Denna artikel handlar om den tidigare kommunen Vänersborgs stad. För orten se Vänersborg, för dagens kommun, se Vänersborgs kommun.
Vänersborgs stad var en stad och kommun i Älvsborgs län.
Administrativ historik 1 februari 1644 utfärdade Drottning Kristinas förmyndarregering stadsprivilegier för Vänersborg. Vänersborgs stad bildades som en utbrytning ur Vassända socken, och som ersättare för Brätte stad vars stadsprivilegier samtidigt drogs in.
Staden blev en egen kommun, enligt Förordning om kommunalstyrelse i stad (SFS 1862:14) 1 januari 1863, då Sveriges kommunsystem infördes.
Den 1 januari 1945 (enligt beslut den 17 december 1943) upplöstes Vassända-Naglums landskommun och den södra delen av kommunen inkorporerades i Trollhättans stad och den norra delen av kommunen (omfattande en areal av 62,14 km², varav 58,23 km² land och med 4 372 invånare) inkorporerades i Vänersborgs stad i kommunalt hänseende samt i avseende på fastighetsredovisningen. Enligt samma beslut överfördes till staden och Vänersborgs stadsförsamling ett område av hemmanen Djupedalen och Grönvik som låg sydost om den så kallade Djupedalsbäcken i alla hänseenden från Frändefors landskommun. Området från Frändefors omfattade en areal av 0,09 km² (varav allt land) och hade 3 invånare. (PDF) Statistiska centralbyrån: Folkmängden inom administrativa områden den 31 december 1944. Läst 3 februari 2016
I samband med kommunreformen 1952 inkorporerades Väne-Ryrs landskommun.
Vänersborgs stad ombildades 1 januari 1971 till Vänersborgs kommun.
Judiciell tillhörighet Staden hade egen jurisdiktion med rådhusrätt och magistrat, som lydde under Göta hovrätt fram till 1948 och sedan under Hovrätten för Västra Sverige. De sista magistraten i Sverige upphörde 1965. Vänersborgs rådhusrätt upphörde 1 januari 1970 - ett år innan Tingsrättsreformen i Sverige, då de sista kvarvarande rådhusrätterna samt häradsrätterna omvandlades till tingsrätter. Vänersborgs rådhusrätt uppgick då i den nybildade Vänersborgs domsagas tingslag, som året efter bildade Vänersborgs tingsrätt.SCB Befolkning och Folkmängd 1969 del 2: Kommunblock, judiciella och kyrkliga indelningar sida 83 i pdf:en anmärkningarElsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Vänersborgs tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
Kyrklig tillhörighet Vänersborgs stadsförsamling bildades 1642, två år före staden, och inkorporerade Brätte församling 1644. 1947 bildade stadsförsamlingen med Vassända-Naglums församling Vänersborgs församling. 1 januari 1952 tillkom Väne-Ryrs församling.
Sockenkod För registrerade fornfynd med mera återfinns staden inom ett område definierat av sockenkod 1821 som motsvarar den omfattning staden hade kring 1950, vilket innebär att också delar av Vassända-Naglums socken omfattas.
Stadsvapen Blasonering: I blått fält en bojort av guld med beslagna segel, flytande på en av vågskura bildad stam av silver. Bojorten har en naturfärgad svensk flagga på masttoppen och en i aktern.
Kristinehamns stad och Vänersborg fick på 1600-talet båda sådana här fartyg i sina sigill. Först när de skulle fastställas som vapen på 1940-talet blev de särskilda genom att Vänersborgs skuta försågs med flaggor. 1974 registrerades vapnet i PRV för den nya kommunen.
Geografi Vänersborgs stad omfattade den 1 januari 1952 en areal av 102,49 km², varav 95,19 km² land.
Tätorter i staden 1960 I Vänersborgs stad fanns tätorten Vänersborg, som hade 17 125 invånare den 1 november 1960. Tätortsgraden i staden var då 92,7 procent.
Befolkningsutveckling
Politik
Stadsfullmäktiges ordförande
1915–1920 Hugo von Sydow 1921–1936 Hugo Jennische (avf) 1937–1967 Oscar Andersson (s) 1968–1970 Bengt Jennische (m)
Drätselkammarens ordförande
1941–1967 Ragnar Ericson (s) 1968–1970 Hadar Karlson (fp)
Mandatfördelning i valen 1919–1966
Referenser
Kategori:Indelningar i Vänersborgs kommun Kategori:Städer i Sverige
Kategori:Sveriges kommuner 1863-1951 Kategori:Sveriges kommuner 1952-1970 Kategori:Tidigare kommuner i Älvsborgs län