TofsklockfågelBirdLife Sverige (2021) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter (Oreoica gutturalis) är en fågel i familjen klockfåglar inom ordningen tättingar.Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-08-11 Den förekommer endast i Australien. Fågeln tros minska i antal men anses ändå vara livskraftig.

Utseende och läte Tofsklockfågeln är en grå tättning med en liten svart tofs. Hanen har vitt ansikte och svart haklapp, medan honan och ungfågeln är jämngrå. Sången består av en lång och vittljudande bubbligt visslande fras "kan-pan-parlala".Boles, W. (2020). Crested Bellbird (Oreoica gutturalis), version 1.0. In Birds of the World (J. del Hoyo, A. Elliott, J. Sargatal, D. A. Christie, and E. de Juana, Editors). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.crebel1.01

Utbredning och systematik Tofsklockfågeln är endemisk  för Australien. Den placeras som enda art i släktet Oreoica och delas in i två underarter med följande utbredning: Oreoica gutturalis gutturalis – förekommer i centrala Australien (till kusten i centrala västra Australien) Oreoica gutturalis pallescens – förekommer i sydvästra Western Australia till nordvästra Victoria och centrala Queensland

Familjetillhörighet Tidigare fördes den till familjen visslare och släktet Pitohui, då med det svenska trivialnamnet tofspitohui. Flera DNA-studierAggerbeck, M., Fjeldså, J., Christidis, L., Fabre, P.H. & Jønsson, K.A. (2014). Resolving deep lineage divergences in core corvoid passerine birds supports a proto-Papuan island origin. Molecular Phylogenetics and Evolution 70: 272–285.Jønsson, K.A., Bowie, R.C., Norman, J.A., Christidis, L. & Fjeldså, J. (2008a). Polyphyletic origin of toxic Pitohui birds suggests widespread occurrence of toxicity in corvoid birds. Biology Letters 4(1): 71–74.Norman, J.A., Ericson, P.G., Jønsson, K.A., Fjeldså, J. & Christidis, L. (2009). A multi-gene phylogeny reveals novel relationships for aberrant genera of Australo-Papuan core Corvoidea and polyphyly of the Pachycephalidae and Psophodidae (Aves: Passeriformes). Molecular Phylogenetics and Evolution 52(2): 488–497.Barker, F.K., Cibois, A., Schikler, P., Feinstein, J. & Cracraft, J. (2004). Phylogeny and diversification of the largest avian radiation. Proceedings of the National Academy of Sciences 101(30): 11040–11045.Dumbacher, J.P., Deiner, K., Thompson, L. & Fleischer, R.C. (2008). Phylogeny of the avian genus Pitohui and the evolution of toxicity in birds. Molecular Phylogenetics and Evolution 49(3): 774–781. visar dock att den inte är nära släkt och placeras nu i den nyskapade familjen klockfåglar (Oreoicidae) tillsammans med rostklockfågel (Ornorectes cristatus) och rödnackad klockfågel (Aleadryas rufinucha).

Levnadssätt Tofsklockfågeln födosöker på eller nära marken, hoppande eller studsande fram. Den kan också ses sjunga från framträdande sittplatser.

Status och hot Arten har ett stort utbredningsområde, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad. Internationella naturvårdsunionen IUCN listar arten som livskraftig (LC).

Referenser

Externa länkar

Läten på xeno-canto.org

Kategori:Klockfåglar Kategori:Fåglar i australiska regionen Kategori:Endemiska fågelarter i Australien