miniatyr|Baron d'Holbach, fransk 1700-talsförfattare, som var en av de första att beskriva sig själv som ateist, och som har betytt mycket för ateismens utveckling.
Ateism innebär avsaknad av eller avståndstagande från tro på någon gud, gudar och högre makter.Bendz, Fredrik (2003). Definition av ordet ateism. www.ateism.se
Begreppet ateism spänner från avsaknad av tro på någon eller några gudar (eller högre makter),Simon Blackburn, ed. (2008). Uppslagsord: "atheism" i The Oxford Dictionary of Philosophy (2008 ed.). Oxford: Oxford University Press. till aktivt avvisande av sådana (se antiteism) samt preciseringar som ligger mellan dessa.Infidels.org (2007, 2008, 2009) är en webbplats, som under rubriken More on Definitions of Atheism redovisar de definitioner av "ateism" som finns i Oxford English Dictionary respektive Webster's 3rd New International Dictionary Unabridged. Även andra definitioner finns såsom att ateism innebär att man menar att satsen "det finns en gud" är falsk, eller att man menar att satser om Gud är meningslösa.
Ateism är särskilt utbredd i starkt sekulariserade länder, exempelvis i västeuropeiska länder med hög utbildningsnivå samt i kommunistiska länder som har tillämpat statsateism.
Etymologi thumb|left|Det grekiska ordet (atheoi), förekommer i Efesierbrevet 2:12 här som det ser ut i Papyri 46 från 200-talet. Detta är den enda förekomsten av ordet i Bibeln.The word —in any of its forms—appears nowhere else in the Septuagint or the New Testament. Ordet översätts "[på den tiden var ni...] utan Gud" (Bibel 2000)
Ordet ateism är lånat, troligen via tyska Atheismus, från franska athéisme, ism-formen av athée, ’ateist, gudlös person’. Det är ytterst ett lån från klassisk grekiska ἄθεος (atheos), ’utan gud, gudlös’, av α- (a-), ’utan, icke-’, och θεο (theo"), ’gud’.
I den tidiga antika grekiskan infördes adjektivet atheos ursprungligen som en befolkningsstatistisk term som ungefärligt stod för "otrogen" eller "ogudaktig". Under 400-talet före Kristus började ordet att indikera en mer intentionell, aktiv gudlöshet i betydelsen att "klippa banden till gudarna" eller "förneka gudarna", i stället för den tidigare meningen "gudlös".
På engelska finns begreppet belagt sedan åtminstone 1577, dit ordet hade införts via franska athéisme. Under 1500- och 1600-talen användes ordet endast som förolämpning; ingen kallade sig själv för ateist. På svenska finns ordet ateism belagt sedan 1600-talet och det användes först i latiniserad form med latinsk böjning. 1654 nämns begreppet i kung Karl X Gustavs konungaförsäkran: "Den sigh til vppenbar ogudachtigheet och förargeligh Atheismum slår."
I upplysningens Europa under det sena 1700-talet började ordet återigen användas för att beskriva den egna trosuppfattningen. Välkända ateister såsom Baron d'Holbach (1770), Richard Carlile (1826), Charles Southwell (1842), Charles Bradlaugh (1876) och Annie Besant (1877) använde ordet ateism i betydelsen avsaknad av tro på Gud. Sedan dess har ateistiska tänkare och religionsfilosofer använt ordet i den betydelsen.Martin M Atheism. A Philosophical Justification, Philadelphia 1990, sid 463ff
Definitioner Oxford English Dictionary (OED), Second Edition definierar ateism på följande sätt:
(Känna) misstro mot eller förnekande av existensen av en gud ("Disbelief in, or denial of, the existence of a god.")
