Mölnlycke Health Care är ett globalt medicintekniskt företag verksamt inom sårbehandling, kirurgiska lösningar, operationshandskar och antiseptiska produkter. Företaget har sitt globala huvudkontor i GoCo Health Innovation City i Mölndal och bedriver verksamhet i över 100 länder genom regionala kontor, marknadsorganisationer och tillverkningsanläggningar. Med 8510 anställda (december, 2025) är Mölnlycke en internationell aktör med global närvaro. Mölnlycke levererar produkter och lösningar till sjukhus, vårdgivare och patienter världen över. Historia
1853-1900 Mölnlycke Väfveri AB grundades 1849 av Gustav Ferdinand Hennig (1786-1853), född i Marienberg, Sachsen den 7 november 1786. Han led skeppsbrott på den bohuslänska kusten och anlände till Göteborg 26 år gammall. Han fick hjälp av grosshandlaren Melin att studera i Tyskland och England. Vid återkomsten startade han en egen grosshandel och gifte sig med Melins dotter. Genom sin handel blev han intresserad av textilbranschen och köpte år 1823 mark vid Mölndals vattenfall, Mölndals Kvarnby, och anlade ett bomullsspinneri med garnfärgeri och en oljekvarn. 1832 startade han ytterligare ett, för tiden, modernt spinneri, Rosendahls Spinneri och Färgeri, också vid Mölndals Kvarnby. 1847 sålde Hennig fabrikerna i Mölndal och avsåg att dra sig tillbaka. Men han trivdes inte med sysslolösheten, utan köpte istället 1849 Råda säteri, en herrgård i Råda socken i Härryda kommun öster om Göteborg av friherrinnan Martina von Schwerin. Vid säteriets vattenfall anlades bomullspinneri, blekeri och färgeri. Ett väveri stod klart 1853 och samma år fick han hjälp att driva fabriken av sin svärson Bruno Wendel. Strax därefter, den 2 september, avled Hennig.450px|höger|miniatyr|Mölnlycke väfveri på 1870-talet. Ur Sveriges industriella etablissementer. Tecknade av Gustaf PabstKort efter grundaren Hennigs död drabbades verksamheten av en omfattande brand som förstörde större delen av spinneriet och en betydande del av väveriet. Arvingarna valde därefter att sälja samtliga egendomar och fabriker på auktion. Fabriksföreståndaren Bruno Wendel (1823–1893) och grosshandlaren Carl Johan Dymling förvärvade anläggningen och lät återuppbygga väveriet år 1855. 1856 organiserades verksamheten i det nybildade aktiebolaget Mölnlycke Manufaktur AB. Företaget drabbades åter av en stor brand 1861, vilken omfattade nästan hela anläggningen. Fabriken återuppfördes omedelbart, utvidgades och kom därefter att omfatta omkring 370 vävstolar. År 1876 anlade Bruno Wendel ett nytt väveri för egen räkning, den så kallade Hulebäcksfabriken. Genom en lång period av expansion utvecklades Mölnlycke Manufaktur till en av Sveriges mest moderna textilindustrier omkring år 1880. Under de följande åren försämrades dock konjunkturerna, vilket ledde till en nedgång i verksamheten. Bruno Wendel avled 1893.
Ledning under Arthur och Richard Wendel Efter faderns död övertog sönerna Arthur och Richard Wendel ledningen av företaget. Redan efter två år förvärvade Arthur samtliga aktier och drev verksamheten vidare på egen hand. Han initierade planer på att modernisera fabriken, men den ekonomiska lågkonjunkturen kring sekelskiftet 1900 försämrade resultaten kraftigt. För att rädda bolaget satsade änkefru Wendel sin privata förmögenhet, men 1906 blev situationen ohållbar och företaget försattes i konkurs.
1900–1945 Efter konkursen övertogs verksamheten av nya ägare som fortsatte driften. År 1906 förvärvade Claes Johansson & Co Väfveri AB i Mölndal en större aktiepost i Mölnlycke Manufaktur, och 1915 köptes även de återstående aktierna. Arvid Mark utsågs till disponent och fortsatte moderniseringsarbetet. Efterkrigsdepressionen 1920 drabbade företaget hårt. 1925 övertog därför Skandinaviska Kreditaktiebolaget samtliga aktier i både Mölnlycke Manufaktur och Claes Johansson & Co.
