Ej att förväxla med arkitekten Gustaf Petterson (Gustaf Emil Nicholaus Petterson) (1855–1933) vid Överintendentsämbetet
Gustaf Emanuel Pettersson, född 20 mars 1887 i Klara församling, Stockholm, död 18 februari 1925 i Brännkyrka församling, Stockholm,Sveriges Dödbok SDB 1860–2016, USB, Version 7.10, Sveriges Släktforskarförbund (2016). var en svensk arkitekt och byggmästare.
Pettersson var anställd arkitekt vid Stockholms fastighetskontor, egnahemsavdelningen. Han var en av arkitekterna som formgav bebyggelsen i de tidiga trädgårdsstäderna i Stockholm.
Biografi Gustaf Pettersson fick sin utbildning till arkitekt vid Tekniska skolan och Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm.
1910 blev han anställd arkitekt vid Stockholms stads lantegendomsnämnd och 1920 vid fastighetskontorets egnahemsavdelningen. Som sådan ritade han både småhus och flerbostadshus bland annat i Gamla Enskede, Enskededalen, Äppelviken, Smedslätten, Ålsten, Höglandet och Nockeby ofta tillsammans med kollegerna Edvin Engström och Gustaf Larson. För Stockholms Kooperativa Bostadsförening ritade han bostadshus i kvarteren Bälgen, Motorn och Vingen, vid Västeråsgatan i Rödabergsområdet (1916–1925) tillsammans med Engström och Larson.Henrik O Andersson, Fredric Bedoire, Stockholms byggnader, Prisma, 1991, sidan 259. .
Gällande "Enskede trädgårdsstad" var Pettersson arkitekt bakom bebyggelsen med flerfamiljshus i kvarteret Hälftenbruket längs Sockenvägen som han ritade 1911 och i kvarteret Plöjaren vid Nynäsvägen ritad 1922. Bland småhusen stod han för Typhus XII, ett enfamiljshus om tre rum och kök som uppfördes i två exemplar 1912. Han ritade även stadsplaner, bland annat i Enskededalen (tillsammans med Axel Dahlberg). I trädgårdsstaden Enskededalen gestaltade han flerfamiljshus och dubbelhus i kvarteren Tröskverket och Gammelsmedjan. År 1922 gav han ut en samling typritningar med ritningar på hus tänkta för arbetare.Rådberg (1994), ss 28–29 För Stockholms stads fastighetsnämnd ritade Pettersson 1919–1922 Magnebergsvägen 1–26 i Enskededalen.Henrik O Andersson, Fredric Bedoire, Stockholms byggnader, Prisma, 1991, sidan 275. .
De första ritningarna till biografen, Bromma-Teatern i Alvik, det som nu är Alviks Måleri eller Måleributiken i Alvik AB, signerades tidigt 1920 av både S.E. Lundqvist och G.E. Pettersson. Det var Gustaf E. Pettersson som fullbordade planerna till hösten 1920. Biografen byggdes 1921–1922 och den första föreställningen gavs den 27 september 1921.Brommaboken 1998, Bromma Hembygdsförenings Årsskrift, Årgång 69, sidorna 41–47.
Gustaf Pettersson är begravd på Brännkyrka kyrkogård.
Bilder, verk i urval
Källor
SvD: Arkitekten Gustaf Pettersson död (1925-02-19) Pettersson, Gustaf Eanuel på SvenskaGravar.se Noter
Externa länkar
Kategori:Svenska arkitekter under 1900-talet Kategori:Svenska stadsplanerare Kategori:Arkitekter från Stockholm Kategori:Gravsatta på Brännkyrka kyrkogård Kategori:Födda 1887 Kategori:Avlidna 1925 Kategori:Män