Populär Historia är en månatlig svensk populärvetenskaplig tidskrift med inriktning på historia som har givits ut sedan 1991.
Allmänt Tidningen gavs från starten ut år 1991 ut av förlaget Historiska Media och redaktionen hade sitt säte i Lund i Skåne, men från och med november 2010 har utgivningen övertagits av LRF Media och redaktionen flyttade strax därefter till Malmö. Någon gång under mitten av 2016 tog Bonniers över ägandet. En av tidningens grundare, Erik Osvalds, var från starten chefredaktör och ansvarig utgivare, men när han lämnade posten 2005 övertogs den av Magnus Bergsten, som har innehaft den sedan dess. Senare blev Jacob Wiberg chefredaktör och Bergsten ansvarig utgivare. Upplagan uppgick till 33.100 exemplar 2010. Medverkande i tidningen är historiker, med olika grad av professionalitet, från universitet och andra institutioner runtom i Sverige, vissa återkommande, andra mer sporadiskt förekommande. 2004 blev tidskriften utnämnd till "Årets tidskrift" i kategorin populärpress av branschorganisationen Sveriges Tidskrifter.
Omfattning 1991-1998 utkom tidningen med sex nummer om året (Premiäråret 1991 utkom endast fyra nummer, eftersom utgivningen påbörjades i juni och man inte hann med fler). 1999-2003 utkom tidningen med åtta nummer om året. 2004-2006 utkom tidningen med tolv nummer om året, där nummer 7 och 8 var sammanslagna till ett dubbelnummer, vilket innebar elva tidningar om året. Från 2007 utkommer tidningen med tolv nummer om året, där nummer 7 och 8 inte är sammanslagna, utan det alltså ges ut tolv tidningar per år.
1991-1998 hade tidningen A4-format (297x210 mm) och var häftad. Från 1999 är formatet minskat till 280x210 mm och tidningen är limmad.
Den första utformningen Den 1 juni 1991 utkom det allra första numret, efter en längre tids planering av upphovsmännen Erik Osvalds (chefredaktör och ansvarig utgivare), Björn Andersson (produktionschef) och Sven Rosborn. Ytterligare en av initiativtagarna och tillika den, som skrev den allra första artikeln (efter krönikan och de historiska nyheterna) i detta nummer, var Folke Schimanski.
Från början bestod tidningen av 64 sidor och hade en mycket likartad uppställning, vilken var följande: Innehållsförteckning med en liten Ledare om det aktuella numrets innehåll och dess sammankoppling med aktuella händelser. Krönika, där någon utvald historiker kunde göra ett debattinlägg. Historiska nyheter, rörande nya arkeologiska fynd eller andra historiska saker, som var i ropet för tillfället. Artiklar av varierande längd och innehåll, ibland använda som bakgrund till aktuella händelser, ibland endast som "underhållande och informativ läsning". Intervju, vanligtvis med någon som kommit med nya rön inom något historiskt forskningsområde. Kalendariet med meddelanden om aktuella museiutställningar. Frågor & svar med frågor inskickade av läsarna, besvarade av olika experter inom respektive ämne. Bokrecensioner med beskrivning och bedömning av nya böcker med historisk anknytning. Korsord med något historiskt tema i ledorden och med vissa historiska ledtrådar, annars utformat som ett vanligt korsord.
Reklam Liksom många andra tidningar kommer en del av tidningens intäkter från reklam och av de 64 sidor, som tidningen till största delen bestod av från början upptogs 12-14 sidor av reklam. Några få gånger var den insprängd i artiklarna, men för det mesta var den placerad mellan dem. Mycket av reklamen var också anpassad för att locka läsarna, genom att anspela på något historiskt. Ganska snart började reklam för historiska böcker, resor eller museiutställningar uppträda och bli ett återkommande tema.