Utökat sortiment och sammanslagningen 1930 Mölnlycke, som ursprungligen var en renodlad textilindustri, började under tidigt 1900-tal att bredda sitt sortiment. Under första världskriget uppstod brist på bomull, vilket ledde till att företaget utvecklade gasväv som ett alternativt material för sjukvården. Vid 1920-talet hade Mölnlycke etablerat sig som en av de främsta leverantörerna till den svenska hälso- och sjukvårdssektorn. Kompresser och förband tillverkades då genom att sjuksköterskor och patienter bearbetade industriellt producerad gasväv, som efter användning tvättades och återanvändes.
På initiativ av Skandinaviska Kreditaktiebolaget genomfördes en sammanslagning av Mölnlycke och Claes Johanssons & CO, vilket resulterade i det nya bolaget Clas Johansson-Mölnlycke AB. År 1933 ändrades namnet till Mölnlycke Väfveri AB. Under 1930-talet koncentrerades produktionen och sortimentet minskade, samtidigt som kvarvarande produkter tillverkades i längre serier. Konstfiber började användas i produktionen och från 1930 vävdes cellull vid Mölnlycke. Forskning och utveckling inom området resulterade i produkter som Mölnlyckes vaxduk, chintz och sjukvårdsplast. Sortiment av vävda tyger kompletterades även med sytråd under 1930-talet.
År 1939 tillträdde Folke Thulin som verkställande direktör för koncernen. Inom ramen för den relativt nyinträttade förbandsavdelningen började företaget under andra världskriget utveckla hygienptrodukter såsom menstruationsbindor, barnblöjor, inkontinensskydd och mjukpapper.
1945-1970 Folke Thulin, som tillträdde som verkställande direktör för Mölnlycke-koncernen strax före andra världskriget, identifierade tidigt möjligheterna att utöka produktionen av sjukvårdsartiklar. Under 1950-talet genomfördes en omfattande industrialisering av tillverkningen, i enlighet med Thulins idéer om industriell produktion. År 1949 blev investmentbolaget Custos huvudägare i företaget.
Fram till mitten av 1950-talet tillverkades kompresser och förband huvudsakligen på sjukhusen. Mölnlycke levererade gasväv i tillskuret format eller på rulle, varefter sjukhuspersonal ansvarade för vikning och rullning. Under senare delen av 1950-talet utvecklade företaget maskiner för industriell vikning av kompresser och gasväv, vilka därefter förpackades sterilt och förseglades.
Sjukhusavdelningen etableras som egen enhet År 1957 beslutades att sjukhusavdelningen skulle organiseras som en självständig del av företaget, vilket markerade början på Mölnlyckes utveckling mot ett medicintekniskt inriktat bolag. Under 1960-talet introducerade Mölnlycke flera engångsprodukter, bland annat bukdukar, kompresser och gasväv med röntgenfasta trådar. Produkterna förpackades i en- eller fempack med kontrollkvitton för att säkerställa korrekt materialhantering vid operationer. Systemet fick stort genomslag under decenniet.
Samtidigt introducerades nya material och tekniker för att minska infektionsrisker och bakteriespridning. Företaget drev aktivt övergången från flergångstextilier till engångsförband, operationsdukar och operationsrockar. Mölnlycke noterades omkring 1960 på Stockholmsbörsen och fortsatte därefter att expandera.
Utveckling av nya förbandstyper Parallellt med introduktionen av nya medicinska produkter utvecklade sjukhusavdelningen under 1960-talet en ny absorberande förbandstyp, baserad på en princip där ett lager oblekt gasväv placerades närmast såret. Konstruktionen avledde vätska samtidigt som blod kunde passera genom trådarna. Förbanden levererades färdigställda och kunde appliceras direkt på patienten. Det använda materialet förstördes efter användning. Under slutet av 1960-talet avyttrades huvuddelen av textilverksamheten. Det kvarvarande Mölnlycke AB kom därefter att fokusera på medicinteknik och hygienprodukter.
