Örgryte socken i Västergötland ingick i Sävedals härad, uppgick 1922 i Göteborgs stad och området är sedan 1971 en del av Göteborgs kommun och motsvarar från 2016 förutom av Örgryte distrikt även av Johannebergs distrikt, Annedals distrikt, Göteborgs Oscar Fredriks distrikt, Göteborgs Karl Johans distrikt och Björkekärrs distrikt samt delar av Göteborgs Sankt Pauli distrikt och Härlanda distrikt.

Socknens areal var 1822 18,49 kvadratkilometer varav 17,18 land.Örgryte socken i Nordisk familjebok från 1922(1 940 hektar, varav 204 hektar vatten. Källa: Statistisk Årsbok för Göteborg 1939, Göteborgs stads statistiska byrå 1939, s. 5) År 1921 fanns här 22 124 invånare. Sockenkyrkorna Örgryte nya kyrka och Örgryte gamla kyrka ligger i socknen. 1866 var ytan inklusive Karl Johans landskommun 42,6 kvadratkilometer (4 235 tunnland).Örgryta socken i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870

Staden Göteborg - Inom Vallgraven - anlades på Eklanda bys och Gullbergs ängars marker i Örgryte socken, som en del av den så kallade donationsjorden. Arealen för stadsområdet utgjorde 251 tunnland.Donationsjorden i Göteborg och vissa närstående kameralistiska institut, Esbjörn Janson, Göteborgs Fastighetskontor, Göteborg 1988 , s. 8ff

Administrativ historik Socknen har medeltida ursprung. Göteborgs stad utbröts ur Örgryte socken och 1619 bröts Göteborgs svenska församling (numera Göteborgs Domkyrkoförsamling) ut ur Örgryte. År 1700 utbröts Amiralitetsförsamlingen och 11 maj 1786 Mariebergs församling.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Örgryte församling och för de borgerliga frågorna bildades Örgryte landskommun. Landskommunen inkorporerades 1922 i Göteborgs stad som 1971 ombildades till Göteborgs kommun.

Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Sävedals härad. De indelta soldaterna tillhörde Elfsborgs regemente, Marks kompani och Göteborgs Stads-Vakts-kompani.

Räkenskapsåret 1623-1624 utgjordes Örgryte av 9 hela skattehemman, 2 halva kronohemman, 1 kyrkohemman och 11 frälsehemman.Göteborgs historia : Grundläggningen och de första hundra åren : Från grundläggningen till enväldet (1619-1680), [Del l:l], professor Helge Almquist, Skrifter utgivna till Göteborgs stads trehundraårsjubileum genom jubileumsutställningens publikationskommitté, Göteborg 1929, s. 212

Geografi och natur Örgryte socken ligger öster och söder om Göteborgs centrum med Mölndalsån i väster, Stora Delsjön och Lilla Delsjön i öster och kring Säveån. Socknen är dalbygd i väster vid ån och är en skogsbygd i öster.

Vid 1923 års stadsdelsindelning blev Örgryte indelat i stadsdelarna Gårda, Krokslätt och Lunden, motsvarande de tidigare municipalsamhällena, samt Bö, Delsjön, Kallebäck, Skår, Sävenäs och Torp.Göteborgs kommunalkalender 1938, red. Werner Göransson, utgiven av Göteborgs stads statistiska byrå, Göteborg 1938 s. 411

Det finns två naturreservat i socknen. Delsjöområdet som delas med Fässbergs socken i Mölndals kommun och Råda socken i Härryda kommun ingår i EU-nätverket Natura 2000 medan Änggårdsbergen som delas med Västra Frölunda socken i Göteborgs kommun och Fässbergs socken i Mölndals kommun är ett kommunalt naturreservat.

