mini|Ett kanonbatteri placerat i en barbett (barbettorn) på en befästning. mini|Fästningsvall (exempel) med bildnyckel: Barbett (av ) eller kanonbank avser i grunden en öppen skyttebank bakom bröstvärn med inrättning för uppställande av kanoner (en skyddad förhöjd pjäsplats).
Ibland avses en mindre plattform som kan särskiljas som barbettorn. Dito kan också avse vissa former av kanontorn.
Till lands Till land kan kanonbank avse flera olika befästningsformer. Vissa kanonbankar medger eld genom skottgluggar i bröstvärnet medan andra avser låta kanonerna skjuta över bröstvärnet i stället för genom skottglugg. Kanonbankar är främst öppna (utan tak) vilket möjliggör att kanonerna kan riktas i höga elevationsvinklar för lång räckvidd, med nackdelen att pjäserna och artilleristerna är öppna för konterbombardering.Friedrich Engels: Barbette(September 1857).
Nordisk familjebok beskrev kanonbankar 1884 som följande (omstavat till nusvenska):
Knähöjd Knähöjd är ett äldre begrepp för den höjd ett bröstvärn bör äga över en bakom liggande kanonbank för att möjliggöra att det inrättade batteriet bekvämt ska kunna skjuta över bröstvärnet. Denna höjd bestäms således olika för olika slags pjäser; för fältartilleri var knähöjden 1 m under slutet av 1800-talet.
Till sjöss På örlogsfartyg innebär barbett ett skydd tillverkat av plåt, fast monterat i fartygsdäcket runt det rörliga kanontornet. Denna plåt ger skydd åt kanonens nedre del, samt övre delen av ammunitionshiss och ammunition från underliggande däck in till kanonen.
Barbettorn I Nordisk familjebok från 1904 står följande om barbettorn (omstavat till nusvenska):
Halvbarbett Nordisk familjebok (1904) följer barbettorn med en beskrivning om en så kallad halvbarbett (omstavat till nusvenska):
Källor Karl Marx/Friedrich Engels - Werke, (Karl) Dietz Verlag, Berlin. Band 14,4. Upplaga 1972,S. 84
Källor
Kategori:Befästningskonst