Denna artikel handlar om den tidigare kommunen Åmåls stad. För orten se Åmål, för dagens kommun, se Åmåls kommun.
Åmåls stad var en stad och kommun i Älvsborgs län.
Administrativ historik Åmål (då stavat som Åmoll efter ett äldre AmordhHellquist, Elof (1922): Svensk etymologisk ordbok, sid. 1197. Läst 3 februari 2016.) fick sina stadsprivilegier den 1 april 1643 av drottning Kristinas förmyndarregering.
Staden blev en egen kommun, enligt Förordning om kommunalstyrelse i stad (SFS 1862:14) den 1 januari 1863, då Sveriges kommunsystem infördes. År 1971 uppgick staden i den nybildade Åmåls kommun.
Den 1 januari 1956 överfördes från Tössbo landskommun och Åmåls landsförsamling till Åmåls stad och Åmåls stadsförsamling ett område omfattande en areal av 4,89 km², varav 4,87 km² land, och med 179 invånare.
Judiciell tillhörighet Den egna jurisdiktionenen med magistrat och rådhusrätt upphörde 1948 då staden lades under Tössbo och Vedbo tingslag.
Kyrklig tillhörighet I kyrkligt hänseende hörde staden till Åmåls stadsförsamling. År 1963 slogs stadsförsamlingen ihop med Åmåls landsförsamling för att bilda Åmåls församling.
Sockenkod För registrerade fornfynd med mera så återfinns staden inom ett område definierat av sockenkod 1826 som motsvarar den omfattning Åmåls socken med staden hade kring 1950.
Stadsvapnet Blasonering: I fält av silver en nedtill av en vågskura avgränsad, genomgående och med port försedd mur, från vilken en kyrka uppskjuter, i stammen åtföljd av en fisk, allt i rött.
I ett bevarat privilegiebrev från 1643 finns en bild som legat till grund för sigillet. Flera varianter har förekommit fram till det att vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t 1938. Vapnet övertogs 1971 av den nya kommunen och registrerades 1974 i PRV.
Geografi Åmåls stad omfattade den 1 januari 1952 en areal av 13,36 km², varav 13,32 km² land.
Tätorter i staden 1960 I Åmåls stad fanns tätorten Åmål, som hade 8 664 invånare den 1 november 1960. Tätortsgraden i staden var då 94,6 procent.SCB Folkräkningen 1960 del 2 sida 33 i pdf:en
Befolkningsutveckling
Politik Stadsfullmäktiges ordförande
1923–1924 Carl Hesselbom (s) 1925–1945 Carl Gustaf Moberg (s) 1946–1950 Oscar Karlsson (s) 1951–1970 Jens Ellström (s)
Drätselkammarens ordförande
1958–1970 Bror Karlsson (s)
Mandatfördelning i valen 1919–1966
För valresultat nyare än 1966, se den nya kommunen; Åmåls kommun#Styre och politik
Se även Lista över Åmåls borgmästare Referenser
Kategori:Indelningar i Åmåls kommun Kategori:Städer i Sverige Kategori:Sveriges kommuner 1863-1951 Kategori:Sveriges kommuner 1952-1970 Kategori:Tidigare kommuner i Älvsborgs län Kategori:Åmåls historia