2 februari är den 33:e dagen på året i den gregorianska kalendern. Det återstår 332 dagar av året (333 under skottår).
Återkommande bemärkelsedagar Helgdagar Kyndelsmässodagen (även kallad Marie kyrkogångsdag eller Jungfru Marie kyrkogångsdag i äldre almanackor), till minne av att Jungfru Maria 40 dagar efter jul bar fram Jesus i templet
Flaggdagar Danmark: Militär flaggdag till minne av slaget vid Mysunde 1864
Namnsdagar I den svenska almanackan Nuvarande – Kyndelsmässodagen Föregående i bokstavsordning Kyndelsmässodagen – Denna benämning på dagens datum åsyftar den dag 40 dagar efter Jesu födelse (25 december) då hans mor Maria bar fram honom i templet. Kyndel är ett gammalt ord för brinnande ljus (jämför engelska candle), och här åsyftas att man tände många ljus denna dag. Just namnet Kyndelsmässodagen infördes 1901, då det ersatte den äldre benämningen Marie kyrkogångsdag. Marie kyrkogångsdag – Detta är den äldre benämningen på Kyndelsmässodagen, som har funnits på dagens datum sedan medeltiden. 1901 ersattes det alltså av den modernare benämningen Kyndelsmässodagen. Marja – Namnet infördes 1986 på 5 juli, men flyttades till dagens datum 1993 och utgick 2001. Mia – Namnet infördes 1986 på 28 november, men flyttades till dagens datum 1993 och utgick 2001. Föregående i kronologisk ordning Före 1901 – Marie kyrkogångsdag 1901–1985 – Kyndelsmässodagen 1986–1992 – Kyndelsmässodagen 1993–2000 – Kyndelsmässodagen, Mia och Marja Från 2001 – Kyndelsmässodagen Källor Brylla, Eva (red.): Namnlängdsboken, Norstedts ordbok, Stockholm, 2000. af Klintberg, Bengt: Namnen i almanackan, Norstedts ordbok, Stockholm, 2001.
Finlandssvenska almanackan Nuvarande från 1929 – Disa I föregående revideringar inga ändringar sedan 1929
Händelser 962 – Otto I blir tysk-romersk kejsare och kröns samma dag av påven Johannes XII. Otto blir därmed den förste att göra anspråk på titeln ”romersk kejsare” sedan kejsar Berengars död 924. Dagen därpå undertecknar kejsaren och påven gemensamt dokumentet Diploma Ottonianum, som reglerar förhållandet mellan påve- och kejsarmakten. 1119 – Sedan Gelasius II har avlidit den 29 januari väljs Guy av Vienne till påve och tar namnet Calixtus II (denna eller föregående dag). 1250 – Den svenske kungen Erik Eriksson avlider, men eftersom han och hans hustru Katarina inte har några barn finns det ingen självklar tronarvinge. Istället utvecklas situationen till något av en maktkamp om tronen, främst mellan den tioårige Valdemar Birgersson, som är son till kungens syster Ingeborg och jarlen Birger Magnusson, och Filip Knutsson, som är son till den förre kungen Knut Långe (som ett tag erövrade kronan från kung Erik). Senare under februari segrar Valdemars sida i kampen och han väljs till kung, med fadern Birger som förmyndare. 1388 – Drottning Margareta väljs till norsk regent efter att hennes son Olof, som var kung av både Danmark och Norge, har avlidit året innan. Svenska stormän hyllar henne även som svensk regent och därmed har upproret mot den sittande svenske kungen Albrekt av Mecklenburg utbrutit. Margareta börjar med att belägra borgen Axevalla hus. 1536 – Spanjorerna grundar en stad på den sydamerikanska floden Río de la Platas södra strand, där den mynnar i Atlanten. De ger den namnet Nuestra Señora Santa María del Buen Aire (Vår Fru den heliga Maria av den goda brisen), vilket sedermera förkortas till Buenos Aires. 1541 överges staden, men grundas på nytt 1580 och från och med 1880 blir den huvudstad i republiken Argentina. 