ÅkersparvSveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14 (Spizella pusilla) är en fågel i familjen amerikanska sparvar inom ordningen tättingar.Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2017) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2017 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2017-08-11 Den häckar i centrala och östra Nordamerika. Vintertid förekommer den i sydöstra USA, men även in i nordöstra Mexiko.

Utseende Åkersparvar är relativt små (12–15 cm) och slanka sparvar med kort, konformad näbb, rundat huvud och rätt lång stjärt. Undersidan är ljusgrå med mjukt orangefärgad anstrykning. På ovansidan kontrasterar den svartstreckat bruna ryggen mot grått på övergump och stjärt. Vingarna har två svaga vingband.

Huvudet är karakteristiskt ljusgrått med rostfärgad hjässa och ett brett rostfärgat streck bakom ögat. Strupen är vitaktig och kantad av mjukt rostorange strupsidesstreck. Runt ögat syns en tydlig vit ögonring och näbben är skär.Field Sparrow Faktablad om åkersparv på allaboutbirds.org

thumb|right

Läte Sången består av en accelererande serie med behagliga visslingar. Lätet är ett klart tjippande, kraftigare än tjippsparven och i flykten hörs ett "tseew".

Utbredning och systematik Åkersparv förekommer i östra och centrala Nordamerika och behandlas antingen som monotypiskGill, F & D Donsker (Eds). 2018. IOC World Bird List (v 8.1). doi : 10.14344/IOC.ML.8.1. eller delas in i två underarter med följande utbredning: Spizella pusilla pusilla – förekommer i sydöstra Kanada, sydöstra USA, flyttar till Mexikanska golfkusten och södra Florida Spizella pusilla arenacea – förekommer på slätterna i centrala USA, flyttar till Mexikanska golfkusten och nordöstra Mexiko

Familjetillhörighet Tidigare fördes de amerikanska sparvarna till familjen fältsparvar (Emberizidae) som omfattar liknande arter i Eurasien och Afrika. Flera genetiska studier visar dock att de utgör en distinkt gruppYuri, T. & Mindell, D.P. (2002). Molecular phylogenetic analysis of Fringillidae, “New World nine-primaried oscines” (Aves: Passeriformes). Molecular Phylogenetics and Evolution 23(2): 229–243.Klicka, J., R.M. Zenk, and K. Winker (2003), Longspurs and snow buntings: Phylogeny and biogeography of a high-latitude clade (Calcarius), Mol. Phylogenet. Evol. 26, 165-175.Alström, P., Olsson, U., Lei, F., Wang, H.T., Gao, W. & Sundberg, P. (2008). Phylogeny and classification of the Old World Emberizini (Aves, Passeriformes) . Molecular Phylogenetics and Evolution 47(3): 960–973.Barker, F.K., Burns, K.J., Klicka, J., Lanyon, S.M. & Lovette, I.J. (2013). Going to extremes: contrasting rates of diversification in a recent radiation of new world passerine birds. Systematic Biology 62(2): 298–320. som sannolikt står närmare skogssångare (Parulidae), trupialer (Icteridae) och flera artfattiga familjer endemiska för Karibien.

Levnadssätt Åkersparven häckar i igenväxta fält med spridda buskar och träd, gärna med inslag av törnbuskar som björnbär och rosenbuskar. Vintertid ses den i liknande miljöer, som skogsbryn och betesmarker, och under flyttningen kan den ses i förortsmiljöer. Födan består av gräsfrön vintertid, medan den övergår till en blandning av frön och insekter när våren närmar sig. Ungarna matas med insekter och spindlar.

Häckning Fågeln häckar från månadsskiftet april–maj till början av augusti. Den kan lägga upp till hela fem kullar per häckningssäsong. För varje kull bygger den ett nytt bo, det första på marken och sedan högre och högre upp i buskar och träd i skydd från ormar och andra predatorer. Varje kull innehåller ett till fem ägg som ruvas i tio till 17 dagar, varefter ungarna är flygga efter ytterligare fem till åtta dagar. Åkersparven är utsatt för boparasitism av brunhuvad kostare. I vissa områden i Iowa och Illinois innehåller mellan 50 och 80 procent av alla bon ett kostareägg.

Status och hot Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad. Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC). Världspopulationen uppskattas till 9,3 miljoner individer.Partners in Flight (2019). Avian Conservation Assessment Database. 2019.

Referenser

Externa länkar

Läten på xeno-canto.org

Kategori:Amerikanska sparvar Kategori:Fåglar i nearktiska regionen