Långstjärtad brednäbbSveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-02-14 (Psarisomus dalhousiae) är en astiatisk fågel i familjen praktbrednäbbar inom ordningen tättingar.Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2018) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2018 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2018-08-11
Utseende och läte Långstjärtad brednäbb är en 28 centimeter lång fågel med som namnet avslöjar en lång stjärt. Den är i huvudsak grön, med svart hjässa och gult på strupen samt en gul fläck bakom ögat. Ungfågeln har istället en grön hjässa. Lätet är ett högljutt, genomträngande piu-wieuw-wieuw-wieuw.Grimmett, R.; Inskipp,C. & Inskipp, T. 1999. Birds of the Indian Subcontinent. Oxford University Press
Utbredning och systematik Långstjärtad brednäbb placeras som enda art i släktet Psarisomus. Den delas in i fem underarter med följande utbredning: Psarisomus dalhousiae dalhousiae – förekommer från Himalaya till nordöstra Indien, Myanmar, sydvästra Kina och Vietnam Psarisomus dalhousiae cyanicauda – förekommer i sydöstra Thailand och Kambodja Psarisomus dalhousiae divinus – förekommer i södra Annam i södra Vietnam Psarisomus dalhousiae psittacinus – förekommer på Malackahalvön och Sumatra Psarisomus dalhousiae borneensis – förekommer på norra Borneo
Familjetillhörighet Familjerna praktbrednäbbar (Eurylaimidae) och grönbrednäbbar (Calyptomenidae) behandlades tidigare som en och samma familj, Eurylaimidae, med det svenska trivialnamnet brednäbbar. Genetiska studier visar att de inte är varandras närmaste släktingar.
Levnadssätt Fågeln förekommer i en rad olika skogstyper. Den lever nästan uteslutande av ryggradslösa djur, mest insekter. Häckningsbiologin ä rätt okänd, men den har noterats häcka mellan mars och augusti i Indien och från april i Myanmar, men färska ägg funna i augusti. Arten är en stannfågel men har noterats röra sig till lägre nivåer i Himalaya vid dåligt väder.Bruce, M.D. (2018). Long-tailed Broadbill (Psarisomus dalhousiae). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/56344 8 oktober 2018).
thumb|right|Med byggmaterial i näbben på väg mot sitt bo.
Status och hot Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal till följd av habitatförstörelse, fragmentering och insamling till fågelbursindustrin. Den minskar dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad. Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC). Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som relativt vanlig i stora delar av utbredningsområdet, men mer sällsynt i nordväst.Lambert, F.; Woodcock, M. 1996. Pittas, broadbills and asities. Pica Press, Robertsbridge, U.K.
Namn Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Christina Brown, grevinna av Dalhousie (1786-1839), skotsk växtsamlare gift med George Ramsay, 9:e earl av Dalhousie, överbefälhavare i Ostindien.Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.
Referenser
Externa länkar
Bilder och filmer på Internet Bird Collection Läten på xeno-canto.org
Kategori:Praktbrednäbbar Kategori:Fåglar i orientaliska regionen