miniatyr|400px|Gustav III:s kröning i Storkyrkan i Stockholm 1772. mini|400px|Drottning Desideria kröns i Storkyrkan Stockholm 1829. Svenska kröningar börjar antagligen med Erik Knutsson som är den förste svenske regent som man vet blev krönt. Det är möjligt att hans föregångare Sverker den yngre kröntes i Linköping 1200, men detta är inte säkert.
Därefter kröntes de flesta svenska kungar och regerande drottningar fram till Oscar II, vars kröning blev Sveriges senaste (1873). Vissa medeltida kungar, såsom Albrekt av Mecklenburg, kröntes inte och ej heller kröntes riksföreståndarna under Kalmarunionens tid, eftersom de inte var kungar. Däremot kröntes vanligtvis även kungarnas drottninggemåler med egna regalier samtidigt med regenterna, eller senare om kungen hade krönts innan de gifte sig.
I modern tid avstod Gustaf V från kröning och detta har fortsatts av efterkommande regenter.
Kröningsorter Den klassiska kröningsorten har varit Uppsala, i vars domkyrka tolv kröningar har ägt rum mellan 1441 och 1719. Även om en kröning mer (tretton stycken) har utförts i Stockholm och den första där ägde rum redan 1336 var det först under 1700-talet, som denna ort tog över som regelbunden kröningsort. Under 1200- och 1300-talen utfördes två kröningar i Gamla Uppsala, två i Linköping, en i Strängnäs, två i Söderköping och en i Kalmar. Därefter gjordes endast ett avsteg från regeln Uppsala eller Stockholm, vilket var Gustav IV Adolfs kröning 1800, som ägde rum i Norrköping, dit riksdagen var förlagd, eftersom den politiska stämningen i Stockholm ansågs alltför osäker.
Tidpunkt Då kröningen har varit en manifestation av regentens makt har det varit viktigt att bli krönt så snart som möjligt efter trontillträdet. Det kan då noteras, att den som har fått vänta längst med kröningen har varit drottning Kristina, som fick vänta i nästan 18 år på sin kröning. Man ska dock minnas att det i hennes och flera andra regenters fall (Birger Magnusson, Magnus Eriksson och Karl XI) har berott på, att regenterna har varit omyndiga och att kröningen inte har skett så långt efter deras myndighet. Valdemar Birgersson blev emellertid krönt redan under sin omyndighetstid. Om man räknar tiden efter myndigheten är Birger Magnusson den som fick vänta längst på sin kröning, cirka sju år. Kortast väntetid fick Karl X Gustav, som kröntes samma dag som han blev kung.
Ceremonin Från och med Erik XIV etablerades ett mönster för kröningsceremonin, vilken förrättades av ärkebiskopen (genom smörjelsen fick regenten religiös sanktion för sitt trontillträde).https://runeberg.org/nfai/0103.html Var regenten gift kröntes gemålen samtidigt, i annat fall efter vigseln. Regenten trädde under kröningen fram inför biskoparna utanför domkyrkan där ärkebiskopen hälsade honom med orden "Välsignad vare Han, som kommer i Herrens namn!" varefter biskopen av Linköping läser följande bön;
Därefter steg kungen tillsammans med biskoparna, till körers sång och trumpeters dön in i kröningskyrkan och fram till koret. Därefter fortsatte kröningen med följande delar.
Smörjelsen Smörjelsen inleds med att kröningsmanteln tas från sin plats på altaret och placeras över kungens axlar, en symbol för den kungliga värdigheten. Kungen faller då på knä framför en bibel som är uppslagen på Johannesevangeliets första kapitel. Därefter avlägger kungen sin kunged varefter han knäpper upp sin skjorta och blir smord av ärkebiskopen med en helig olja över pannan, bröstet, skuldrorna, axlarna, handlederna samt händerna. I samband med detta uttalar ärkebiskopen följande bön:
Oljan ansågs ingjuta rättfärdighet i kungen samt mildhet och styrka att bära och skydda sitt folk.