Sätesgårdar var Bö herrgård,Bö, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883 Kärralunds herrgård,Kärralund, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883 Stora Änggården,Änggården, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883 Sävenäs säteri,Säfvenäs, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883Säfvenäs i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870 Stora Torps säteri,Örgryte, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883Torpa, Stora i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870, Lilla Torps herrgård, Jakobsdals herrgård, Skårs herrgård,Skår, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883Skår i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870 Underås herrgård,Underås, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883Underås i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870 Fräntorps herrgårdSören Skarbäck: Göteborg - herrgårdarnas stad, Göteborg 1995, , sid 141ffFräntorp, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883, Lundens gård, Vidkärrs herrgårdWidkärr i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870Vidkärr, Det gamla Göteborg (läst 10 juli 2018), Kålltorps herrgårdSören Skarbäck: Göteborg - herrgårdarnas stad, Göteborg 1995, , sid 137ffKålltorp, Det gamla Göteborg (läst 10 juli 2018), Stora GårdaSören Skarbäck: Göteborg - herrgårdarnas stad, Göteborg 1995, , sid 163ffStora Gårda, Det gamla Göteborg (läst 10 juli 2018), Kallebäcks herrgårdSören Skarbäck: Göteborg - herrgårdarnas stad, Göteborg 1995, , sid 150ff, Krokslätts herrgårdKrokslätt, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883Sören Skarbäck: Göteborg - herrgårdarnas stad, Göteborg 1995, , sid 177ff, GibraltarGibraltar, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883 och GubberoGubbero, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883Sören Skarbäck: Göteborg - herrgårdarnas stad, Göteborg 1995, , sid 116ffGubbero, Det gamla Göteborg (läst 19 augusti 2018).

Befolkningsutveckling Befolkningen ökade från 1 008 1810 till 22 124 1920 innan socknen uppgick i Göteborgs stad 1922.Folkmängd 1810-1890 Örgryte i Göteborgs och Bohus län, Demografiska databasen, Umeå universitet (läst 9 juni 2016)

Namnet Namnet skrevs 1485 Örgrydhä är sammansatt av ör, 'grus(bank)' och gryt(e), stenanhopning, stenig mark'. Namnet syftar troligen på Kyrkbäckens nedre lopp.

Språkvetaren professor Hjalmar Lindroth hävdar att namnet skrevs Ørgrydhæ (- socken) år 1485. En tidig benämning på invånarna i Örgryte, menar han hittas i den gotiske historieskrivaren Jordanes på 500-talet, som i en handskrift beskriver euagreotingi (en förvanskning av auragreotingi). Örgryte stom var namnet på det hemman som utgjorde sätes- eller avelsgård till avlöning av prästerskapet och brukades av kyrkbönder.Örgryte genom tiderna, [band I], Fritz Waldemar Nikodemus Stenström, Wettergren & Kerber, Göteborg 1920, s. 32 Det låg cirka 100 meter söder om nuvarande Sankt Sigfrids plan. I äldre tider kallades hemmanet endast för Stompen eller StommenÖrgryte genom tiderna, [band II], Fritz Waldemar Nikodemus Stenström, Wettergren & Kerber, Göteborg 1924, karta på sista sidan., och från 1819 för Jakobsdal efter dåvarande ägaren, apotekaren Hans Jacob Cavallin. Huvudbyggnaden blev 1915 Betaniastiftelsens sjukhem, och revs 1980 för att lämna plats åt Sovjetunionens generalkonsulat. Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län II : ortnamnen på Göteborgs Stads område (och i Tuve socken) jämte gårds- och kulturhistoriska anteckningar, [Andra häftet], Hjalmar Lindroth, Institutet för ortnamns- och dialektforskning vid Göteborgs Högskola, Göteborg 1927, s. 85fGöteborgs gatunamn, Carl Sigfrid Lindstam, Göteborgs Kommuns Namnberedning, Göteborg 1986 , s. 93, 169

Galleri

Se även Örgryte församling Göteborgs landerier

Referenser

Vidare läsning

Externa länkar

Örgryta socken i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870

Kategori:Indelningar i Göteborgs kommun Kategori:Socknar i Sävedals härad