PygméhökBirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter (Microspizias superciliosus) är en amerikansk fågel i familjen hökar inom ordningen hökfåglar.Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, S. M. Billerman, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. 2022. The eBird/Clements checklist of birds of the world: v2022 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2022-10-26 Tillsammans med afrikanska dvärghöken är den minst i familjen.
Utseende och läten Pygméhöken är som namnet antyder en mycket liten rovfågel. Med kroppslängden 21–28 cm konkurrerar den med afrikanska dvärghöken (Accipiter nanus) om att vara den minsta rovfågeln. Hanen är gråbrun ovan, undertill vit med sotfärgade tvära band, dock ej på strupen. Kinderna är ljusa och hjässan mörk. Honan och ungfågeln är brunare ovan och tvärbandningen undertill är istället brun till rostbrun. I flykten syns bandade vingundersidor. Liknande halsbandshöken (M. collaris) har en ljus halskrage, mer sparsam bandning under och fläckade kinder. Flykten är snabb med grunda vingslag och få glid. Lätet är ett gällt "wék-wék-wék-wék".
thumb|right
Utbredning och systematik Pygméhöken förekommer från Nicaragua i Centralamerika till Argentina i Sydamerika. Den delas upp i två underarter med följande utbredning: Microspizias superciliosus fontanieri – förekommer från Nicaragua till västra Colombia och Ecuador Microspizias superciliosus superciliosus – förekommer i Sydamerika öster om Anderna till allra nordostligaste Argentina och Brasilien
Släktestillhörighet Traditionellt har arten placerats i det stora släktet Accipiter. Både osteologiska studierOlson, S.L. (2006) Reflections on the systematics of Accipiter and the genus for Falco superciliosus Linnaeus. Bull. Brit. Orn. Club 126(1): 69–70. och DNA-studierKocum, A. (2006), “Phylogenie der Accipitriformes (Greifvögel) anhand verschiedener nuklearer und mitochondrialer DNA-Sequenzen”, Dissertation, Ernst-Moritz-Arndt-Universität Greifswald. visar dock att den endast är avlägset släkt med övriga arter i Accipiter. Pygméhöken har därför tillsammans med sin förmodade systerart halsbandshöken lyfts ut till ett eget släkte, Microspizias.
Levnadssätt Pygméhöken hittas i låglänt regnskog upp till 1800 meters höjd, dock troligen vanligen under 800 meter. Häckningsbiologin är dåligt känd, men tros häcka februari–juni i norr, oktober–januari i söder. Arten tros vara specialist på att jaga småfåglar.Bierregaard, R.O., Jr & Kirwan, G.M. (2020). Tiny Hawk (Accipiter superciliosus). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/53064 3 mars 2020).
Status och hot Världspopulationen av pygméhök är relativt liten och uppskattas till mellan 1 000 och 10 000 individer. Den tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad. IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).
Noter
Externa länkar
Läten på xeno-canto.org
Kategori:Hökar Kategori:Fåglar i neotropiska regionen