KaveldunsångareBirdLife Sverige (2021) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter (Acrocephalus melanopogon) är en fågel som tillhör familjen rörsångare (Acrocephalidae) som tidigare ingick i familjen sångare.AviList Core Team. 2025. AviList: The Global Avian Checklist, v2025. https://doi.org/10.2173/avilist.v2025 Arten förekommer i Medelhavsområdet och västra Asien. Enstaka fynd har gjorts i Danmark och Sverige. Artens bestånd anses vara stabilt.
Utseende och läten Kaveldunsångaren är en medelstor sångare, 12–13,5 centimeter lång, något större än den nära släktingen sävsångare (Acrocephalus schoenobaenus). Adult fågel har en fint streckad brun rygg och vit undersida. Pannan är flack, näbben stark och spetsig och den har dels ett tydligt vitt ögonbrynsstreck, dels grå örontäckare. Könen är lika. Ungfåglarna är mer kraftigt streckade generellt, även på bröstet.
Sången är snabb och pladdrig, påminnande om både sävsångare och rörsångare, men är mjukare och mer melodiös, i vissa partier lik sydnäktergal. Till skillnad från sävsångaren utför den inte sångflykt. Bland lätena hörs smackande "treck", grötigare än sävsångarens och inte olikt svarthakad buskskvätta.
Utbredning och systematik Kaveldunsångare delas in i tre underarter med följande utbredning: Acrocephalus melanopogon melanopogon – förekommer i Medelhavsområdet (Europa och Nordafrika) Acrocephalus melanopogon mimicus – förekommer i västra Turkiet, södra Ryssland, Irak, Iran och Afghanistan Acrocephalus melanopogon albiventris – förekommer i Ryssland (från östra kusten av Azovska sjön till området kring floden Don)
Vissa inkluderar albiventris i mimicus.Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.
Häckfåglar i sydvästra Europa och Nordafrika är stannfåglar medan de i sydöstra Europa övervintrar i Medelhavsområdet och de i Asien på Arabiska halvön samt i Indien och i Pakistan.
Kaveldunsångare är en mycket sällsynt gäst norr om sitt utbredningsområde, med enstaka fynd från så långt norrut som Danmark och Polen.Tarsiger.com Fynd av kaveldunsångare i Västpalearktis I Sverige gjordes det första fyndet i skånska Bingsmarken 30 augusti 2021 när en hona ringmärktes.Kaveldunsångare i ArtportalenFyndhistorik för kaveldunsångare, BirdLife Sveriges raritetskatalog.
Släktskap Genetiska studier visar att kaveldunsångarens närmaste släktingar är en samling med fyra andra streckade arter: sävsångare, svartbrynad rörsångare, streckad rörsångare och vattensångare.Arbabi, T., J. Gonzalez, and M. Wink (2014), A Re-evaluation of Phylogenetic Relationships within Reed Warblers (Aves: Acrocephalidae) Based on Eight Molecular Loci and ISSR Profiles, Mol. Phylogenet. Evol. 78, 304-313.Fregin, S., M. Haase, U. Olsson, and P. Alström (2009), Multi-locus phylogeny of the family Acrocephalidae (Aves: Passeriformes) — the traditional taxonomy overthrown, Mol. Phylogenet. Evol. 52, 966-878.
Familjetillhörighet Tidigare fördes rörsångarna liksom ett mycket stort antal andra arter till familjen Sylviidae, tidigare kallad rätt och slätt sångare. Forskning har dock visat att denna gruppering är missvisande, eftersom då även välkända och mycket distinkta familjer som svalor, lärkor och stjärtmesar i så fall bör inkluderas.Fregin, S., M. Haase, P. Alström, and U. Olsson (2012), New insights into family relationships within the avian superfamily Sylvioidea (Passeriformes) based on seven molecular markers, BMC Evol. Biol. 12:157. Kaveldunsångaren med släktingar har därför brutits ut till familjen rörsångare (Acrocephalidae).
Ekologi Kaveldunsångare trivs i våtmarker med vass eller säv. Den bygger sitt bo i vassen eller i en buske och lägger tre till sex ägg från mitten av april. Dessa ruvas 14–15 dagar. Liksom de flesta sångare lever den främst av insekter, men äter också vattenlevande sniglar.
Status och hot Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling. Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC). I Europa uppskattas beståndet till 76 100–124 000 par.BirdLife International. 2015. European Red List of Birds. Office for Official Publications of the European Communities, Luxembourg.
Namn Fågeln har på svenska tidigare även kallats ’'tamarisksångare''.
Referenser Tryckta källor
Noter
Externa länkar
Läten på xeno-canto.org
Kategori:Rörsångare Kategori:Fåglar i palearktiska regionen