Wilhelm Worringer, född 13 januari 1881 i Aachen, död 29 mars 1965 i München, var en tysk konsthistoriker. Tillsammans med Henri Bergsons L'Evolution créatrice (1907)Svensk översättning Den skapande livsutvecklingen (1911) tillskrivs Worringer en betydande del av den ideologiska grunden för expressionismen. Han anses dessutom ha varit den som myntade detta begrepp i sitt konsthistoriska arbete Abstraktion und Einfühlung (1907).
Metod Wilhelm Worringers metodik visade sig tydligast i hans avhandling Abstraktion und Einfühlung, framlagd i Bern 1907. I den delade Worringer generellt in strömningarna inom konsten i Abstraktion (som människors reaktion på en förvirrande omvärld och sin förlorade ställning i världsalltet) och Einfühlung ("inkännande") (vilket var detsamma som ett naturefterliknande drag.) Hans formel: "Estetisk njutning är objektifierad självnjutning""Ästhetischer Genuss ist objektivierter Selbstgenuss" kunde översättas till: "Vi avnjuter i form av ett konstverk oss själva.„Wir genießen in den Formen eines Kunstwerks uns selbst.“. "På samma sätt som lusten till inkännande är en förutsättning för en tillfredsställande estetisk upplevelse av skönheten hos det organiska, så finner abstraktionslusten sin skönhet i det livsförnekande oorganiska, i det kristallklara, allmänt hållna, i all abstrakt lagbundenhet och nödvändighet.""Wie der Einfühlungsdrang als Voraussetzung des ästhetischen Erlebens seine Befriedigung in der Schönheit des Organischen findet, so findet der Abstraktionsdrang seine Schönheit im lebensverneinenden Anorganischen, im Kristallinischen, allgemein gesprochen, in aller abstrakten Gesetzmäßigkeit und Notwendigkeit." (Abstraktion und Einfühlung, s. 36) I Alois Riegls efterföljd anses han därmed konsthistoriskt ha grundlagt en framväxande numera klassisk modernism och knutit samman expressionismen med den europeiska konsthistoriens tradition.
Lärosäten Efter sitt arbete Formprobleme der Gotik blev Wilhelm Worringer docent vid Berns universitet. Han undervisade från 1915 som privatdocent och åren 1925–1928 som professor vid Bonns universitets konsthistoriska institution. 1928 blev han professor vid Albertus-Universität i Königsberg (nuvarande Kaliningrad). Här blev han kvar under naziepoken (1933–1945) i en så kallad , en "inre emigration" eller "inre exil". Detta syftar på ett förhållningssätt hos många akademiker, författare och konstnärer under den nazistiska diktaturen, och innebar ett oppositionellt avståndstagande från regimen utan att lämna landet. Wilhelm Worringer avstod denna tid från alla publiceringar. 1945 tillträdde han en professur vid Universität Halle. 1950 lämnade han DDR av politiska skäl.
Skrifter Abstraktion und Einfühlung (München, 1907) Formprobleme der Gotik (München, 1911) Problematik der Gegenwartskunst (München, 1948)
Referenser Litteratur Henrik Cornell: Karakteriseringsproblemet i konstvetenskapen : studier och bidrag till konstbetraktandets och konstbeskrivandets utveckling (Almqvist & Wiksell, 1928) Neil H. Donahue (red.): Invisible cathedrals : the expressionist art history of Wilhelm Worringer (Pennsylvania State Univ. Press, cop. 1995) Hannes Böhringer / Beate Söntgen (red.): Wilhelm Worringers Kunstgeschichte (München, 2002) Fotnoter
Externa länkar Böcker av och om Wilhelm Worringer på svenska bibliotek. Libris.
Kategori:Tyska konsthistoriker Kategori:Personer från Aachen Kategori:Födda 1881 Kategori:Avlidna 1965 Kategori:Män