Oxford English Dictionary försöker sedan definiera begreppen "misstro" (disbelief) och "förnekande" (denial):Misstro (disbelief): att inte tro eller erkänna; att vägra ha tilltro till: en utsago eller ett (påstått) faktum; att avvisa sanning eller sakförhållande.Förnekande (denial): 1. Bestrida eller motsäga (något förklarat eller påstått), att förklara det som osant eller ohållbart, eller inte vara vad det uppges vara. 2. Logiskt. Motsatsen till att bekräfta, att peka på det motsägelsefulla (i ett förslag). 3. Att vägra att erkänna sanningen (beträffande en doktrin eller princip), att tillbakavisa något som osant eller ogrundat, motsatsen till hävda eller bedyra. 4. Att vägra erkänna eller kännas vid (en person eller sak) om den/det skulle ha en viss egenskap eller legitima anspråk; att förneka, att förkasta, att bestrida, att avstå.ibid
I samtliga fallen ovan krävs en viljeyttring eller ett ställningstagande från ateisten, som känner till att religionen finns och att anhängarna där strävar efter ett närmande till en gud. Ateisten måste förhålla sig till den existerande religionen på något sätt. Den som helt avstår från att tycka någonting alls, som i punkt fyra ovan, ligger närmast den definition av ateism som varken medför tror eller inte tro. Ontario Consultans on Religious Tolerance har utvecklat detta när de hävdar att den äkta ateisten är en person som helt enkelt är omedveten om guden. Han kan vara ett litet barn eller en mentalt efterbliven person som fullständigt saknar kunskap i denna fråga.Ontario Consultans on Religious Tolerance (2006, 2007, 2008) avsnittet Definitions of the term "Atheism" . Många ateister brukar därför säga att det inte finns någon gudom att tro på snarare än att de säger sig sakna tro på att gudomen existerar.
Begreppet ateism är delvis skilt från agnosticism, som är uppfattningen att det inte går att veta om det finns någon gud eller att få någon kunskap om densamma. Vissa inriktningar av så kallad svag ateism kan dock sägas vara närbesläktade med agnosticism. En del ateister menar att många av dem som kallar sig agnostiker i själva verket per definition är ateister, då de inte tror på gud,Smith, George H. Atheism: The Case Against God Prometheus Books, New York, 1989 medan dessa agnostiker inte vill kalla sig ateister för att de inte kan motbevisa guds existens.
I Thomas Henry Huxleys ursprungliga, moderna definition av agnosticism betydde begreppet att förneka kunskap om tillvarons yttersta grunder. Historiskt har ordet ateist ofta använts även om dem som inte tillhört den dominerande religionen; exempelvis har judar i det kristna Europa definierats som ateister, och de muslimer korstågsfararna drog ut för att "befria" det heliga landet ifrån skälldes ömsom för att vara hedningar, ömsom för att vara ateister. Romarna kallade följaktligen även de kristna för ateister under de första århundradena e.Kr. eftersom de inte trodde på gudarna i det polyteistiska Rom.Elizabeth DePalma Digeser "Lactantius, Porphyry, and the Debate over Religious Toleration" The Journal of Roman Studies, Vol. 88, 1998 (1998), pp. 129-146Elaine Pagels "Christian Apologists and 'The Fall of the Angels': An Attack on Roman Imperial Power?" The Harvard Theological Review, Vol. 78, No. 3/4 (Jul. - Oct., 1985), pp. 301-325William R. Schoedel "Christian 'Atheism' and the Peace of the Roman Empire" Church History, Vol. 42, No. 3 (Sep., 1973), pp. 309-319
Numera är det en vanlig uppfattning bland filosofer och religionsforskare att ateism är detsamma som svag ateism. I många sammanhang används begreppet ateism för att beteckna avsaknad av tro på gudar, till exempel den kristna Gud, guden Baal eller guden Shiva.
Indelning miniatyr|Andel icke-troende individer i världen. Mörkare = större andel icke-troende. Grått = data saknas. Uppskattningarna är inte pålitliga, till exempel för Kina varierar de mellan 8 % och 93 % i källorna som använts för kartan.
miniatyr|Betydelsen av religion i världen. Mörkast röd = de mest religiösa, ljusast röd = de minst religiösa. Grått = data saknas.
Stark och svag ateism I sammanhang då distinktioner mellan olika tolkningar av ordet ateism behöver göras brukar man dela upp ateismen i svag respektive stark ateism. Svag ateism kallas ibland för agnostisk ateism, negativ ateism eller implicit ateism. Stark ateism kallas ibland positiv ateism eller explicit ateism.
Svag ateism innebär avsaknad av tro på existensen av gudar. Stark ateism innebär att man har uppfattningen att gudar inte existerar och hävdar eventuellt att det även är ytterst osannolikt att det finns gudar, eller att det till och med finns bevis för att gudar inte existerar. Det innebär att en stark ateist samtidigt alltid är en svag ateist. Många ateister menar att det inte går att bevisa icke-existensen av gudar och att bevisbördan därför ligger hos dem som tror att gudar existerar.