Tidiga förändringar Från och med nummer 3 1992 ändrades logotypen på framsidan något och från och med nummer 5 1992 minskades antalet sidor till 56 för ett tag. Nästa stora förändring kom med nummer 6 1993, då följande förändringar i uppställningen infördes: Sidantalet utökades åter till 64 Innehållsförteckning, som nu fick en hel sida och därmed blev lite luftigare. Ledare, som alltså fick en egen sida, skild från innehållsförteckningen. Historiska nyheter satt fortfarande i början av tidningen. Artiklar upptog största delen av tidningen och fortsatte att vara lika varierande som förut. Frågor & svar där man som vanligt besvarade läsarnas frågor (tre till fem stycken per nummer). Kalendariet med meddelanden om aktuella museiutställningar fortsatte som vanligt. Ytterligare en artikel, som man alltså lade in mellan "mittensektionen" (Frågor & svar och Kalendariet) och "slutsektionen" (Intervjun, Bokrecensionerna och Korsordet). Intervju återfanns, som vanligt i slutet. Även Bokrecensionerna fanns kvar här. Korsordet låg, som vanligt i slutet och utgjorde en paus i läsandet. Krönikan flyttades till slutet och döptes om till Debatt. Ett uppslag med postorderbeställning av historiska böcker och tidigare nummer av tidningen infördes allra sist.
Förändringarnas omfattning och innebörd Som synes en hel del förändringar, men ändå mycket likartad uppställning. Ytterligare mindre förändringar skedde i och med nummer 3 1994, då grafiken på återkommande rubriker (Historiska nyheter, Frågor & svar samt Bokrecensioner) förändrades och även några mindre layoutförändringar skedde. I nummer 2 1995 var den sista debatten med, varefter denna punkt försvann och istället (i nummer 4 samma år) ersattes med en sida med Läsarforum, där läsarna kunde rätta felaktigheter i tidigare nummer samt komma med påpekanden, ris och ros. Saker och ting började även bli lite mer flytande i mitten, så att punkterna Frågor & svar, Kalendariet, Intervju och artiklarna där omkring kunde byta ordning från nummer till nummer. I övrigt behölls den mycket strikta ordningen fram till den stora förändringen 1999.
1996 Under 1996 började man experimentera en del med färg och form. Fler och fler bilder blev i färg snarare än svartvitt, små faktarutor fick färg istället för att vara gråa. Till en början var den bild som fanns på första sidan av sektionerna Historiska nyheter och Frågor & svar i färg, medan övriga bilder i sektionen var i svartvitt. Detta började emellertid förändras under 1997. Man bibehöll emellertid samma sidantal för de olika sektionerna Historiska nyheter, Frågor & svar, Bokrecensioner (tre sidor var), Kalendariet (två sidor) och Intervju (fyra sidor) och fyllde ut tomrum i dem med bilder. Bland annat fanns det nästan alltid en bild av framsidan på de böcker som recenserades och dessa var i färg någon enstaka gång, men för det mesta i svartvitt. I övrigt anpassades artiklarna, så att dessa övriga sektioner alltid kunde vara lika långa och därmed passa in på ungefär samma ställe (det vill säga omkring samma sida) i tidningen, eftersom dess storlek och totala sidantal aldrig ändrades.
1997-1998 Under 1997 fortsattes de små förändringarna bland annat i nummer 1 det året, då postordersidan utökades och flyttades till att bli ett löstagbart, fyrsidigt ark i mitten av tidningen. Informationssidan om innehållet i nästa nummer förändrades också, till att visserligen minska från tre till två förhandstittar på kommande artiklar, men å andra sidan kompletteras med en bild, i färg. Till och från började även artikelrubriker bli i färg, mot att tidigare enbart ha varit svarta.
Under 1997 började också Internet göra sitt insteg i tidningen. Den fick en egen webbplats, där länkar och fler historiska nyheter och artiklar samlades, men det märktes också i själva tidningen. Mer och mer började nämligen internettips dyka upp, även om det i samband med artiklarna mest fortsatte att vara tips på böcker i artikelns ämne.