1709 – Den skotske matrosen Alexander Selkirk blir räddad från den öde ö bland Juan Fernández-öarna, där han har varit skeppsbruten sedan 1704. När han återvänder till Storbritannien inspireras författaren Daniel Defoe av hans historia till att skriva romanen Robinson Kruse. Ön som Selkirk levde på i över fyra år heter idag Robinson Crusoe-ön, medan en mindre ö, väster om denna, heter Alexander Selkirk-ön. 1789 – Riksdagen 1789 inleds i Stockholm som leder till införandet av Förenings- och säkerhetsakten. 1831 – Sedan Pius VIII har avlidit året innan väljs Bartolommeo Alberto Cappellari till påve och tar namnet Gregorius XVI. 1914 – Den brittiske skådespelaren Charlie Chaplin gör filmdebut, då hans första film Making a Living börjar visas i USA. Detta är dock inte den första film med Chaplin, som har producerats, utan det är Kids Auto Races at Venice, som dock inte har premiär förrän den 7 februari. Venice-filmen är också den första, där Chaplin spelar ”Luffaren” (”The Tramp”), som sedermera blir hans paradroll. 1933 – De båda systrarna Christine och Léa Papin, som arbetar som hembiträden i Le Mans i nordvästra Frankrike, mördar sin arbetsgivares fru och dotter. Christine, som är den dominerande i förhållandet, döms till döden, men får straffet omvandlat till livstids fängelse, medan Léa döms till tio års fängelse. Christine avlider i fängelset 1937, medan Léa frisläpps 1941 och avlider först 1982. 1940 – Den amerikanske sångaren Frank Sinatra blir medlem i Tommy Dorseys orkester och gör därmed scendebut. Sinatras karriär kommer sedan att innefatta både teater- och filmroller samt sångframträdanden nästan ända fram till hans död 1998. 1943 – De tyska trupper, som har kämpat mot de sovjetiska i slaget vid Stalingrad sedan 17 juli året innan, kapitulerar under generalfältmarskalk Friedrich Paulus ledning inför den sovjetiska övermakten, tvärtemot Hitlers order om att kämpa till sista man. Slaget blir den definitiva vändpunkten på östfronten och från och med nu fram till krigsslutet 1945 drivs tyskarna sakta men säkert tillbaka till Berlin. 1948 – Den svenske författaren och översättaren Åke Holmberg publicerar den första boken om privatdetektiven Ture Sventon, vilken har titeln Ture Sventon, privatdetektiv. Fram till 1973 utger Holmberg totalt nio böcker om detektiven Sventon. 1959 – Olyckan vid Djatlovpasset, där nio sovjetiska skidåkare omkommer under oklara omständigheter, inträffar. 1971 – Ramsarkonventionen antas. 1987 – Det svenska Centerpartiets ledare Karin Söder avgår på grund av sjukdom. Hon blev partiledare 1985 och var då partiets och även Sveriges första kvinnliga partiledare. Den 21 februari efterträds hon av Olof Johansson. 1989 – Ett provflygplan av typen Saab 39 Gripen havererar i samband med landning på Saabs flygfält i Linköping. Orsaken är att piloten Lars Rådeström och det datoriserade styrsystemet kommer i otakt med varandra (så kallad ”pilot induced oscillation”; PIO), vilket resulterar i så kraftiga roderutslag att flygplanet rollar till vänster och slår i marken (Rådeström klarar sig oskadd). 1990 – Den sydafrikanske presidenten F.W. de Klerk meddelar i ett tal i landets parlament att de färgades parti African National Congress (ANC) ska legaliseras och att dess ledare Nelson Mandela ska friges efter att ha suttit i fängelse sedan 1962 (bland annat på ön Robben Island). Mandela friges den 11 februari och 1994 väljs han till Sydafrikas förste svarte president. 2002 – Uppsala teknolog- och naturvetarkår bildas 2 februari vid Uppsala universitet.