Kronan Kungen fördes fram till tronen som stod i koret, där sattes kronan på hans huvud av ärkebiskopen och statsministern, kronan symboliserar den konungsliga makten. Under det att kronan placeras läser ärkebiskopen följande bön:
Spiran, äpplet och nyckeln Kungen fick nu spiran i sin hand av ärkebiskopen, symbolen för den regerande makten, att kunna styra och döma i riktet med rättvisa och rättfärdighet, med följande bön:
Därefter får kungen riksäpplet, som är symbolen för den territoriella makten, under bönen:
Sedan mottog konungen även riksnyckeln, som symboliskt skulle utestänga allt ont från riket samt bevara allt det som var gott, under följande bön;
Svärdet Svärdet överlämnas till kungen, vilket var symbolen för hans trohet mot sitt ämbete samt för den juridiska makten, för att han skulle skydda det goda och straffa det onda. Svärdet bärs dessutom till kröningen i sin skida liggande på ett hyende men bärs från kröningen blottat framför kungen.
Ringen Under vissa kröningar finns det även en kröningsring, dock inte alla. Ärkebiskopen sätter på konungen vita handskar och trär kröningsringen på ett av hans fingrar. Detta symboliserar att kungen skall bevara den rätta evangeliska tron.
Utropandet Därefter utropade rikshärolden: "Nu är NN krönter konung över Svea och Göta landom och dess underliggande provinser, han och ingen annan".
Församlingen svarade därefter med "Leve Konungen".
Eder Efter kröningen avläggs traditionellt två eder. Den första eden avläggs till kungen av kronprinsen och till tronen arvsberättigade prinsar. Eden avges med att långfingret och pekfingret på höger hand hålls uppe medan eden svärs, och därefter kysser man konungens hand.
När prinsarna avlagt sin ed ropar rikshärolden: "Gode herrar af Ridderskapet och Adeln, Gode män af PresteStåndet, Gode Män af Borgare-Ståndet och Gode män af Bonde-Ståndet, gören KONUNGEN Eder Ed!" efter Representationsreformen 1866 utropas istället: "Gode Herrar och Män af Riksdagens båda Kamrar, gören KONUNGEN Eder Ed!". Samtliga riksdagsledamöter reser sig på sina platser och uttalar tillsammans eden.
Te deum och utnämningar Te Deum framfördes av en kör när regenten satt sig på tronen. Det var vanligt att den nye monarken utsåg grevar, friherrar och adel vid kröningen.Malin Grundberg, Ceremoniernas makt: maktöverföring och genus i vasatidens kungliga ceremonier, Nordic Academic Press, 2005 s. 133ff
Regenter Namn Bild Regeringstillträde Kröningsort Kröningsdatum Kröningsofficiant Tid mellan tillträde och kröning Källor Erik Knutsson 100px|Erik Knutssons sigill 31 januari 1208 Gamla Uppsala November 1210 Ärkebiskop Valerius Cirka 1 år och 9 månader Johan Sverkersson 100px|Mynt slaget av kung Johan 1216 Linköping 7 augusti 1219 Ärkebiskop Valerius Cirka 3 år Erik läspe och halte 100px|Erik Erikssons sigill 1222 eller 1223 Strängnäs 31 juli 1224 Cirka 1 år Valdemar Birgersson 100px|Skulptur av kung Valdemar i Skara domkyrka 1250 Linköping 1251 1 år Magnus Ladulås 100px 22 juli 1275 Gamla Uppsala 24 maj 1276 10 månader och 2 dagar Birger Magnusson 100px 18 december 1290 Söderköping 2 december 1302 11 år, 11 månader, 1 vecka och 6 dagar Magnus Eriksson 100px 8 juli 1319 Stockholm 21 juli 1336 17 år, 1 vecka och 6 dagar Erik Magnusson 100px|Kung Eriks sigill 17 oktober 1356 Ej krönt Håkan Magnusson 