Denna artikel handlar om den tidigare kommunen Nybro stad. För orten se Nybro, för dagens kommun, se Nybro kommun.
Nybro stad var en kommun i Kalmar län.
Administrativ historik Nybro stad bildades 1 januari 1932, enligt beslut den 11 september 1931, genom en ombildning av Nybro köping. Den nya staden hade 4 252 invånare (invånare den 31 december 1931) och omfattade en areal av 3,70 km², varav allt land.
Stadens territorium ändrades flera gånger (årtal avser den 1 januari det året om inget annat anges): 1941 - Enligt beslut den 30 mars 1940 överfördes vissa områden med 710 invånare och omfattande en areal av 3,02 km², varav allt land, till staden från Madesjö landskommun, socken och församling. 1954 - Ett område med en areal av 8,32 km², varav 8,30 land, och 463 invånare överfördes till staden och stadens församling från Madesjö landskommun, socken och församling. 1969 - Madesjö landskommun, Alsterbro landskommun, Hälleberga landskommun, Sankt Sigfrids församling ur Ljungbyholms landskommun samt Oskars församling ur Mortorps landskommun överfördes till staden.
Staden ombildades till Nybro kommun 1 januari 1971.
Judiciell tillhörighet Staden saknade, i likhet med andra under 1900-talet inrättade stadskommuner, egen jurisdiktion och ingick judiciellt i Södra Möre domsaga och Södra Möre tingslag.
Kyrklig tillhörighet I kyrkligt hänseende tillhörde staden först Madesjö församling, men stadens område utbröts ur Madesjö församling som Nybro församling den 1 januari 1939.
Sockenkod För registrerade fornfynd med mera så återfinns staden inom ett område definierat av sockenkod 0852 som motsvarar den omfattning staden hade kring 1950.
Stadsvapen Blasonering: I fält av guld en från kant till kant gående röd stenbro i ett spann och däröver två svarta armborst med röda pilspetsar.
När Nybro köping blev stad 1932 fastställdes också dess vapen. Armborsten kan komma från Smålands landskapsvapen och/eller Södra Möre häradsvapen. Bron syftar på ortnamnet. Efter kommunbildningen registrerades vapnet för den nya kommunen i PRV 1974.
Befolkningsutveckling
Geografi Nybro stad omfattade den 1 januari 1952 en areal av 6,72 km², varav 6,65 km² land.
Tätorter i staden 1960 I Nybro stad fanns del av tätorten Nybro, som hade 8 557 invånare i staden den 1 november 1960. Tätortsgraden i staden var då 98,1 procent.
Näringsliv miniatyr|Pukeberg glasbruk i Nybro. Vid folkräkningen den 31 december 1950 var huvudnäringen för stadens befolkning uppdelad på följande sätt: 64,5 procent av befolkningen levde av industri och hantverk 3,3 procent av jordbruk med binäringar 5,8 procent av samfärdsel 16,7 procent av handel 6,6 procent av offentliga tjänster m.m. 1,6 procent av husligt arbete 1,5 procent av ospecificerad verksamhet.
Av den förvärvsarbetande befolkningen jobbade bland annat 19,9 procent med träindustri m.m., 14,8 procent med varuhandel, 10,8 procent med byggnadsverksamhet, 10,0 procent med pappers- och grafisk industri, 8,1 procent med jord- och stenindustri samt 7,4 procent med metallindustri. 4,4 procent av stadens förvärvsarbetare hade sin arbetsplats utanför kommunen.
Politik
Stadsfullmäktiges ordförande
1932–1959 Arvid Magnusson (s) 1960–1970 Bertil Petersson (s)
Drätselkammarens ordförande
1960–1970 Alf Johansson (s)
Mandatfördelning i valen 1934-1968
Anmärkningar
Källor
Kategori:Indelningar i Nybro kommun Kategori:Städer i Sverige Kategori:Tidigare kommuner i Kalmar län Kategori:Sveriges kommuner 1863-1951 Kategori:Sveriges kommuner 1952-1970