1998 medförde nyheten, att hela tidningen började tryckas i färg, så att det endast var gamla svartvita foton, som trycktes i svartvitt. Från nummer 3 det året fick återkommande rubriker (historiska nyheter, frågor & svar etcetera) också färg, men under denna årgång återgick man å andra sidan, sakta men säkert, till en mycket strikt ordning i slutet av tidningen (att ha kalendariet insprängt bland artiklarna, men frågor & svar efter dem samt intervjun efter frågorna och bokrecensioner och läsarforum sist). Allt detta kom dock att ändras under den stora förändringen 1999. Man införde också rubriken Jubileum, där något jämnt jubileum togs upp (under 1998 till exempel 350-årsminnet av Westfaliska freden).
Artikelregister Från och med 1993 medföljde i nummer 1 varje år ett register över införda artiklar i föregående årgångs tidningar. Första gången detta register fanns med (nummer 2 1993) behandlade registret 1991-1992, men under följande år fanns det alltid med i nummer 1 och gällde enbart för föregående år. Från och med 2004 avskaffades detta register (det sista var alltså för 2003), eftersom alla artiklar nu finns listade på webbplatsen.
Resor Redan tidigt anordnades historiska resor i tidningens regi. De kunde variera i tid från två-tre dagar till två veckor och hade ofta ett mycket späckat program, där de som följde med guidades av någon av tidningen anlitad kunnig historiker, i den stad eller det område, som utgjorde det aktuella resmålet. Som avkoppling från det historiska turistandet gavs man i samband med dessa resor också vissa möjligheter att gå på teaterföreställningar eller konserter i de städer man besökte.
Den stora omdaningen Från och med nummer 1 1999 infördes en mängd stora förändringar. Vad gällde omfånget infördes följande: Antalet nummer ökade från sex till åtta per år. Antalet sidor ökade från 64 till 72 per nummer. Formatet minskade från 297x210 millimeter till 280x210 millimeter, samtidigt som tidningen övergick från att ha varit häftad till att bli limmad, eftersom den nu fick en rygg, där man också kunde skriva de rubriker, som förekom på framsidan. Logotypen på framsidan förändrades också.
Uppställningen inne i tidningen förändrades också helt mot tidigare och såg ut på följande vis: Ledare Innehållsförteckning Läsarforum En artikel Aktuellt (Historiska nyheter) En till tre Fokusartiklar Artiklar Kalendariet (Aktuella museiutställningar) Artiklar Panelen (Frågor & svar) Ytterligare en artikel Nya böcker (Bokrecensioner) Korsord
Inledning Nya typsnitt infördes samt att vissa artiklar var skrivna med två spalter per sida (tidigare hade de alltid varit skrivna i tre spalter). Innehållsförteckningen förändrades också, på så vis att den tidigare hade varit strikt kronologisk och följt tidningens innehåll från första till sista sidan. Nu gjordes den trespaltig, där första spalten presenterade Fokusartiklarna, andra spalten övriga artiklar och tredje spalten återkommande rubriker (såsom ledare, forum, kalendarium etcetera). Att inleda med läsarforumet kan av många ha setts som en kontinuitetsförbättring, eftersom detta i princip alltid återkopplade till tidigare nummer. Den därpå följande artikeln blev något av en rivstart, jämfört med den mjukstart av tidningen, som de korta notiserna som det historiska nyheterna utgjorde, hade varit under tidigare år. Anmärkningsvärt är också, att just dessa från och med nu blev fler, från att ha varit fem-tio stycken till att nu vara omkring femton.
Fokus En stor nyhet som infördes var Fokus. Detta innebar, att man i början av tidningen, efter de historiska nyheterna, fokuserade på något ämne i två eller tre olika artiklar, gärna, men inte alltid, skrivna av olika författare. Man kunde då beskriva ämnet utifrån olika synvinklar. Först ut var till exempel fokus på Finland, där den första Fokusartikeln behandlade de svenska korstågen mot landet på 1100-talet och den andra den finska frihetskampen mot Ryssland i början av 1900-talet. Man hade tidigare gjort detta vid några enstaka tillfällen (ett tydligt exempel är nummer 2 1995, då man, med anledning av, att det var 50 år sedan andra världskrigets slut, hade två artiklar om krigsslutet), men nu blev det alltså standard.
Historiska resmål