Födda 137 – Didius Julianus, romersk kejsare 1455 – Hans, kung av Danmark, av Norge och av Sverige 1595 – Jacob van Campen, nederländsk arkitekt och konstnär 1616 – Sébastien Bourdon, fransk barockmålare 1621 – Johannes Schefferus, svensk professor, språkforskare och lärdomshistoriker, skytteansk professor vid Uppsala universitet 1632 – Jöran Gyllenstierna, svensk greve och riksråd 1649 – Benedictus XIII, påve 1650 – Nell Gwynne, engelsk skådespelare 1711 – Wenzel Anton Kaunitz, österrikisk statsman 1724 – Carl Wilhelm von Düben, svenskt riksråd, Sveriges kanslipresident 1731 – Fredrik Sparre, svensk greve och ämbetsman, Sveriges rikskansler 1754 – Charles Maurice de Talleyrand, fransk diplomat, politiker och biskop, hertig av Benevento 1765 – Ray Greene, amerikansk politiker, senator för Rhode Island 1807 – Alexandre Auguste Ledru-Rollin, fransk politiker 1829 – Alfred Brehm, tysk zoolog och författare 1841 – Thor Ekenman, svensk militär och riksdagsman 1843 – Knute Nelson, norsk-amerikansk politiker 1849 – Martin Huss, svensk godsägare och riksdagsman 1854 – August Bondeson, svensk läkare och författare 1856 – Robert L. Owen, amerikansk demokratisk politiker, senator för Oklahoma 1860 – Bror Olsson, svensk skådespelare och teaterledare 1861 – Solomon Robert Guggenheim, amerikansk konstsamlare och filantrop 1869 – Smith W. Brookhart, amerikansk politiker, senator för Iowa 1870 – Julia Svedelius, svensk författare 1871 – Olga Preobrazjenskaja, rysk ballerina 1873 – Konstantin von Neurath, tysk politiker, Tysklands utrikesminister 1875 – Fritz Kreisler, österrikisk violinist och kompositör 1882 James Joyce, irländsk författare Andreas, grekisk prins av dansk härkomst 1889 William Lee Knous, amerikansk demokratisk politiker och jurist, guvernör i Colorado Jean de Lattre de Tassigny, fransk fältmarskalk 1891 Antonio Segni, italiensk kristdemokratisk politiker, Italiens premiärminister samt president Harald Wehlnor, svensk skådespelare 1895 – Friedrich Jeckeln, tysk nazistisk politiker och SS-Obergruppenführer 1901 – Jascha Heifetz, litauiskfödd amerikansk violinist 1903 – Eugen Kogon, tysk författare och sociolog 1904 – Helen Rose, amerikansk kostymör 1905 – Ayn Rand, rysk-amerikansk filosof och författare 1915 – Abba Eban, israelisk diplomat och politiker 1917 – Eric Holmqvist, svensk socialdemokratisk politiker, statsråd 1926 – Valéry Giscard d’Estaing, fransk politiker, Frankrikes president 1927 Stan Getz, amerikansk jazzsaxofonist Jurij Grigorovitj, rysk dansör och koreograf 1929 – Věra Chytilová, tjeckisk filmregissör och manusförfattare 1931 Walter Burkert, schweizisk professor, forskare i grekisk religion och kult Dries van Agt, nederländsk politiker 1934 – Bosse Larsson, svensk TV-programledare 1937 – Krister Hagéus, svensk filmproducent och produktionsledare 1942 – Graham Nash, brittisk popmusiker 1943 – Per Gahrton, svensk politiker, grundare av Miljöpartiet 1944 Lorentz Hedman, svensk journalist och chefredaktör Geoffrey Hughes, brittisk skådespelare 1947 – Farrah Fawcett, amerikansk skådespelare och fotomodell 1949 – Brent Spiner, amerikansk skådespelare 1951 – Ingrid Tobiasson, svensk operasångare 1954 – Christie Brinkley, amerikansk fotomodell 1955 – Leszek Engelking, polsk författare, poet och översättare 1967 – Artūrs Irbe, lettisk ishockeymålvakt 1969 John Spence, amerikansk sångare Dana International, israelisk sångerska 1973 – Ike Ibeabuchi, nigeriansk boxare 1975 – Todd Bertuzzi, kanadensisk ishockeyspelare 1977 Martin Boquist, svensk handbollsspelare Shakira Ripoll, colombiansk kompositör och sångare med artistnamnet Shakira 1980 – Gucci Mane, amerikansk rappare 1983 Carolina Klüft, svensk friidrottare, OS-guld, världsmästare, europamästare, bragdmedaljör Christian Klien, österrikisk racerförare 1987 – Gerard Piqué, spansk fotbollsspelare 1997 – Ellie Bamber, brittisk skådespelare 1999 – Lirim Kastrati, albansk fotbollsspelare
Avlidna 1250 – Erik Eriksson, 33, kung av Sverige 1222–1229 och sedan 1234 1461 – Owen Tudor, omkring 60, walesisk adelsman (avrättad) 1529 – Baldassare Castiglione, 50, italiensk diplomat och författare 1594 – Giovanni Pierluigi da Palestrina, 67 eller 68, italiensk tonsättare 1660 – Govert Flinck, 45, nederländsk konstnär 1769 – Clemens XIII, 75, påve sedan 1758 1806 – Daniel Rogers, 52, amerikansk politiker, guvernör i Delaware 1797–1799 1899 – Halfdan Egedius, 21, norsk konstnär 1900 – Anton Niklas Sundberg, 81, svensk präst och politiker, ärkebiskop i Uppsala stift sedan 1870, talman i både första och andra kammaren, ledamot av Svenska Akademien sedan 1874 1907 – Dmitrij Mendelejev, 72, rysk kemist 1913 Gustaf de Laval, 67, svensk ingenjör, uppfinnare och industriman, grundare av industriföretaget AB Separator (nuvarande Alfa Laval)