Sammanfattningsvis används två begrepp: stark ateism och svag ateism. Svag ateism är en avsaknad av tro på en eller flera gudar. Stark ateism är en övertygelse om att det inte finns några gudar.
Svag ateism: saknar tro på att gudar finns Stark ateism: tror att gudar inte finns
Allmän och specifik ateism Ateism kan också delas in i ateism i allmän mening och ateism i specifik mening.Martin M Atheism. A Philosophical Justification, Philadelphia 1990 Ateism i allmän mening innebär att man tar ställning till alla gudar medan ateism i specifik mening tar ställning till en personlig gud som är allvetande, allsmäktig, god och skapare av himmel och jord. Ateism i allmän respektive specifik mening finns både i en negativ och en positiv form. Exempelvis är en negativ ateist i specifik mening en person som inte tror på en personlig gud av det slag som just beskrivits. En panteist är ett exempel på en sådan ateist, trots att det inte är säkert att någon panteist skulle acceptera etiketten ateist om sig själv. Cartesius och Spinoza trodde samtliga på tesen att gud och universum är samma sak, och beskrev var och en för sig i vilken mening de ansåg sig vara religiösa. Ingen av dem beskrev sig själv som ateist.
Icke-kognitivistisk ateism Icke-kognitivism är åsikten att ordet "Gud" är språkligt meningslöst. Charles Bradlaugh beskrev ateistisk icke-kognitivism: "The [non-cognitivist] Atheist does not say 'There is no God', but he says: 'I know not what you mean by God; I am without the idea of God; the word "God" is to me a sound conveying no clear or distinct affirmation'".Martin, M, Atheism: A Philosophical Justification (1990) För en icke-kognitivistisk ateist är påståenden som "Gud existerar" eller "Gud existerar inte" meningslösa. Därför kan en sådan ateist inte räknas som en stark ateist men däremot som en svag ateist. Ytterligare en aspekt är att en person kan ha olika typer av ateistiska uppfattningar i förhållande till olika gudsbegrepp.
Ateism och agnosticism
Liksom för ordet ateism finns flera olika tolkningar av begreppet agnosticism. En vanlig uppfattning är att en agnostiker är en person som varken tror eller inte tror att Gud existerar. Sådan agnosticism är kompatibel med svag ateism, det vill säga att det ligger ingen motsägelse i att vara både agnostiker i denna betydelse och svag ateist samtidigt.
Ordet agnosticism introducerades av T.H. Huxley som enkelt uttryckt menade att man inte vet om man kan veta något om Guds existens. Denna innebörd kan kallas för agnosticism i egentlig mening. En agnostiker i den meningen kan även vara ateist eller teist. Agnosticism i den meningen handlar alltså inte om att tro eller inte tro på Gud utan är enbart ett ställningstagande till möjligheten att veta någonting om Guds existens.
Vissa agnostiker anser dock att ordet agnosticism innebär mer än detta, nämligen att en agnostiker dessutom varken tror eller inte tror att Gud eller gudar existerar eftersom man menar att gudars existens inte kan bevisas eller motbevisas på rationella grunder. Den betydelsen av ordet är kompatibel med svag ateism.Martin M Atheism. A Philosophical Justification, Philadelphia 1990, sid 466f
Förekomst och opinioner + Världens länder efter högst andel icke-troende befolkning Stat, rankning Andel icke-troende1. 76,4 %2. 71,3 %3. 59,6 %4. 57,0 %5. 52,2 %6. 46,4 %7. 43,8 %8. 42,1 %9. 40,7 %10. 36,6 %11. 35,9 %12. 29,6 %13. 29,0 %14. 28,6 %15. 28,0 %16. 27,8 %17. 27,0 %18. 26,8 %19. 24,7 %20. 24,2 %21. 23,7 %22. 23,0 %23. 20,9 %24. 20,6 %25. 19,1 % Källa: Pew Research Center (2010).
miniatyr|stående|vänster|Andel självidentifierade ateister i Europa, enligt data från en Eurobarometer genomförd år 2019.
Ateism och religiositet i Sverige och världen