100px|Kung Håkans sigill 15 februari 1362 Ej krönt Albrekt av Mecklenburg 100px|Albrekts gravmonument 15 februari 1364 Ej krönt Drottning Margareta 100px|Margaretas gravbild 24 februari 1389 Ej krönt Erik av Pommern 100px|Polskt porträtt av kung Erik 23 juli 1396 Kalmar 17 juni 1397 10 månader, 3 veckor och 4 dagar Kristofer av Bayern 100px 13 september 1441 Uppsala 14 september 1441 1 dag Karl Knutsson 100px 20 juni 1448 Uppsala 29 juni 1448 1 vecka och 2 dagar Kristian I 100px 23 juni 1457 Uppsala 29 juni 1457 6 dagar Hans 100px 6 oktober 1497 Stockholm 26 november 1497 1 månad, 2 veckor och 6 dagar Kristian II 100px 1 november 1520 Stockholm 4 november 1520 Ärkebiskop Gustav Trolle 3 dagar Gustav Vasa 100px 6 juni 1523 Uppsala 12 januari 1528 Biskop Magnus Haraldsson 4 år, 7 månader och 6 dagar Erik XIV 100px 29 september 1560 Uppsala 29 juni 1561 Ärkebiskop Laurentius Petri Nericius 9 månader Johan III 100px 30 september 1568 Uppsala 10 juli 1569 Ärkebiskop Laurentius Petri Nericius 9 månader, 1 vecka och 3 dagar Sigismund 100px 17 november 1592 Uppsala 19 februari 1594 Ärkebiskop Abraham Angermannus 1 år, 3 månader och 2 dagar Karl IX 100px 22 mars 1604 Uppsala 15 mars 1607 Ärkebiskop Olaus Martini 2 år, 11 månader och 3 veckor Gustav II Adolf 100px 30 oktober 1611 Uppsala 12 oktober 1617 Ärkebiskop Petrus Kenicius 5 år, 11 månader, 1 vecka och 5 dagar Kristina 100px 6 november 1632 Stockholm 20 oktober 1650 Ärkebiskop Johannes Canuti Lenaeus 17 år, 11 månader och 2 veckor Karl X Gustav 100px 6 juni 1654 Uppsala 6 juni 1654 Ärkebiskop Johannes Canuti Lenaeus Samma dag Karl XI 100px 13 februari 1660 Uppsala 28 september 1675 Ärkebiskop Laurentius Stigzelius 15 år, 7 månader, 2 veckor och 1 dag Karl XII 100px 5 april 1697 Stockholm 14 december 1697 Ärkebiskop Olaus SwebiliusGabriel Anrep, ätten Adelbergs tabeller i Svenska adelns Ättar-taflor, band 1 8 månader, 1 vecka och 2 dagar Ulrika Eleonora 100px 5 december 1718 Uppsala 17 mars 1719 Ärkebiskop Mattias Steuchius 3 månader, 1 vecka och 5 dagar Fredrik I 100px 24 mars 1720 Stockholm 3 maj 1720 Ärkebiskop Mattias Steuchius 1 månad, 1 vecka och 2 dagar Adolf Fredrik 100px 25 mars 1751 Stockholm 26 november 1751 Ärkebiskop Henric Benzelius 8 månader och 1 dag Gustav III 100px 12 februari 1771 Stockholm 29 maj 1772 Ärkebiskop Magnus Beronius 1 år, 3 månader, 2 veckor och 3 dagar Gustav IV Adolf 100px 29 mars 1792 Norrköping 3 april 1800 Ärkebiskop Uno von Troil 8 år och 5 dagar Karl XIII 100px 6 juni 1809 Stockholm 29 juni 1809 Ärkebiskop Jacob Axelsson Lindblom 3 veckor och 2 dagar Karl XIV Johan 100px 5 februari 1818 Stockholm 11 maj 1818 Ärkebiskop Jacob Axelsson Lindblom 3 månader och 6 dagar Oscar I 100px 8 mars 1844 Stockholm 28 september 1844 Ärkebiskop Carl Fredrik af Wingård 6 månader, 2 veckor och 6 dagar Karl XV 100px 8 juli 1859 Stockholm 3 maj 1860 Ärkebiskop Henrik Reuterdahl 9 månader, 3 veckor och 4 dagar Oscar II 100px 18 september 1872 Stockholm 12 maj 1873 Ärkebiskop Anton Niklas Sundberg 7 månader, 3 veckor och 3 dagar Gustaf V 8 december 1907 Ej krönt Gustav VI Adolf 100px 29 oktober 1950 Ej krönt Carl XVI Gustaf 100px 15 september 1973 Ej krönt Namn Bild Regeringstillträde Kröningsort Kröningsdatum Kröningsofficiant Tid mellan tillträde och kröning Källor
Regentgemåler