Denna artikel handlar om den tidigare kommunen Tidaholms stad. För orten se Tidaholm, för dagens kommun, se Tidaholms kommun.

Tidaholms stad var en tidigare kommun i Skaraborgs län.

Administrativ historik Stadskommunen Tidaholms stad bildades den 1 januari 1910 (enligt beslut den 15 oktober 1909) genom en ombildning av Tidaholms köping, som 1 januari 1895 brutits ut ur kommunerna Agnetorp och Baltak.

Den 1 januari 1943 (enligt beslut den 13 februari 1942) utökades Tidaholms stads yta med ett område med 140 invånare omfattande en areal av 0,84 km², varav 0,82 km² land, från Baltaks landskommun, samt ett område med 1 179 invånare omfattande en areal av 9,42 km², varav 9,37 km² land, från Agnetorps landskommun. 1 januari 1944 (enligt beslut den 5 mars 1943) överfördes dels den inom Baltaks landskommun obebodda belägna delen av Marbotorp 1:4 omfattande en areal av 0,20 km², varav allt land, dels ett område inom Agnetorps landskommun med 31 invånare omfattande en areal av 0,08 km², varav allt land. Områdena 1943 och 1944 överfördes i alla hänseenden: kommunalt, administrativt, judiciellt, ecklesiastikt samt i avseende på fastighetsredovisningen.

Staden ombildades genom kommunreformen den 1 januari 1971 till Tidaholms kommun.

Judiciell tillhörighet miniatyr|Tingshuset i Tidaholm, i bruk 1904-1971. I likhet med andra under 1900-talet inrättade stadskommuner fick staden inte egen jurisdiktion utan låg fortsatt under landsrätt i Vartofta och Frökinds domsaga. Staden tillhörde Dimbo tingslag fram till 1 januari 1913 och därefter Vartofta och Frökinds domsagas tingslag.Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Falköpings tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)

Kyrklig tillhörighet I kyrkligt hänseende tillhörde staden Tidaholms församling, som bildats den 1 januari 1900 genom utbrytning ur församlingarna Agnetorp och Baltak.

Sockenkod För registrerade fornfynd med mera så återfinns staden inom ett område definierat av sockenkod 1845 som motsvarar den omfattning staden hade kring 1950.

Stadsvapnet Blasonering: En sköld av silver, däruti ett blått eldsprutande berg, häröver en blå chef med en uggla mellan tvenne kugghjul, allt av silver.

Vapnet utarbetades på 1910-talet. Det eldsprutande berget symboliserar tändsticksfabriken Vulcan, kugghjulen syftar på industri och ugglan är hämtad ur släkten von Essens vapen. Efter kommunbildningen övertogs vapnet oförändrat och registrerades i PRV 1974.

Befolkningsutveckling

Geografi Tidaholms stad omfattade den 1 januari 1952 en areal av 13,18 km², varav 13,08 km² land. När staden bildades den 1 januari 1910 omfattade den en areal av 2,64 km², varav 2,61 km² land.

Tätorter i staden 1960 I Tidaholms stad fanns del av tätorten Tidaholm, som hade 6 622 invånare i staden den 1 november 1960. Tätortsgraden i staden var då 100,0 procent.

Näringsliv miniatyr|Tändsticksfabriken Vulcan i Tidaholm. miniatyr|Tändsticksfabriken Vulcan presenterat i bildverket Sveriges industri - dess stormän och befrämjare omkring år 1900. Vid folkräkningen den 31 december 1950 var stadens förvärvsarbetande befolkning (1 513 personer, varav 1 256 män och 257 kvinnor) uppdelad på följande sätt:

1 837 personer (67,4 procent) jobbade med industri och hantverk, varav 1 385 män och 452 kvinnor. 399 personer (14,6 procent) med handel, varav 219 män och 180 kvinnor. 202 personer (7,4 procent) med offentliga tjänster m.m., varav 85 män och 117 kvinnor. 155 personer (5,7 procent) med samfärdsel, varav 123 män och 32 kvinnor. 70 personer (2,6 procent) med jordbruk med binäringar, varav 69 män och 1 kvinna. 51 personer (1,9 procent) med husligt arbete, varav 0 män och 51 kvinnor. 12 personer (0,4 procent) med ospecificerad verksamhet, varav 12 män och 0 kvinnor.

78 av förvärvsarbetarna (2,9 procent) hade sin arbetsplats utanför staden.

Den detaljerade fördelningen av yrken för förvärvsarbetarna såg ut på följande sätt:

597 personer (21,9 procent) med kemisk-teknisk industri. 518 personer (19,0 procent) med metallindustri. 324 personer (11,9 procent) med varuhandel. 196 personer (7,2 procent) med textil- och sömnadsindustri. 194 personer (7,1 procent) med träindustri m.m. 164 personer (6,0 procent) med byggnadsverksamhet. 155 personer (5,7 procent) med samfärdsel. 91 personer (3,3 procent) med hälso- och sjukvård samt personlig hygien. 81 personer (3,0 procent) med livsmedelsindustri m.m. 75 personer (2,8 procent) med övriga inom handel. 62 personer (2,3 procent) jobbade med övriga inom offentliga tjänster m.m. 61 personer (2,2 procent) med jordbruk och boskapsskötsel. 51 personer (1,9 procent) med husligt arbete. 49 personer (1,8 procent) med undervisning och vetenskaplig verksamhet. 28 personer (1,0 procent) med el-, gas-, vattenverk m. m. 24 personer (0,9 procent) med läder-, hår- och gummivaruindustri. 17 personer (0,6 procent) med jord- och stenindustri. 14 personer (0,5 procent) med pappers- och grafisk industri. 12 personer (0,4 procent) med ospecificerad verksamhet. 9 personer (0,3 procent) med skogsbruk. 4 personer (0,1 procent) med ej specificerad industri.

Politik Mandatfördelning i valen 1919–1966

Källor

Kategori:Indelningar i Tidaholms kommun Kategori:Städer i Sverige

Kategori:Sveriges kommuner 1863-1951 Kategori:Sveriges kommuner 1952-1970 Kategori:Tidigare kommuner i Skaraborgs län