöningar för de fall de utmärker sig i striden. Om Cederströms efter expeditionen kan uträtta annat i Reval eller i Hapsal är han fri att utföra detta.
Attacken
Den 17 mars anlände Cederström med Ulla Fersen och Jarramas till Rågersviks redd under holländsk flagg, och de ankrade. Man noterade att de krigsfartyg som skulle finnas i hamnen inte var där, och man beslutade sig för att istället anfalla fästningen. Man hissade svensk flagg och påbörjade beskjutningen av fästningen, samtidigt som 110 man landsattes. Landstyrkan kommenderades av löjtnant Henrik Otto Pettersén och fänrikarna Ludvig Johan Escholin och Luigi Arcovito. Dessa stormade och intog fästningen som innehöll ca 450 ryska soldater, och då ryssarnas motattack misslyckades anhöll den ryske kommendanten om kapitulation.
Kapitulationen beviljades av Cederströms på villkor att
Staden skulle betala en brandskatt om 4000 rubel, vilket kommendanten skrev ut en växel på. Ryssarna skulle själva antända stadens magasin; detta förstörde 54000 tunnor proviant (säd, mjöl och gryn) 400 master skulle brännas upp Skeppsvirket på platsen skulle förstöras Kläder, ammunition samt skeppsartiklar skulle förstöras Kruthuset skulle förstöras Allt krut skulle oskadliggöras Samtliga kanoner (49) skulle förstöras genom förnagling.
Totalt beräknades detta uppgå till ett värde av 1 miljon riksdaler.
Cederströms skriver själv i sin redogörelse:
Efter räden Den 19 mars skriver Cederström till generalen Johan August Meijerfeldt;
UtmärkelserDagligt Allehanda, 27 mars 1790 Efter räden erhöll följande personer utmärkelser:
Cederström befordrades till major och utnämndes till riddare av Svärdsorden Löjtnant Henrik Otto Pettersén utnämndes till riddare av Svärdsorden Fänrikarna Ludvig Johan Escholin och Luigi Arcovito befordrades till löjtnanter Fänrikarna Johan Gustaf Weisberner, Gustaf Lilljeqvist, Olsson och Norstedt fick hedersvärjor. Arklimästare Peter Lillja fick medaljen För tapperhet till sjöss för sina insatser. Regementskvartermästare Johan Erik Callerström vid Kalmar regemente tilldelades Distinktionstecknet för tapperhet till sjöss
Källor Sjökrigshistorien i sammandrag, volym 2. Carl August Gyllengranat. Karlskrona 1840, Sid 271–273. Ur Generalamiralen Excellensen Grefve R. Cederströms efterlemnade papper.
Noter
Räden mot Baltischport Kategori:Slag under Gustav III:s ryska krig Kategori:Krigsåret 1790