1970-2010 År 1970 var Mölnlycke Hospital Products organiserat i fyra produktområden: Surgical, Dressings, Incontinence samt Protection & Drying. Under 1970‑talet utvecklade Mölnlycke flera innovationer inom kirurgiska engångsprodukter. Bland annat togs teknik fram för självhäftande kanter på operationsdukar och kirurgiska handdukar, vilket förbättrade användningen i operationsmiljöer. Sortimentet expanderade kraftigt, särskilt inom engångsrockar, operationsmössor och munskydd. 1970‑talet och början av 1980‑talet utgjorde även Norden den primära marknaden för företagets sårvårdsprodukter. Produkter som Mesorb®, Mepore® och Mefix®, tillsammans med gasvävssortimentet, var centrala produktgrupper. Gasvävsmarknaden dominerades av nationella aktörer med sortiment anpassade efter lokala standarder, vilket försvårade expansion utanför Norden under denna period.
I början av 1970‑talet etablerades ett nära samarbete mellan Mölnlycke och Svenska Cellulosa AB (SCA). År 1975 avnoterades Mölnlycke AB från Stockholmsbörsen och blev ett helägt dotterbolag till SCA, vilket markerade starten på SCAs satsning inom hygien- och hälsovårdsprodukter. Textilrörelsen avvecklades successivt och de sista delarna: Mölnlycke Sytråd AB och AB Melka såldes 1987 respektive 1994.
Safetac® och utvecklingen under 1980‑talet Under 1980‑talet utvecklade Mölnlycke‑medarbetaren Tomas Fabo den silikonbaserade Safetac®‑teknologin, som kom att få stor betydelse för modern sårbehandling. Teknologin togs fram genom svenska studier och vidareutvecklades i samarbete med internationella sårvårdsorganisationer. Safetac® syftar till att minimera smärta och hudskador vid förbandsbyten genom ett kontaktlager som fäster mot huden utan att fastna i såret. Detta skyddar nytillväxt vävnad och minskar risken för maceration.
När flera länder rapporterade liknande positiva resultat utarbetade Mölnlycke tillsammans med European Wound Management Association (EWMA) ett positionsdokument som rekommenderade användning av Safetac® vid skonsam sårvård. Den första produkten baserad på teknologin, Mepitel®, lanserades 1989. Under slutet av 1980‑talet och början av 1990‑talet fortsatte utvecklingen av silikonbaserade förband. Arbetet visade att silikongel kunde ge nya vidhäftningsegenskaper som möjliggjorde förband som satt stabilt utan att skada huden vid avlägsnande. En pilotmaskin togs fram för att möjliggöra mer omfattande kundtester och produktserien Mepitel® vidareutvecklades därefter.
Vägen mot ett självständigt företag År 1997 förvärvade Nordic Capital SCA‑divisionen Clinical Products, som omfattade kirurgi- och sårvårdsprodukter. Det nya bolaget fick namnet Mölnlycke Health Care, vilket fortfarande används idag. År 2004 sålde Nordic Capital Mölnlycke Health Care till APEX, som redan ägde flera mindre företag inom kirurgi. Dessa integrerades i Mölnlycke och breddade sortimentet med bland annat desinfektionsmedel och kirurgiska handskar. Investor blev delägare 2007 och ökade sitt ägande 2010 genom ett avtal med Morgan Stanley Principal Investments. Efter affären ägde Investor 96 procent av bolaget, medan resterande 4 procent ägdes av styrelse och ledning.Press realese från Investor . 2010 08 27
2010-2020 År 2012 förvärvade Mölnlycke det amerikanska företaget Brennan Medical i Minnesota, som tillverkar och marknadsför produkter för hudtransplantationer. Året därpå öppnade Mölnlycke en ny fabrik i Brunswick, Maine, nära Wiscasset, där skumkomponenter till bland annat silikonbaserade produkter (Safetac®) produceras. År 2017 invigdes en ny fabrik för kundanpassade operationsset i Havířov, Tjeckien. Samma år genomfördes en omstrukturering av flera av företagets produktionsenheter. Bland annat stängdes fabrikerna i Białystok, Polen, och Toulouse, Frankrike.
Nutid
Digitalisering & Mölnlycke Health Care